Regeringens plan för social- och hälsovårdsreformen mötte igen turbulens då regeringen var tvungen att ge riksdagen all den tid som behövs för att behandla ärendet på ett sakligt sätt. Vårdreformen skjuts upp med ett år. Statsminister Juha Sipilä har meddelat i offentligheten att det möjliga landskapsvalet skulle hållas i samband med eurovalet i maj 2019. Inget är dock hugget i sten, eftersom partierna diskuterar saken och fattar sedan sitt beslut. Vi lever i spännande tider. Inte enbart på grund av den förvirrade politiska situationen i hemlandet, utan också för att det snart är val i vårt grannland Sverige. I många fall har Finland följt i storebroderns fotspår. Redan för tio år sedan gjorde högerblocken Alliansen i Sverige liknande reformer som Centern, Samlingspartiet och De blå nu vill genomföra i Finland. Först öppnades vårdtjänster för marknaden och sedan var skolorna i tur. Välfärdsbusinessen blomstrar, skolor har gått i konkurs och hälsoklyftorna har ökat. I Sverige vill sju a...

”Klä på dig, gå till toaletten, vänta en stund” – Som värst kan de här orden vara de enda småbarnspedagogerna hinner säga till barnen under en dag. Det gör mig ledsen, men också arg. Kvalitativ småbarnspedagogik innebär alltför ofta istället bevaring av barn, där vardagen är en kontinuerlig kamp för överlevnad. Regeringen Sipilä har gjort det svårare för småbarnspedagogerna att förverkliga en kvalitativ småbarnspedagogik i takt med att verksamhetens pedagogiska krav har stigit och kunskapskraven har ökat. ”Två barn, en plats.” Så beskriver direktörer för småbarnspedagogik läget efter att rätten till den subjektiva dagvården slopades. Enligt statsrådets utredning (2017) finns det mer deltidsbarn, mer barn per vuxen samt mer stora och blandade barngrupper. I en grupp med tjugo barn kan det finnas barn som är under 3 år, barn mellan 3-5 år, förskolebarn och barn med special behov. Oroligheterna har ökat och ljudnivån har stigit. I utredningen framkom också att grupper som fungerar i samma...

I slutet av maj konstaterade kommun- och reformminister   Anu Vehviläinen  (C) och finansminister  Petteri Orpo  (Saml) att landskapsvalet kommer att hållas i januari 2018. De såg inte skäl att uppskjuta valet till en senare tidpunkt. Landskaps- och vårdreformen förbereds med snabb tidtabell i riksdagens utskott. Enligt talmännens senaste beslut kommer riksdagen att behandla social- och hälsovårdslagstiftningen i början av hösten. Många sakkunniga tycker att tidtabellen är för stram. Speciellt då den så kallade valfrihetsmodellen kan möta på problem med grundlagen. Detta får vi veta efter midsommaren, då grundlagsutskottet borde ge sitt uttalande. Det finns ganska bred konsensus mellan rikspartierna om att social- och hälsovårdstjänsterna bör arrangeras med bredare axlar. Men tvångsbolagiseringen och den marknadsdrivna valfriheten samt landskapens finansiering och sparkrav på tre miljarder euro väcker stor oro. Också regeringens pilotprojekt, med vilket de uppmunt...

Regeringen Sipilä publicerade sitt förslag om kundernas valfrihet inom social- och hälsovården. I framtiden kommer alla tjänsteleverantörer att vara likvärdiga, vilket betyder att den offentliga servicen tvångbolagiseras och vårdmarknaden öppnas för konkurrens. Människorna kommer att få någon slags katalog, varifrån de ska välja tjänsteleverantören, alltså det så kallade vårdcentret. Sedan binder man sig till denna tjänsteleverantör i minst ett år. För en del låter detta fantastiskt, för andra skrämmande. Min mormor, som lever på en liten pension, har stora förhoppningar om vårdreformen. Regeringen har låtit henne tro att valfriheten betyder att i framtiden även fattiga har möjlighet att gå till privatläkare. Inte mera långa väntetider och bollande från lucka till lucka, utan istället kvalitativ vård utan kö. Hon har samma önskan som vi alla har. Man måste komma till läkaren och man måste få vård oberoende av tjockleken på plånboken. Allt detta garanteras inte av regeringens vårdmod...

Alla partier är överens om att en social- och hälsovårdsreform behövs. Centrala delar i den reform regeringen Sipilä nu för fram är dock problematiska. Tvångsbolagiseringen, reformens tidtabell, överföringen av fastigheter och den marknadsstyrda valfrihetsmodellen är alla problematiska. Enligt regeringens planer får kommunerna i framtiden varken producera vård eller äga vårdproducerande bolag. Minister Rehula motiverar det med att kommunerna är för små men samtidigt finns inga begränsningar gällande de privata bolagens storlek. Att förbjuda kommuner från att producera vård är tanklöst och stympar lokaldemokratin. Tyvärr är det redan idag svårt för medborgare att få sin röst hörd och denna modell förvärrar ytterligare situationen. De ursprungliga målsättningarna tycks helt ha gömts bort då reformen varken gör vården effektivare eller jämlikare. Tillgången på bashälsovård förbättras inte heller. Privatisering av hälso- och sjukvården tycks driva regeringen liksom en oförklarlig vi...

Finland har förvandlats till en nöjespark. Ena dagen är man i ”horrorhuset” och i nästa stund i lustiga huset. Stora reformer förbereds bakom kulisserna och farten är som i en berg- och dalbana. Så beskriver FSD:s vice ordförande  Anette Karlsson  livet i nöjesparken Finland. – Det står i regeringen  Sipiläs  program att “för alla företag är det viktigt att konkurrensen ökar och att offentliga tjänster öppnas för konkurrens”, denna mening beskriver bra deras agenda. Det är alltså inte fråga om att trygga medborgarnas service och om att bygga effektivare system, utan det är meningen att överföra produktionen av tjänster, som nu produceras med gemensamma skattemedel, allt mer till privata företag, konstaterade hon i sitt tal till FSD-kongressen på lördag. – Vårdreformen är det största privatiseringsprojektet i vår historia, och motiveringarna bakom detta är svåra att förstå. Finlands offentliga sektor är enligt en OECD-jämförelse en av de effektivaste producente...

Bevakning av egna intressen, hot och stridigheter har stigit till nya nivåer. Regeringens tvångspaket, nedskärningar i låginkomsttagarnas utkomst och nu senast röran kring vårdreformen har visat att demokratin och beslutsfattandet i Finland är sönder. Det är skäl att komma ihåg att vårdreformen var en utmaning också för den förra regeringens parlamentariska arbetsgrupp, där alla partier var representerade. Men ingenting kan jämföras med ”tilldig-tillmig” SSS-gruppens verksamhet. Vårdreformen framkallade en regeringskris. Regeringen var nära att falla – det viskades att oppositionspartierna Sfp och Kd skulle hoppa in i en ny regering, ifall Stubb skulle ha tagit sitt pick och pack och gått. Sent på natten fick de tre essen vårdreformsröran löst: Centern fick landskapsstyre, Samlingspartiet fick ”pengar följer rika”-modellen och Sannfinländarnas ministrar fick fortsätta att åka i Audins baksäte. Alla är alltså vinnare. Eller är de? Högerregeringen i Sverige tog år 2010 i bruk den ...

Finland fick för första gången i landets historia ett strategiskt regeringsprogram. Programmet kommer att kompletteras med en verksamhetsplan. Centerns, samlingspartiets och sannfinländarnas strategiska program är i verkligheten en blandning av stora linjedragningar samt flera små bagateller. Programmet är i största drag motstridigt, eftersom nedskärningsplanerna inte stöder de stora linjerna. I programmet står det bl.a. att användning av hästgödsel blir tillåtet inom energiproduktionen och att obligatorisk gymnastik utökas med en timme i alla grundskolor. Som stora linjedragningar nämner regeringen förnyandet av grundskolan, stödjandet av barnfamiljer, åldringar och företag, utvecklingen av bioekonomi samt reformering av arbetsmarknaden. Regeringen glömde jämlikhetsprogrammet, nationella språkstrategin och det andra inhemska språkets ställning samt nordiska samarbetet på alla andra nivåer än försvarsmakten. Strategiska regeringsprogrammet är en spegelbild av regeringens värden ...