Siirry pääsisältöön

Stoppa vinstjakten inom välfärden

Regeringens plan för social- och hälsovårdsreformen mötte igen turbulens då regeringen var tvungen att ge riksdagen all den tid som behövs för att behandla ärendet på ett sakligt sätt. Vårdreformen skjuts upp med ett år. Statsminister Juha Sipilä har meddelat i offentligheten att det möjliga landskapsvalet skulle hållas i samband med eurovalet i maj 2019. Inget är dock hugget i sten, eftersom partierna diskuterar saken och fattar sedan sitt beslut.

Vi lever i spännande tider. Inte enbart på grund av den förvirrade politiska situationen i hemlandet, utan också för att det snart är val i vårt grannland Sverige. I många fall har Finland följt i storebroderns fotspår. Redan för tio år sedan gjorde högerblocken Alliansen i Sverige liknande reformer som Centern, Samlingspartiet och De blå nu vill genomföra i Finland.

Först öppnades vårdtjänster för marknaden och sedan var skolorna i tur. Välfärdsbusinessen blomstrar, skolor har gått i konkurs och hälsoklyftorna har ökat. I Sverige vill sju av tio begränsa vinsterna i välfärden. Sveriges riksdag röstade om saken i början av juni, men tyvärr hade Alliansen och Sverigedemokraterna ingen vilja att begränsa vinsterna inom välfärden. I september får svenska folket ta ställning till frågan genom riksdagsvalet.

Vi finländare kan ta lärdom av Sveriges misstag. Vi behöver inte trampa i samma fällor. Regeringen Sipiläs valfrihetsmodell kommer att öppna en miljardmarknad för multinationella hälsobolag. Nu kompletterar den privata sektorn den offentliga, då cirka åtta procent av primärvården är privat. I framtiden skulle privata aktörers roll vara betydligt större. Vinstmöjligheterna inom vården bör förhindras med lag. Det är inte rätt att våra skattepengar, som är menade för vården, försvinner i privata företagsägares fickor eller i värsta fall till skatteparadis.

Endast grundskolan är skyddad från vinstjakten. Vi vet att dagvården är en växande business, där stora bolag gör miljonvinster. Barnombudsmannen efterlyste stramare lagstiftning för aktörer inom barnskyddet, eftersom det i dag är möjligt att göra business med barnens välbefinnande. Det handlar alltså inte bara om business inom vården, utan inom välfärden i allmänhet. Det nordiska välfärdssamhället bygger på en bred skattebas, vilken möjliggör erbjudandet av välfärdstjänster. Det bygger på en tanke att alla ska vara med. Den modellen ska vi hålla fast vid och bygga på i framtiden. Vinstjakten inom välfärden måste stoppas i Finland!

Anette Karlsson


Texten är publicerad 3.7.2018 i Östnyland.


Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Miten käy arvokkaalle järjestötoiminnalle?

Suomi on yhdistysten luvattu maa - mutta onko asia todella näin? Siinä missä Ranskassa kansalaiset edistävät tavoitteitaan ryhtymällä lakkoon tai lähtemällä kaduille, Suomessa kansalaisyhteiskunta on pitkälti järjestäytynyt yhdistyksiin. Katsomalla yhdistysten tilaa ja tunnelmia voidaankin sanoa paljon siitä, mitä suomalaiselle kansalaisyhteiskunnalle kuuluu. Tällä hetkellä näkymät eivät ole valoisat, sillä järjestötoiminta muuttuu entistä enemmän ammatilliseksi toiminnaksi ja vahvasti valtion, hyvinvointialueiden ja kuntien ohjaamaksi toiminnaksi. Järjestöjen toiminnan ammattimaistuminen ja tehostuminen ei ole itsessään huono asia. On kuitenkin huolestuttava kehityssuunta, jos järjestöt ajautuvat entistä enemmän julkisen sektorin palveluntuottajiksi tai yksityisten yritysten logiikalla toimiviksi toimijoiksi. Silloin järjestöjen luonne yhteiskunnallista muutosta ja uusia avauksia tekevinä toimijoina uhkaa heikentyä. Jos kansalaiset eivät enää kohtaa järjestötoiminnassa vaan ne pyörivä...