På senaste tiden har det talats mycket om regeringens planer på att avskaffa det multiprofessionella samarbetet inom rådgivningen för uppfostrings- och familjefrågor. För många är familjerådgivningen en obekant plats. Och det är i sig något gott. Ofta betyder det att familjen inte har behövt utomstående hjälp för svåra problem. Samtidigt finns det också familjer i Finland som skulle ha behövt stöd, men som inte har hittat fram till hjälpen. Till familjerådgivningen söker man sig ofta när vardagen långsamt börjar falla sönder. Då barnet inte längre vågar gå till skolan. Då en ungdom drar sig undan till sitt rum och talar inte med någon. I situationer där föräldrarna grälar ständigt och hemma går alla på tå. Ibland har en skilsmässa utvecklats till en lång och tung konflikt där barnet hamnar mitt i de vuxnas illamående. Många söker hjälp just i det skede då situationen ännu inte ser katastrofal ut utåt, men där man hemma vet att allt inte står rätt till. Då kan familjerådgivningen vara d...

Jag var i parken med mina barn i helgen. De skrattade och kastade löv i luften. För en stund tänkte jag att barndomen är trygg. Sedan läste jag den färska undersökningen Barnets röst. Glädjen förbyttes i oro. Många barn lever i familjer där pengarna inte räcker till. Regeringen har skurit ner på socialskyddet och på stödet till studerande. Bostadsbidraget har stramats åt och många familjers ekonomi har försämrats. Dessa beslut har tagit tryggheten från vanliga familjer och ökat oron i vardagen. Över hälften av barnen i låginkomstfamiljer oroar sig för sina föräldrars ork och för hur familjen ska klara sig. Ett barn ska inte behöva fundera på om det finns mat hemma eller när räkningarna ska betalas. Ändå gör många det. Som följd av regeringens nedskärningar har också tryggheten med boendet försvagats. Hemlöshet är nu ett verkligt hot för lågavlönade föräldrar och ensamförsörjare – något som tidigare varit nästintill okänt i Finland. Antalet vräkningar har ökat kraftigt och familjer hänv...

År 2022 satsade Sibbo (2,45 euro) och Borgå (2,80 euro) minst på skolmaten per elev i östra Nyland. Borgå Steinerskola satsade 3,19 euro per elev. Lite mer än Borgå stad satsade Lovisa (3,14 euro) och Askola (3,94 euro). Högsta kostnaderna hade Pukkila (4,34 euro), Lappträsk (4,45 euro) och Mörskom (4,60 euro). Välfärdsområdets fullmäktige höll möte i Sibbo i mars. I samband med mötet fick fullmäktigeledamöterna äta skolmat. I fråga varande dag bjöds det på spagetti med endera malettköttsås eller majssås. Majssåsen i fråga kan inte anses uppfylla kriterierna för en god och kvalitativ skolmat. I Sibbo använder man lite mindre pengar på skolmaten än i Borgå, men skillnaden är inte så stor. Det är viktigt att fullmäktigeledamöter får, förutom information från olika enkäter och kontakter, även egenhändig information om vad skolmaten innehåller och hur den smakar i Borgå. Vi föreslår att man innan fullmäktigemötena, i stället för bröd och frukt (som det oftast serveras), i fortsättningen b...

Coronakrisen har slagit hårt mot barn och unga. Det talas redan om en förlorad generation. Vi måste se till att så inte sker. Satsningar måste riktas till barn, unga och familjers välmående. Framförallt anser jag att barnen och ungas social- och hälsovårdstjänster, såsom mödrarådgivningen, barnskyddet, skolhälsovården, kuratorer, skolpsykologer och elevernas tandvård ska finnas nära hemmet och skolan. Vi måste ha resurser att stöda barn och unga snabbt, så att problemen inte blir större och förvärras. Möjliga negativa konsekvenser för barn och unga kan undvikas i beslutsfattandet genom barnkonsekvensbedömningar. Bedömningen bör göras i samband med alla beslut, inte bara i dem som berör direkt barn. Östra Nylands välfärdsområde bör ta i bruk barnbudgetering. Målet med barnbudgetering är att göra resursanvändningen synlig och transparent, så att vi kan se effekterna tydligare samt göra ändringar då det behövs för att bättre ta barnens behov i beaktande. Barnens rättigheter måste beaktas ...

Barnet är en stor del av tiden i skolan. Skolan är inte bara en plats där elever lär sig ämnen enligt läsordningen, de lär sig också sociala färdigheter. Jag stöder medborgarinitiativet om att göra kommunikations- och emotionella färdigheter till ett skolämne. Bristande emotionella färdigheter ligger ofta bakom skolvåld. Efter vårdreformen kommer utbildningen att ha en central roll i kommunen. I Borgå har vi satsat på att få bukt på inomhusluftsproblemen. Arbetet ska fortsätta. En annan viktig fråga är ändamålsenliga skolutrymmen. Det har visat sig att bildningscentret i Vårberga är för litet. Tilläggsutrymmen behövs. Peipon koulu ska snart renoveras. Vi borde skapa ett välfärds- och bildningscenter i Gammelbacka. Att flytta lågstadieskolan i samband med Pääskytien koulu är inte ett alternativ. Alla elever har rätt till en bra och trygg skola. Anette Karlsson Texten är publicerad 1.6.2021 i Östnyland.

Alla barn har rätt till lek, vila och fritid samt till utveckling och tillräckligt stöd. Dessa rättigheter förverkligas i högklassig småbarnspedagogik. Äntligen ses småbarnspedagogiken som barnens rättighet och inte som en förvaringsplats. Borgå behöver en plan för att främja barns och ungas välfärd samt motarbeta skolvåld. En av åtgärderna bör vara verktyg för småbarnspedagogiken och för familjerna att stärka barnens emotionella färdigheter. Vi ska utveckla småbarnspedagogiken tillsammans med personalen. Skolsekreterare är ett bra stöd för rektorerna, som får mera tid att fokusera på det viktigaste - pedagogiken och elevernas välfärd. Borgå stad bör utreda om daghemssekreterare kunde anställas för att underlätta daghemsföreståndarnas pappersarbete, så att föreståndarna kan fokusera på det pedagogiska ledarskapet. Anette Karlsson

Både i nyheterna och i Borgå har det de senaste tiderna talats mycket om mobbning och skolvåld. Allt för många barn och unga upplever rädsla under sin skoltid. Fenomenet är inte nytt, och alla generationer har tampats med problemet. Under de senaste åren har vi satsat på gemenskapen i skolan, vänverksamhet, skolmedling och –coaching. Mobbning har generellt minskat, men samtidigt har mobbningsfallen blivit allt mer allvarliga, våldsamma och svåra. Mobbnings- och våldserfarenheter följer med barnet långt in i vuxenlivet. Många långtidsarbetslösa, personer som lider av psykisk ohälsa och marginaliserade berättar om mobbningserfarenheter från sin skoltid. Det är frågan om ett allvarligare problem än bara småretas, utan det handlar om psykiskt och fysiskt våld. Social medier har bildat nya plattformer och omgivningar för utövning av mobbning och våld. I Borgå jobbar skolorna, daghemmen och familjerna med att minska och förebygga mobbning. Beslutsfattare har tagit problemet på allvar och vi ...

I stadsstrategin Drömmarnas Borgå 2030 fastställs stadens vision, värden och utvecklingsmål fram till år 2030. En av strategins målsättningar är att göra Borgå till en barnvänlig stad. Hur målet uppfylls mäts genom en barnkonsekvensbedömning, vars modell nu är under arbete. Barnkonsekvensbedömning är ett effektivt verktyg för att trygga och övervaka att barnets intressen uppfylls, att föra fram barnens rättigheter och förbättra barnens möjligheter att påverka och bli hörda. Barnkonsekvensbedömningar är också kostnadseffektiva, eftersom det oftast är lättare att lösa problem i planeringsskedet än att korrigera beslut som varit skadliga för barn. Just nu är det exceptionellt viktigt att de ekonomiska beslutens barn- och familjekonsekvenser bedöms, för att undvika beslut som påverkar barn på ett negativt sätt på kort och lång sikt. Borgå har beslutat att söka Unicefs Barnvänlig kommun-status. Ett av kraven är att FN:s konvention om barnets rättigheter styr barn- och ungdomspolitiken i kom...

Min väns barn berättade om skolan och kompisarna. Spel intresserade, likaså youtubare. Många saker gav barnet glädje. Men allt var inte roligt, berättade barnet. Mobbare är inte trevliga. Mobbare slår och knuffar, de söndrar saker och skriker fula ord då man går förbi. Många situationer som barn möter sopas under mattan med meningar som ”pojkar är pojkar”. I verkligheten är det frågan om något helt annat. Allt för ofta är det frågan om skolvåld. Vi måste ha nolltolerans till all mobbning, trakasserier och våld. Ansvaret ligger i första hand hos oss vuxna. Tystnad är godkännande, så låter en känd fras. Allt för ofta leder just tystnaden och att man vänder blicken till tyst acceptans. Det krävs mod att ta itu med problemet. Sanna Marins regering har fattat beslut för att minska mobbningen i vårt land: emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter stärks inom småbarnspedagogiken. Ankarverksamheten, som främjar de ungas välbefinnande och förebygger brott i ett tidigt skede, stärks i ...

Vart har barnen, framtidens hopp försvunnit? Detta har många undrat över, speciellt i diskussioner om landets försörjningskvot. Enligt Utbildningsstyrelsen ser framtiden dyster ut, eftersom de förutspår i en ny undersökning att mängden grundskolor kan halveras tills år 2040. Olika åtgärder för att öka mängden barn i Finland har presenterats; invandring, barnvänlig politik och infertilitetsbehandlingar och supporttjänster. Statsminister Marins regering har beaktat alla dessa förslag i sitt regeringsprogram. Viljan är att bygga en ljusare framtid för oss alla – en sådan framtid, där barns skratt kan höras i parkerna, butikerna och på skolornas gårdar. Regeringen publicerade sitt förslag till budget för 2021 – vägen ur coronakrisen. Fokus riktats mot unga och barnfamiljerna. Dagisavgifterna sjunker, vilket ger familjerna mer ekonomiskt rörelseutrymme. I värsta fall kan dagvårdsavgifterna ta en stor bit av familjens utkomst, vilket ökar familjens stress och oro. I långa loppet är en invest...

Ärade talman, bästa folktingsledamöter och vänner Under de senaste månaderna har vi drabbats hårt - ensamheten, svårigheterna inom näringslivet, arbetslöshet, sjukdom och i värsta fall ett allt för tidigt adjö till någon när och kär. Även om den tyngsta perioden känns att vara bakom oss, så är vi inte ännu på det klara - oron över andra vågen hänger över oss. I dessa tider har vi alla fått känna hur små vi människor är inför en global pandemi som sätter stopp på allt de vi tidigare känt som självklarheter. Det finns många förlorare, men här vill jag lyfta fram en särskild grupp - barnen och unga. De blev tvungna att ge upp skolan. Många elever klarade sig bra, endel till och med bättre under tiden av distansundervisningen. Men de som redan från tidigare hade det svårt - inlärningssvårigheter och ostabil hemmiljö - för dem är den socialdemokratiska gruppen mycket orolig för.  Den tydligaste förändringen i Finlands senaste PISA-resultat var att allt fler har svaga läskunskaper. Under...

Under de senaste tjugo åren har barnens inlärningsresultat försämrats i Finland. Vi är fortfarande bäst i världen, men det räcker inte om våra ungas språkkunskaper försämras märkbart och för en del riskerar att begränsas till emojin som man hittar på sin smarttelefon. Nästan 6 000 unga som går ut grundskolan har så svag läsförståelse, att de inte klarar sig i vardagliga situationer. Mängden unga som läser dåligt har ökat både bland flickor och pojkar, men framförallt bland pojkarna. Det är oroväckande och vi måste skrida till åtgärder så fort som möjligt för att stärka barns och ungas läskunskaper. I den senaste Pisa-undersökningen framkom det att till och med 38 procent av unga inte alls läser på sin fritid. Vi måste få barn och unga att igen bli intresserade av böcker och av att läsa. I första hand är ansvaret föräldrarnas, men ansvaret kan inte lämnas enbart på familjerna. Ansvaret är gemensamt. Skolan och hela samhället måste stöda och uppmuntra barn och unga att läsa mer, så att v...

Många familjer och lärare har haft det tungt denna vår. Barnens och de ungas framtid orsakar en gemensam oro. Pisa-resultaten som publicerades förra hösten visar att betydelsen av familjens socioekonomiska ställning för inlärningsresultaten har ökat märkbart och skillnaderna mellan flickor och pojkar är störst hos oss bland OECD-länderna. Ungefär samtidigt publicerades enkäten Hälsa i skolan 2019 som pekade på samma dystra resultat. Allt fler unga flickor lider av psykisk ohälsa och var åttonde pojke kan inte läsa på en tillräcklig nivå för att klara av andra stadiets studier. Grundskolan misslyckas i allt större utsträckning att minska de socioekonomiska skillnaderna mellan barnen.  Jag, mitt tio år yngre släktingsbarn och min nyfödda son - vi är alla lågkonjunkturens barn. Nedskärningarna som gjordes i min barndom på 1990-talet har inneburit dyra och långvariga konsekvenser. Allt för många barn födda på 1980-talet har färgats av sina föräldrars problem. På grund av den ekonomis...

Bra mamma, dålig mamma, hemmamamma, karriärmamma, storfamiljsmamma, deprimerad mamma, ung mamma, gammal mamma, ensam mamma, adoptivmamma och bonusmamma – det finns många slags mammor. För barnet är vi dock alla bara mammor. Bandet mellan mamman och barnet är det vackraste som finns i världen, men varför finns det så många mammor, också jag, som ofta har känslor av skam eller misslyckande? Under de senaste tre månaderna som mamma har jag sett hur hjälpsamma mammorna är. Men den brutala sidan av mammornas värld har också blivit bekant. Det finns mycket mammor inte pratar om, speciellt med andra mammor. Det är förståeligt att vissa saker, såsom tröttheten, känslostormarna eller problemen i parförhållandet är saker man inte vill prata om, även om de är en naturlig del av livet i en ny familj och de inte är något att skämmas över. Det var överraskande för mig som en nybliven mamma, att mammor också kan undvika att tala om vanliga saker, såsom barnets sömnrutiner, ätande och utveckling. Jag ...

”Gröt och skinka, lilla äpplebiten, äpplebiten, tänk, så rart det smakar Nisse liten! Nisse liten! Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.” Så råder den kända julsången. För många finländare är jultiden en trevlig högtid. Man köper gåvor, pryder hemmet och äter god mat tillsammans med familjen. Tyvärr är det inte så för alla. Över 150 000 barn lever i fattigdom i dagens Finland. Många barn kan ha en varm och god jul, även om det inte finns så mycket pengar. Barnen kan dock känna utanförskap, då de vet att de inte kan berätta om sina julklappar och resor då de kommer tillbaka till daghemmet och skolan efter jullovet. Fattigdom handlar inte bara om ekonomi, utan det är också en social fråga – utanförskap. Barnet blir tvunget att fundera om hen kan delta i hobbyverksamhet eller oroa sig om att bli mobbad. Enligt en enkät gjord av Rädda barnen rf har nästan 70 procent av barnen i fattiga familjer blivit utsatta för mobbning. Som tur kommer den socialdemokratiskt ledda regeringe...

Finlands svenska socialdemokraters nyvalda ordförande Anette Karlsson önskar att undervisnings- och kulturministeriet ökar mängden utbildningsplatser för talterapeuter i förhandlingarna som förs med högskolorna nästa vår. Idag 20.11 firar vi internationella barnens rättigheters dag och Karlsson vill påminna om att alla barn har rätt till ett språk. - Vi kan se ett nytt fenomen i Finland, de tysta treåringarna. Allt fler barn har svårt att tala och bilda meningar. Då barnen börjar grundskolan kan skillnaderna vara mycket stora. Ett barn kan över tusen ord medan en del endast några hundra. En orsak är att barnen har mindre interaktion med sina föräldrar. Barnen har mindre tid att öva på att prata, då föräldrarnas närvaro i vardagen har minskat bland annat på grund av tiden som används på sociala medier, bedömer Karlsson. Arbets- och näringsministeriet publicerade i våras yrkesbarometern, vilken visar att det finns brist på talterapeuter i hela landet. Det är inte frågan om ett nytt feno...

Enligt en studie gjord av FN är Finland världens gladaste land. Största delen av barnen och unga mår bättre än någonsin förr, men samtidigt mår cirka tio procent verkligen dåligt. Problem med orken och den psykiska hälsan har ökat oroväckande bland barn och unga. Enligt enkäten Hälsa i skolan 2019 har ensamheten bland barn och unga i Nyland blivit vanligare. Allt fler skolelever berättar att de inte har en enda god vän. Mentala problemen har också ökat. Glädjande var att mobbningen i skolan hade minskat. Mycket finns dock ännu att göra också på den fronten. Institutet för hälsa och välfärd THL har låtit göra en studie, där man har jämfört barn som föddes 1987, alltså lågkonjunkturens barn och barn som föddes 1997, alltså de som växte upp under Nokias tillväxtperiod. Under båda tidsperioderna var andelen familjer som behövde utkomststöd lika, men på tio år hade antalet barn som var placerade utanför hemmet fördubblats och psykiska ohälsan hade ökat. Över en femtedel hade fått en psykiat...

En kvalitativ småbarnspedagogik jämnar ut skillnaderna mellan barn och förbereder dem för skolgången. Tyvärr har dagvården blivit istället bevaring av barn. Enligt statsrådets utredning finns det i dag mer deltidsbarn, mer barn per vuxen samt mer stora och blandade barngrupper. I utredningen framkom också att grupper som fungerar i samma utrymme delas på två i systemet för att få statistiken att se bättre ut. I verkligheten kan grupperna vara okontrollerat stora. Nästa regering måste återinföra den subjektiva dagvårdsrätten, öka mängden vuxna per barn och satsa på förebyggande arbete. Kunskapsnationen Finland ska sporra familjerna att ge sina barn småbarnsfostran. Det är orimligt att vanliga familjer måste betala så höga dagvårdsavgifter när forskning visar att en kvalitativ småbarnspedagogik gynnar alla barn. Avgiftsfri dagvård är inte en utopi, utan en vision för framtiden. Det behövs mera hjärta i beslutsfattandet. Kvalitativ småbarnsfostran är ett av de bästa sätten att förebygga u...

Kostnaderna för fritidsaktiviteter har avsevärt ökat under de senaste åren i Finland. Inkomsterna i de familjer som aktivt deltar i hobbyverksamhet är i medeltal 87 000 euro i året. Endast 36 procent av finländska barnfamiljer uppnår en årsinkomst över 80 000 euro. Barns socioekonomiska bakgrund påverkar i stor utsträckning möjligheterna till en likvärdig uppväxtmiljö. Enligt en forskning som Opiskelun ja koulutuksen tutkimussäätiö Otus gjort (2016) har även föräldrarnas bakgrund en stor betydelse gällande barnens skolval. I forskningen framkommer bland annat att hemomgivning, kulturellt kapital och barns möjligheter att delta i hobbyverksamhet starkt påverkar barnets framtid och utbildningsval. En hobbyrik miljö utvecklar och förstärker barns kunskaper och färdigheter, såsom ordförråd, argumentation, sociala kunskaper och allmänbildning. Alla nämnda egenskaper har en positiv inverkan på barns skolframgång och attityd till skolan. Satsningar på barnens och de ungas hobbymöjligheter inb...

Barn har rätt till båda sina föräldrar, men den nuvarande lagstiftningen gör det svårare att förverkliga för barn vars föräldrar har skilt sig. Även om allt fler föräldrar vid skilsmässan väljer att barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna, kan endast den ena föräldern få stöd av samhället. Till exempel kan barnbidraget inte delas och betalas till två olika konton och barnet beaktas bara i den ena förälderns bostadsbidrag, även om föräldrarna har gemensam vårdnad och ett avtal om växelvist boende. Barn behöver tillräckligt med utrymme, därför kan växelvist boende inte förverkligas i en liten etta. Alla föräldrar har inte ekonomiska möjligheter att genomföra växelvist boende, även om viljan skulle finnas. Faktum är att i dagens läge har höginkomsttagare bättre möjligheter att ordna vecka-vecka-boende. Så borde det inte vara. Alla familjer, oberoende av inkomster, borde ha möjlighet att dela jämnt på föräldraskapet genom växelvist boende. Enligt lagen kan barn bara ha en officiell ad...