Siirry pääsisältöön

Tekstit

Näytetään tunnisteella Östra Nyland merkityt tekstit.

Stöd från Vanda till Anette Karlsson

Vanda svenska socialdemokrater understöder Anette Karlssons kandidatur i riksdagsvalet 2023. Karlsson var medlem i föreningen under sin studietid, då föreningen ställde upp henne i olika val. Karlsson fungerade bl.a. som medlem i Vanda bildningsnämnd åren 2012–2015. Efter att Karlsson flyttade till Borgå och blev invald i stadsfullmäktige där, behöll föreningen kontakten med henne och understödde henne i riksdagsvalet 2019. - Min politiska karriär började i Vanda och det känns bra att fortfarande ha stöd av kamrater som jag lärt att känna då. Vanda är en växande ort och i framtiden ser jag tågförbindelsen som en viktig möjlighet för att sammankoppla östra Nyland och Vanda-regionen. Föreningen anser att Anette Karlssons framgång har blivit större för varje val och hennes meriter har ökat genom verksamheten som sakkunnig för tredje sektorns verksamhet i den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Vid sidan av initiativrika ordförandeskap i Finlands svenska socialdemokrater (FSD) och vi...

Barns, ungas och familjers tjänster bör finnas nära

Coronakrisen har slagit hårt mot barn och unga. Det talas redan om en förlorad generation. Vi måste se till att så inte sker. Satsningar måste riktas till barn, unga och familjers välmående. Framförallt anser jag att barnen och ungas social- och hälsovårdstjänster, såsom mödrarådgivningen, barnskyddet, skolhälsovården, kuratorer, skolpsykologer och elevernas tandvård ska finnas nära hemmet och skolan. Vi måste ha resurser att stöda barn och unga snabbt, så att problemen inte blir större och förvärras. Möjliga negativa konsekvenser för barn och unga kan undvikas i beslutsfattandet genom barnkonsekvensbedömningar. Bedömningen bör göras i samband med alla beslut, inte bara i dem som berör direkt barn. Östra Nylands välfärdsområde bör ta i bruk barnbudgetering. Målet med barnbudgetering är att göra resursanvändningen synlig och transparent, så att vi kan se effekterna tydligare samt göra ändringar då det behövs för att bättre ta barnens behov i beaktande. Barnens rättigheter måste beaktas ...

Östra Nyland behöver en minnesby

Mina vänner firade en tid sedan sitt guldbröllop, de har varit gifta i 50 år. Min man och jag gjorde en tankeresa till framtiden – hur skulle vårt liv se ut då vi är 80 år gamla? Vi önskade att vi kunde vara lika aktiva och glada som våra vänner. Vår dröm är inte omöjlig, eftersom social- och hälsovårdstjänsterna förbättras konstant. På grund av detta har livslängden blivit längre och allt fler seniorer är aktiva och välmående. Äldre klarar sig också längre i sina egna hem. Tyvärr är alla inte så lyckligt lottade. Sjukdomar och hög ålder för ofta med sig nedsatt funktionsförmåga och ibland också en minnessjukdom. Minnessjukdomar blir allt vanligare och årligen insjuknar cirka 14 500 personer i en minnessjukdom. I Finland finns omkring 200 000 minnessjuka och om vi tänker oss att alla har tre närstående, då berör minnesjukdom nästan en miljon finländare. Äldreomsorgen grundar på principen om att vården erbjuds i första hand i det egna hemmet. Då en minnessjukdom framskrider behövs vård ...

Anette Karlsson leder finlandssvenska sossarna i östra Nyland

Finlands svenska socialdemokrater i östra Nyland höll sitt årsmöte i Borgå på Folkets hus i Tolkis på söndagen (18.8). Årsmötet valde enhälligt borgåbon Anette Karlsson att fortsätta som ordförande år 2020. Till styrelsen valdes Kjell Grönqvist (Sibbo), Bengt Dahlqvist (Borgå), Ove Blomqvist (Borgå), Torbjörn Bergström (Lovisa) och Dorita Sjöholm (Lovisa). Starkare intressebevakning Efter vårens riksdagsval blev östligaste delen av Nyland utan en egen riksdagsledamot. Regionens möjligheter att påverka rikspolitiken försämrades. Behovet av ett starkt regionalt samarbete blev tydligare än någonsin tidigare. - Social- och hälsovårdsreformen kommer att beröra vår region på många sätt. För tillfället jobbar ministeriet, tillsammans med de nyländska kommunerna, med en särlösning för Helsingfors och Nyland. För vår region är det viktigt att beslutsfattande gällande socialtjänsterna och bashälsovården hålls i våra egna händer, kommenterar Anette Karlsson. Social- och hälsov...

Anette Karlsson jatkaa Itä-Uudenmaan ruotsinkielisten demareiden puheenjohtajana

Itä-Uudenmaan ruotsinkieliset demarit valitsivat syyskokouksessaan yksimielisesti porvoolaisen Anette Karlssonin jatkamaan järjestön puheenjohtajana vuonna 2018. Hallitukseen valittiin Kjell Grönqvist (Sipoo), Bengt Dahlqvist (Porvoo), Ove Blomqvist (Porvoo), Torbjörn Bergström (Loviisa) ja Dorita Sjöholm (Loviisa). Täystyrmäs sote-uudistukselle ja valinnanvapaudelle Itä-Uudenmaan ruotsinkielisten demareiden syyskokous oli hyvin huolissaan Porvoon sairaalan tulevaisuudesta. Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiiri ilmoitti pari viikkoa sitten, että jos maan hallituksen valinnanvapausmalli etenee nykymuodossaan, tulee se tarkoittamaan, että päivystystoiminta lakkaa Porvoon sairaalassa. Porvoon sairaalan päivystys palvelee tällä hetkellä noin 15 000 asukasta vuosittain. Päivystyksen menetys tarkoittaisi Porvoon sairaalan alasajoa, joka olisi turmiollista koko Itä-Uudellemaalle. - Alueen asukkaiden terveys, ja jopa henki, on vaarassa, jos sairaala menetetään. Mitään peruuttamatonta...

Filialer drabbas först då sparåtgärder genomförs

Det finns två farhågor då det gäller den svenskspråkiga yrkesutbildningen i östra Nyland. SFP tror att endast en svenskspråkig utbildningsanordnare, som finner sig i Helsingfors kan trygga den svenskspråkiga yrkesutbildningen i regionen. Däremot tror vi, Inveons personal, lokala företag och Borgå stadsstyrelse att bästa sättet att trygga den svenskspråkiga yrkesutbildningen i östra Nyland är en lokal utbildningsanordnare, som erbjuder andra stadiets yrkesutbildning både på svenska, finska och engelska. Alla är oroliga för den svenskspråkiga utbildningens framtid i regionen. Vilken farhåga är då sannolikare? Det är något beslutsfattarna måste avgöra. Vi vet att filialer drabbas först då sparåtgärder görs. Det har vi sätt fler gånger i Svenskfinland, bl.a. i Lovisa och Raseborg. Vi vill inte att historien återupprepar sig i Borgå. Därför vill vi att beslutsfattandet hålls starkt i östnyländska händer. Påverkar en två- eller flerspråkig miljö ungas språkkunskaper eller utbildning? ...

Svenskspråkig yrkesutbildning behövs

Det är glädjande att Prakticum oberoende av samkommunens beslut, enligt rektor  Harrieth Ahlnäs  (ÖN 13.5), vill stärka den svenskspråkiga yrkesutbildningen i östra Nyland. Ifall Inveon slås ihop med Prakticum blir campuset i Borgå en filial. Tyvärr vet vi att många skolor har gjort inbesparingar från filialer då ekonomin stramas åt. Exempelvis valde Yrkesskolan Axxell att stänga hantverks- och båtbyggarskolan i Lovisa år 2014 som en sparåtgärd. Novia körde ner flera studielinjer i Raseborg, när de sparade. Vi vill inte att historien återupprepar sig i Borgå. Vi vill att unga i östra Nyland även i framtiden har möjlighet att studera och sysselsätta sig i regionen. Ifall Inveon och Prakticum slås samman skulle östra Nyland på sin höjd få två platser av åtta i Prakticums styrelse. För tillfället har Folkhälsan tre platser i styrelsen, därtill har Sydkustens landskapsförbund, Helsingfors, Vanda, Esbo och Sibbo en plats var. Dessa kommuner delar styrelseplats med en annan kom...

Bevara svenskan i Östra Nyland

I oktober 2014 fick vi veta att Östra Nylands svenskspråkiga lokaltidningar, Borgåbladet och Östra Nyland slås ihop. Från och med början av året 2015 har Östnyland kommit ut fem dagar i veckan. Nu, år 2016 får vi höra att Östnyland i framtiden ska komma ut endast två dagar i veckan. Innan år 2015 hade vi två svenskspråkiga lokaltidningar: en som kom ut tre gånger i veckan och en som kom ut fem dagar i veckan. Trenden är oroväckande. Kan till exempel vår svenskspråkiga yrkesutbildning gå samma öde till mötes som den svenskspråkiga lokaltidningen? Vad innebär det i så fall för det svenska språkets ställning i vår region? Styrelsen för Samkommunen för yrkesutbildningen i Östra Nyland sammanträdde den 27.4 för att besluta om Inveons framtid. Samkommunens direktör  Johan Söderbergs  förslag var att styrelsen skulle föreslå att samkommunstämman skulle besluta att inleda egentliga förhandlingar om en överföring av samkommunens tillstånd att ordna yrkesutbildning till den lokala ...

Lokala lösningar behövs

Framtiden för andra stadiets yrkesutbildning på svenska i Östra Nyland är fortfarande oklar. Inveons gamla och nedgångna lokaler minskar skolans dragningskraft. Östra Nyland är ett tvåspråkigt område och så ska det också vara i framtiden. Det ligger i såväl i näringslivets som i studerandenas intresse att i regionen utexamineras tvåspråkiga yrkesmänniskor. Fler alternativ har diskuterats då det gäller svenskspråkig yrkesutbildning i Östra Nyland. Ett av alternativen är att Inveon sammanslås med ett betydligt större Prakticum. Då skulle campuset i Borgå bli en filial, vilket skulle betyda, att dess beslutanderätt om sin egen framtid skulle bli så gott som obefintlig. Nu när tiderna är tuffa och ekonomiska åtstramningar inom utbildningen görs kontinuerligt finns risken, om Inveon sammanslås med Prakticum, att enheten i Borgå körs ner eller att utbildningen flyttas till huvudstadsregionen. Kan Prakticum garantera, att också utbildningen på de attraktivare linjerna, finns kvar i Borgå...

Detta är vi oroliga för!

Yrkeshögskolan Novia möter stora besparingskrav, vilket orsakar att fyra studielinjer körs ner i Raseborg. Också möjligheten till fusion med yrkeshögskolan Arcada diskuteras. En orsak till åtgärderna är den nya regeringens beslut om att slopa indexhöjningen av statsanslagen till yrkeshögskolorna. Samtidigt föreslår (ÖN 10.6) Novias huvudförtroendeman  Tommy Nyman  att enheten i Raseborg skall stängas. Novia är en privat yrkeshögskola och dess ägare är Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi, som i sin tur ägs av Åbo Akademi (75 procent av aktierna), Utbildningsstiftelsen Sydväst och Söfuk (12,5 procent var). Novias ägare uppdaterade aktieägaravtalet den 28.8.2014. Formuleringen om att Novia ska ha verksamhet i västra Nyland och Åboland ersattes med meningen ”Ett viktigt syfte är att trygga verksamhetsförutsättningarna för högskoleutbildning på svenska i södra Finland och i Österbotten”. (ÖN 13.6). Denna mening möjliggör nedkörning av campuset i Raseborg – ifall ägarna besluter ...

Vem bryr sig om utbildningen i östra Nyland?

Stefan Johansson  (HBL 2.3) kommenterar FSD:s valprogram samt reformen av andra stadiets yrkesutbildning som förbereds som bäst. Socialdemokraternas utgångspunkt i östra Nyland är en stark tvåspråkig regional anordnare. Kommunerna i östra Nyland bör notera att såväl Axxell (1480 studerande) som Prakticum (920 studerande) är betydligt större än Inveon (max 300 studerande i framtiden). Dessutom är Inveons fastigheter föråldrade och i behov av stora investeringar. Det är klart att en lokal anordnare har större intresse att bygga ett nytt tvåspråkigt campus i Borgå och säkerställa Inveons framtid, än en massiv anordnare som leds av Axxell och Prakticum. Östra Nyland är ett tvåspråkigt område. Det ligger i såväl i näringslivets som i studerandenas intresse att det utexamineras tvåspråkiga yrkesmänniskor i regionen. En tvåspråkig anordnare innebär inte automatiskt tvåspråkiga utbildningsprogram. En studerande kan även i fortsättningen läsa hela sin examen på ett språk, men möjlighet...

Östra kustbanan förbättrar konkurrenskraften

Finlands konkurrenskraft förbättras betydligt om den östra kustbanan, dvs. järnvägsförbindelsen Helsingfors-Borgå-Lovisa- Kotka-S:t Petersburg, byggs. Det är också ett miljövänligt sätt att sköta mänskornas behov att röra sig mellan huvudstadsregionen och regionerna öster om den. Det behövs en östra kustbana som är klart kortare och snabbare än den nuvarande kurvan norrut för att främja en bättre och friare rörlighet för såväl varor, tjänster som människor i Finland och inom handeln och persontrafiken mellan Finland och Ryssland. Inom den närmaste framtiden kommer vi att få se en utveckling av det ekonomiska samarbetet mellan Finland och Petersburgsregionen och också att passagerartrafiken mångdubblas. År 2013 reste 460 000 personer med Allegro, året innan var passagerarantalet 360 000. Finland följer de linjer man kommit överens om inom EU, men bygger samtidigt långsiktigt samarbete med Ryssland för att intensifiera samarbetet i framtiden...