Siirry pääsisältöön

Låginkomsttagare har också rätt till läkare

Centerns, Samlingspartiets och De blåas (tidigare Sannfinländarnas) regering beslöt i början av sin regeringsperiod att öka självrisken för läkemedel samt höja klientavgifterna inom social- och hälsovården med till och med 30 procent. I Nyland har 18 kommuner i bruk den maxavgift klientavgiftsförordningen tillåter för vård vid hälsovårdscentral. Kommuner som har en mindre klientavgift är: Esbo, Ingå, Karkkila, Kervo, Lojo, Vanda och Vichtis. Helsingfors har ingen klientavgift alls. I Borgå och Lovisa föreslog SDP:s representanter att klientavgifterna inte skulle höjas så markant, men tyvärr var samlingspartiets, centerns och SFP:s representanter av en annan åsikt. Därför höjdes klientavgifterna rejält i början av år 2016.

Nu vill regeringen än en gång höja klientavgifterna och försämra låginkomsttagares möjligheter att komma till läkaren. Detta framkommer i förslaget för den nya lagen för klientavgifter som riksdagen håller på att behandla. Vi har idag en tregångers regel d.v.s. ett mellantak som betyder att man bara betalar för de tre första besöken, alternativt en årsavgift. Om regeringens förslag godkänns kommer detta system att slopas. Då måste man betala för varje läkarbesök tills man når avgiftstaket som är 683 euro. Människor som har flera sjukdomar och många besök till läkaren eller hälsovårdaren kommer att hamna i en ännu sämre situation. Nu har de betalat högst 61,80 euro i året för sina läkarbesök, men i fortsättningen kan summan stiga med flera hundra euro. Var femte av alla hälsocentralbesök är kundens fjärde eller senare besök det året.

Jag kommer ihåg hur jag under studietiden måste överväga om jag går till läkaren eller inte. Det var knappt med pengar. Jag hade inte råd med något överlopps. Samma funderingar har många låginkomsttagare: pensionärer, arbetslösa och barnfamiljer. THL:s undersökning visar att fler än var tionde pensionär har valt att inte gå till läkaren eller att köpa mediciner på grund av brist på pengar.

Jag hoppas att riksdagen inte slopar det nuvarande systemet med tre gångers regeln. Det är fel att kräva att låginkomsttagare betalar flera hundra euro i året för att komma till en läkare eller sjukskötare. Speciellt då man borde gå i en helt annan riktning – klientavgifterna borde slopas och systemet utvecklas så att vi får ett gemensamt avgiftstak för läkemedel, klientavgifter och resor. I Finland borde ingen låta bli att gå till läkaren på grund av pengabrist. Det behövs mer hjärta i beslutsfattandet!

Anette Karlsson

Texten är publicerad 18.1.2019 i Östnyland.


Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Miten käy arvokkaalle järjestötoiminnalle?

Suomi on yhdistysten luvattu maa - mutta onko asia todella näin? Siinä missä Ranskassa kansalaiset edistävät tavoitteitaan ryhtymällä lakkoon tai lähtemällä kaduille, Suomessa kansalaisyhteiskunta on pitkälti järjestäytynyt yhdistyksiin. Katsomalla yhdistysten tilaa ja tunnelmia voidaankin sanoa paljon siitä, mitä suomalaiselle kansalaisyhteiskunnalle kuuluu. Tällä hetkellä näkymät eivät ole valoisat, sillä järjestötoiminta muuttuu entistä enemmän ammatilliseksi toiminnaksi ja vahvasti valtion, hyvinvointialueiden ja kuntien ohjaamaksi toiminnaksi. Järjestöjen toiminnan ammattimaistuminen ja tehostuminen ei ole itsessään huono asia. On kuitenkin huolestuttava kehityssuunta, jos järjestöt ajautuvat entistä enemmän julkisen sektorin palveluntuottajiksi tai yksityisten yritysten logiikalla toimiviksi toimijoiksi. Silloin järjestöjen luonne yhteiskunnallista muutosta ja uusia avauksia tekevinä toimijoina uhkaa heikentyä. Jos kansalaiset eivät enää kohtaa järjestötoiminnassa vaan ne pyörivä...