Bästa Folktingsledamöter och andra Vi lever i spännande tider. Regeringsperioden närmar sitt slut, men många stora frågor är ännu obesvarade. Under vårens lopp behandlar och möjligen också godkänner riksdagen den massiva landskaps- och vårdreformen. Många problem har uppstått på vägen, men små steg mot bättre håll har tagits. Det finns fortfarande mycket problem i reformen, speciellt den strama tidtabellen. I diskussioner som gåtts i EU-bord har Finland alltid talat för demokrati och öppenhet - att nya val ska ordnas tidigast ett år efter att lagstiftningen kommit i kraft - men nu ser det ut att vi själv gör tvärtemot. Lagstiftningen är inte ännu klar men regeringen har planerat att det ska ordnas ett landskapsval, alltså ett helt nytt val, om sex månader. På tanke på hur stora och viktiga ärenden landskapen kommer att ta hand om, är detta en skymf mot demokratin. Utbildningen inom social- och hälsovården kommer också att vara en utmaning. Nu har den offentliga sektorn erbjudit studera...

Då ett tvåspråkigt (finsk-svenskt) barn söker sig till svensk skola i Borgå, får eleven oftast möjlighet att utveckla sitt andra hemspråk finska. Modersmålsinriktad finska (MOFI) erbjuds i många svenska lågstadier, högstadier och gymnasier. Om ett tvåspråkigt barn däremot söker sig till en finsk skola i Borgå, får hen ej motsvarande stöd för sitt andra hemspråk. En elev som talar bra svenska, kan lätt bli frustrerad av att bli undervisad i svenska språkets grunder, som påbörjas i åk 6. Skolorna erbjuder från årskurs fyra A2-svenska, men även denna undervisning är riktad till finskspråkiga, inte tvåspråkiga barn. I de områden i Finland, där det bor många finlandssvenskar, finns skolor som erbjuder MOSVE (bl.a. i Helsingfors, Västra Nyland och Österbotten), men i Borgå är man i många finska skolor inte medveten om de möjligheter lagen erbjuder till undervisning i MOSVE. Vi vill i detta sammanhang även fästa uppmärksamhet vid att tvåspråkiga barn borde undervisas av kompetenta lärare i MO...

Flerspråkighet är en rikedom och därför är det viktigt att vi ger möjligheter för våra barn som stöder en starkare språkkunskap. Ett barn med hemspråken svenska och finska har i en svenskspråkig skola redan länge i Finland fått modersmålsundervisning i sitt andra hemspråk. Också jag har läst modersmålinriktad finska (MOFI). Tvåspråkiga barn som går i en finsk skola har inte samma möjligheter att läsa modersmålinriktad svenska (ÄIRU). ÄIRU är fortfarande ett okänt begrepp för de finska skolorna. Socialdemokraterna har arbetat för att få en förändring till stånd. I Helsingfors har Thomas Wallgren (sd.) genomfört en förändring, från och med hösten 2016 kommer tvåspråkiga elever i Helsingfors att få undervisning i äidinkielenomainen ruotsi (ÄIRU). Undervisningen kommer att ske elektroniskt. Detta är ett fint framsteg för att stärka barnens språkkunskaper. Vi måste arbeta för att alla tvåspråkiga barn, oberoende av hemkommun i framtiden ska ha en möjlighet att läsa det andra national...

Den finska grundskolan beundras i hela världen. Grundskolan infördes för att alla skulle få jämlik undervisning, oberoende av sosioekonomisk bakgrund. Alla fick och får fortfarande samma allmänbildning, jämlika redskap till att bygga upp en god framtid. Det är oroväckande att Sannfinländarna och Samlingspartiets Ungdomsförbund vill bryta ner systemet och återvända till klassamhället. Under november behandlar riksdagens utbildningsutskott medborgarinitiativet för att göra svenskan frivillig i finska skolor. Initiativet betonar vikten av att lära sig nya språk, i synnerhet världsspråk. Samtidigt står det i initiativet att den obligatoriska svenskan och individens begränsade inlärningskapacitet leder till svaga kunskap i främmande språk samt försämrar individens rätt att välja vilka språk hen läser. Undervisningen i den obligatoriska svenskan har varit i skottlinjen i en längre tid. Motståndarna tror att frivilliggörandet av svenskan automatiskt skulle skapa flytande språkkunskap i e...

Skolnätverket kommer att förnyas i Lovisa. Avskaffandet av en del byskolor har varit på tapeten. Lovisa har ändå lyckats komma på en innovativ lösning, genom vilken det är möjligt att rädda byskolan i  Isnäs . Två skolor fungerar för tillfället i  Isnäs  – en finskspråkig och en svenskspråkig skola. Båda skolorna har totalt ca 20 elever. Skolorna är små och samtidigt är de geografiskt långt borta från alla andra skolor i Lovisa. Genom den nya modellen vill man trygga framtiden för  Isnäs  byskola. Vårens skolnätverksrapport föreslår att  Isnäs  finskspråkiga och svenskspråkiga skolor ska slås samman till en tvåspråkig skola. Planen är att den nya skolan ska börja sin verksamhet redan hösten 2015. Inlärningen skulle ordnas både på svenska och finska i den tvåspråkiga skolan. Årskurserna från tredje klassen uppåt skulle få undervisning på både svenska och finska. Handarbete, slöjd, konst och gymnastik skulle ordnas endast på antingen finska eller sven...