Primärhälsovården har blivit åsidosatt av specialsjukvården allt för länge. Vårdcentraler är tvungna att bedriva verksamhet med knapphändiga resurser, vilket har lett till att människor inte får mottagningstider då de behöver dem. Detta sker också i Borgå. För inte så länge sedan blev min tvååring erbjuden endera brådskande mottagning eller mottagningstid två månader senare. Båda alternativen var dåliga. Regeringen Marin har utarbetat, utöver social- och hälsovårdsreformen, en lag som innebär en sjudagars vårdgaranti för primärvården. Därtill kommer vårdgarantin inom tandsjukvården att förkortas till tre månader. Dessa målsättningar är ambitiösa, men samtidigt viktiga och möjliga att förverkliga. Många åkommor och problem bör skötas i primärvåden – innan de förlängs och förvärras. Detta är inte bara mänskligt rätt, utan det är också vettigt för folkhälsan och ekonomin. Vi måste satsa på att göra hälsocentralerna till attraktiva arbetsplatser samt förbättra personalens välmående i arbet...

Reformen av social- och hälsovården samt räddningsväsendet påverkar social- och hälsovårdsorganisationernas verksamhet. Förändringen i verksamhetsomgivningen utmanar organisationerna att bygga samarbete med välfärdsområdena och kommunerna. Med organisationernas verksamhet främjas och stärks invånarnas välfärd, hälsa och trygghet. Organisationernas verksamhet kompletterar de offentliga tjänsterna. Det stöd som organisationerna erbjuder kan vara exempelvis en del av en servicekedja eller –helhet. Att stöda organisationernas verksamhet kommer också i fortsättningen att vara kommunernas ansvar, eftersom också främjandet av välfärd och hälsa fortsättningsvis är på deras ansvar. Det är viktigt att man kommer överens om verksamhetspraxis tillsammans med välfärdsområdet så att inte organisationernas verksamhetsmöjligheter riskeras i brytningsskedet. I praktiken betyder detta bland annat att säkra användning av utrymmen, garantera organisationsunderstöd samt besluta om kommunernas och välfärdso...

Bästa kamrater, kära vänner Det är så trevligt att se er alla här idag. Att få träffas och diskutera i samma mötessal, och gemensamt förbättra världen - det är något som vi alla har saknat. I början av veckan tänkte jag inleda mitt öppningstal med att tala om coronapandemin – hur pandemin drabbat olika grupper och vilka känslor vi alla antagligen har om social distansering. Men det är inte något jag vill stå här och minnas, utan istället vill jag att vi tillsammans lyfter blicken och ser på den lysande framtiden vi har framför oss. Kamrater, vi lever i spännande tider Den socialdemokratiskt ledda regeringen har lyckats föra ett oändlighetsprojekt i mål: social- och hälsovårdsreformen är klar och välfärdsområdesvalet knackar på dörren. För oss socialdemokrater är det kommande valet ett exceptionellt viktigt val. Under de kommande åren blir det ett stort arbete att betala av vårdskulden och förstärka social- och hälsovårdstjänsterna. Varje människa har rätt till högkvalitativa och funger...

Finlands svenska socialdemokraters ordförande, och fullmäktigeledamot i Borgå, Anette Karlsson uppmuntrar alla östra Nylands kommuner att samarbeta för att få statsstöd för att förverkliga målsättningar i programmet för framtidens social- och hälsocentral. Första ansökningstiden inleds nästa vecka. - Nu är det viktigt att vi har ett gott samarbete, så att kommunerna i vår region får tilläggsresurser för att förkorta vårdköerna och förbättra viktiga social- och hälsovårdstjänster. Till exempel i bakgrundsmaterialet i Borgås budget 2020 framgår att man kommer till läkare inom 30 dagar och till sjukskötare på 20 dagar. Det är för lång tid och tilläggsresurser behövs, kommenterar Anette Karlsson. År 2020 fördelas 70 miljoner euro till regionerna från programmet Framtidens social- och hälsocentral. Av denna helhet kommer Nyland att få omkring 17 miljoner euro. - De socioekonomiska hälsoskillnaderna är stora och växer ständigt. Avsikten med hälsovårdssystemet är att minska...

Centerns, Samlingspartiets och De blåas (tidigare Sannfinländarnas) regering beslöt i början av sin regeringsperiod att öka självrisken för läkemedel samt höja klientavgifterna inom social- och hälsovården med till och med 30 procent. I Nyland har 18 kommuner i bruk den maxavgift klientavgiftsförordningen tillåter för vård vid hälsovårdscentral. Kommuner som har en mindre klientavgift är: Esbo, Ingå, Karkkila, Kervo, Lojo, Vanda och Vichtis. Helsingfors har ingen klientavgift alls. I Borgå och Lovisa föreslog SDP:s representanter att klientavgifterna inte skulle höjas så markant, men tyvärr var samlingspartiets, centerns och SFP:s representanter av en annan åsikt. Därför höjdes klientavgifterna rejält i början av år 2016. Nu vill regeringen än en gång höja klientavgifterna och försämra låginkomsttagares möjligheter att komma till läkaren. Detta framkommer i förslaget för den nya lagen för klientavgifter som riksdagen håller på att behandla. Vi har idag en tregångers regel d.v.s. ett me...

Bästa Folktingsledamöter och andra Vi lever i spännande tider. Regeringsperioden närmar sitt slut, men många stora frågor är ännu obesvarade. Under vårens lopp behandlar och möjligen också godkänner riksdagen den massiva landskaps- och vårdreformen. Många problem har uppstått på vägen, men små steg mot bättre håll har tagits. Det finns fortfarande mycket problem i reformen, speciellt den strama tidtabellen. I diskussioner som gåtts i EU-bord har Finland alltid talat för demokrati och öppenhet - att nya val ska ordnas tidigast ett år efter att lagstiftningen kommit i kraft - men nu ser det ut att vi själv gör tvärtemot. Lagstiftningen är inte ännu klar men regeringen har planerat att det ska ordnas ett landskapsval, alltså ett helt nytt val, om sex månader. På tanke på hur stora och viktiga ärenden landskapen kommer att ta hand om, är detta en skymf mot demokratin. Utbildningen inom social- och hälsovården kommer också att vara en utmaning. Nu har den offentliga sektorn erbjudit studera...

Vårdreformen ser ut att bli regeringsperiodens mest kaotiska projekt. Centern, Samlingspartiet och De Blåa har igen kommit fram till en kompromisslösning i reformen kring valfriheten som flera sakkunniga ställer sig kritiska till. Troligtvis kommer den nya valfrihetsmodellen också att få problem gällande grundlagen. Enligt den skall det allmänna tillförsäkra var och en tillräckliga vårdtjänster samt främja befolkningens hälsa. Den valfrihetsmodell som nu sänds på remissrunda äventyrar åtminstone i teorin joursjukhusens verksamhet. Ifall en för stor del av specialistläkarna övergår till privata hälsoföretag, så finns det inte tillräckligt med läkare som sköter om den livsviktiga jouren. Det finns också en risk att den specialiserade sjukvården centraliseras enbart till stora städer. Därtill finns det fler andra hotbilder med den nu föreslagna modellen, även om regeringen försökte rätta till en del av de problem som grundlagsutskottet påpekade om i somras. Alla är eniga om att en vårdref...

I kaffebordsdiskussioner beskrivs Finlands hälsovårdssystem ofta som ineffektivt och dåligt. Internationella forskningar berättar ändå annat. Till exempel i januari publicerades Health Powerhouse Index där Finlands sjukvård visar sig vara kostnadseffektivast i en jämförelse av 35 europeiska länder. I sjukvårdens kvalitet nådde vi upp på åttonde plats och bland annat Sverige och Danmark blev efter oss. Även om Finlands hälsovårdssystem är bland de bästa i världen, finns det mycket som ännu bör förbättras. De socioekonomiska hälsoskillnaderna är stora och växer ständigt. Enligt THL:s nya forskning är fattigas livslängd i medeltal mycket kortare än de rikas. Avsikten med hälsovårdssystemet är att minska hälsoskillnaderna, men det system med fler nivåer som vi har fått i Finland leder rent av till djupare skillnader genom att de med bättre inkomster gynnas. De förvärvsarbetande har som mest tillgång till tre system, medan de som står utanför arbetslivet (arbetslösa, pensionärer, vårdlediga...

Många av regeringen Sipiläs centrala förslag i social- och hälsovårdsreformen, såsom tvångsbolagiseringen, reformens tidtabell och modellen för att överföra egendom stötte på motstånd i utlåtanderundan. Linjedragningarna gällande valfriheten är inte ännu gjorda, men privata hälsojättar har redan vädrat möjligheter att göra pengar. Sammanslagningen av Suomen Terveystalo och Diacor är bara början. Små sote-företag befinner sig i riskzonen och vägen är öppen för stora internationella bolag. När hälsojättarna tar över marknaden, kommer priserna på lång sikt att stiga. Det har vi redan sett i flera andra branscher. Finländarna tar ofta modell av Sverige, men nu blundar man för de problem grannlandet har efter att de privatiserade vården. Enligt en ny forskning vill till och med åtta av tio svenskar stoppa de privata företagens möjligheter att göra vinst på social- och hälsovårdstjänster. Också var tredje företagsledare meddelar att de vill begränsa möjligheterna att göra vin...

Regeringen har publicerat (6.4) vårdreformens riktlinjer. Centern fick landskapsstyre och Samlingspartiet fick businessmöjligheter, medan det som reformen borde handla om, människors tillgång till god social- och hälsovård, inte prioriterades överhuvudtaget. Regeringen går in för en märkvärdig principiell linje då den beslöt att all offentlig verksamhet som konkurrerar på samma marknad som de privata aktörerna måste bolagiseras. Till exempel hälsocentralerna och barnskyddet måste i framtiden lyda under ett bolag. Det finns bolag vars främsta syfte inte är att vara vinstdrivande, men till exempel Attendo och Terveystalo som erbjuder hälsovårdstjänster är inte sådana. I framtiden ska det alltså vara möjligt att göra mer vinst på människors välfärdstjänster. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) VD  Aki Lindén  konstaterade i Kauppalehti (7.4) att det kommer att bli allt svårare att få förebyggande verksamheten att fungera bra i ett system där flera olika aktörer ...

Åldringar, låginkomsttagare och långtidssjuka i Lovisa och Borgå fick en otrevlig julklapp.  Vårdavgifterna stiger i början av året, i Borgå med 15 procent och i Lovisa med cirka 30 procent. Socialdemokraterna föreslog att bara en liten, knappt 1,8 procents indexhöjning skulle göras. Tyvärr stödde samlingspartiets, centerns och SFP:s representanter (utom en) en större höjning av vårdavgifterna, vilka stiger i kraft 1.1.2016. För en månad sedan godkände Borgå fullmäktige budgeten för år 2016, var vårdavgifterna beslöts att höjas enligt index. På grund av regeringens beslut att höja avgifterna fick beslutsfattarna ta ställning till frågan på nytt. Borgå social- och hälsovårdsnämnd (UM 21.12) tog ställning för att inte höja avgifterna. Enligt dem skulle förhöjningen orsaka ökning av hälsoskillnaderna samt öka kostnaderna då sjukdomen blir ovårdad. Jag håller med. Besparingar i hälsovård ger kanske en liten snabbvinst, men på lång sikt leder oskött sjukdom till dyr vård och rentav...

Bevakning av egna intressen, hot och stridigheter har stigit till nya nivåer. Regeringens tvångspaket, nedskärningar i låginkomsttagarnas utkomst och nu senast röran kring vårdreformen har visat att demokratin och beslutsfattandet i Finland är sönder. Det är skäl att komma ihåg att vårdreformen var en utmaning också för den förra regeringens parlamentariska arbetsgrupp, där alla partier var representerade. Men ingenting kan jämföras med ”tilldig-tillmig” SSS-gruppens verksamhet. Vårdreformen framkallade en regeringskris. Regeringen var nära att falla – det viskades att oppositionspartierna Sfp och Kd skulle hoppa in i en ny regering, ifall Stubb skulle ha tagit sitt pick och pack och gått. Sent på natten fick de tre essen vårdreformsröran löst: Centern fick landskapsstyre, Samlingspartiet fick ”pengar följer rika”-modellen och Sannfinländarnas ministrar fick fortsätta att åka i Audins baksäte. Alla är alltså vinnare. Eller är de? Högerregeringen i Sverige tog år 2010 i bruk den ...

Regeringens planer att försämra pensionärernas situation är obegripliga. Speciellt äldre kvinnor med en liten pension och unga män som lever på arbetsoförmögenhetspension drabbas mest av de planerade nedskärningarna. Försämringen av bostadsstödet tvingar de allra svagaste pensionärerna att springa till socialbyråns lucka. Detta kommer att öka samhällets kostnader genom att det uppstår ett större behov att betala utkomststöd. Jag vet att man inte lever loppan med en liten pension. Hyrorna stiger, matpriserna stiger, kundavgifterna och läkemedlens kostnader stiger. Min mormor kommer att mista omkring 50 euro i månaden på grund av nedskärningen i bostadsstödet. Därtill kommer hennes utgifter att öka med närmare 100 euro i året på grund av höjningen av självrisken för läkemedel. Detta betyder att hon måste välja mellan mat och mediciner. Allt för många pensionärer kommer att vara i samma situation. Var tionde av dem som svarade på FPAs undersökning (2013) uppgav att de hade låtit bl...

Institutet för hälsa och välfärd uppger att de lägst utbildade och de som har de lägsta inkomsterna i allmänhet är sjukare och dör yngre än högt utbildade och de med höga inkomster. Också de arbetande är friskare än de arbetslösa. De socioekonomiska hälsoskillnaderna är stora i Finland och ökar hela tiden. Den nuvarande regeringen försöker ta tjuren vid hornen med hjälp av vårdreformen. Dess mål är att garantera likvärdiga tjänster till alla och att minska skillnaderna i hälsa. Minskade hälsoskillnader förbättrar individens välfärd och sparar samhällets pengar. De direkta inbesparingarna kan stiga till flera miljarder euro och antalet invalidpensionerade kunde sjunka med cirka 20 000 personer. Också sysselsättningsgraden skulle stiga. Det står i allas intresse, också de förmögnas, att hälsoskillnaderna minskar. Avsikten med hälsovårdssystemet är att minska hälsoskillnaderna, men det system med två nivåer som vi har fått i Finland leder rent av till djupare skillnader genom att...