Siirry pääsisältöön

Bevara svenskan i Östra Nyland

I oktober 2014 fick vi veta att Östra Nylands svenskspråkiga lokaltidningar, Borgåbladet och Östra Nyland slås ihop. Från och med början av året 2015 har Östnyland kommit ut fem dagar i veckan. Nu, år 2016 får vi höra att Östnyland i framtiden ska komma ut endast två dagar i veckan. Innan år 2015 hade vi två svenskspråkiga lokaltidningar: en som kom ut tre gånger i veckan och en som kom ut fem dagar i veckan. Trenden är oroväckande. Kan till exempel vår svenskspråkiga yrkesutbildning gå samma öde till mötes som den svenskspråkiga lokaltidningen? Vad innebär det i så fall för det svenska språkets ställning i vår region?
Styrelsen för Samkommunen för yrkesutbildningen i Östra Nyland sammanträdde den 27.4 för att besluta om Inveons framtid. Samkommunens direktör Johan Söderbergs förslag var att styrelsen skulle föreslå att samkommunstämman skulle besluta att inleda egentliga förhandlingar om en överföring av samkommunens tillstånd att ordna yrkesutbildning till den lokala och trespråkiga Porvoo International College (Point College). Styrelsen var av annan åsikt. Magnus Björklunds (sfp) förslag om att samkommunen skall inleda egentliga förhandlingar om en överföring av samkommunens tillstånd att ordna utbildning till Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab (Prakticum) vann i omröstningen med 5 av 7 röster.
Vi har sett hur det har gått för den svenskspråkiga lokaltidningen, då tiderna är tuffa. Vi har sett hur utbildningslinjer kördes ner i Raseborg, då Novia gjorde inbesparingar. Hur många tragiska exempel ska vi ännu se förrän alla inser att enda sättet att trygga den svenskspråkiga yrkesutbildningen i Östra Nyland är att hålla beslutsfattandet i egna, östnyländska händer?
Ifall samkommunstämman 14.6 besluter att överföra Inveons tillstånd att ordna yrkesutbildning till ett betydligt större Prakticum, skulle då campuset i Borgå, vars lokalisering inte ännu är klart förutom den delen att campuset sannolikt inte kommer att finnas i Haikko, bli en filial. Det skulle betyda att östnyländska beslutanderätten om sin egna svenskspråkiga yrkesutbildnings framtid i praktiken skulle bli obefintlig. Nu när tiderna är tuffa och ekonomiska åtstramningar inom utbildningen görs kontinuerligt finns risken, om Inveon sammanslås med Prakticum, att det går för den svenskspråkiga yrkesutbildningen i Östra Nyland som det ser ut att gå för den svenskspråkiga lokaltidningen – verksamheten minskar lite i taget tills allt har flyttats till huvudstadsregionen.
Det är oroväckande och ledsamt att den svenskspråkiga lokaltidningen försvinner bit för bit. Men det skulle vara katastrofalt för det tvåspråkiga Östra Nyland ifall den svenskspråkiga yrkesutbildningen skulle försvinna från regionen. Det är förvånande, att Svenska Folkpartiet har lämnat Socialdemokraterna ensamma i kampen att försvara svenskan och den svenskspråkiga yrkesutbildningen i Östra Nyland. Vi hoppas att samkommunsstämman gör ett klokt beslut och ser till att den svenskspråkiga yrkesutbildningen också i framtiden är lokalt starkt förankrat.
Anette Karlsson, viceordförande
Finlands svenska socialdemokrater
Anita Spring, styrelsemedlem
Finlands svenska socialdemokrater
Texten är publicerad 11.5.2016 i Östnyland.

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Miten käy arvokkaalle järjestötoiminnalle?

Suomi on yhdistysten luvattu maa - mutta onko asia todella näin? Siinä missä Ranskassa kansalaiset edistävät tavoitteitaan ryhtymällä lakkoon tai lähtemällä kaduille, Suomessa kansalaisyhteiskunta on pitkälti järjestäytynyt yhdistyksiin. Katsomalla yhdistysten tilaa ja tunnelmia voidaankin sanoa paljon siitä, mitä suomalaiselle kansalaisyhteiskunnalle kuuluu. Tällä hetkellä näkymät eivät ole valoisat, sillä järjestötoiminta muuttuu entistä enemmän ammatilliseksi toiminnaksi ja vahvasti valtion, hyvinvointialueiden ja kuntien ohjaamaksi toiminnaksi. Järjestöjen toiminnan ammattimaistuminen ja tehostuminen ei ole itsessään huono asia. On kuitenkin huolestuttava kehityssuunta, jos järjestöt ajautuvat entistä enemmän julkisen sektorin palveluntuottajiksi tai yksityisten yritysten logiikalla toimiviksi toimijoiksi. Silloin järjestöjen luonne yhteiskunnallista muutosta ja uusia avauksia tekevinä toimijoina uhkaa heikentyä. Jos kansalaiset eivät enää kohtaa järjestötoiminnassa vaan ne pyörivä...