Riksdagen har godkänt förlängningen av läroplikten. Alla som går ut årskurs 9 nästa vår ska fortsätta studera tills de blir myndiga eller får en gymnasie- eller yrkesexamen. Lagen träder i kraft exakt 100 år sedan Finlands första lag om läroplikt. När grundskola infördes på 1970-talet hördes hårda protester från såväl lärare som högerpolitiker. I dag hyllar alla enhälligt grundskolan. Vi är övertygade om att även den nu godkända förlängningen av läroplikten i framtiden kommer att ses som en självklarhet och en av Finlands styrkor. Ungefär 10–15 procent av varje årskull blir nu utan student- eller yrkesexamen. Årtionden av riktade insatser har inte förbättrat situationen. Varje ung som faller utanför skolstigen är en ung för mycket. Ännu för tjugo år sedan kunde en ung få jobb utan en utbildning, men nu fungerar inte samhället så. Man kan inte lägre med grundskolebetyg bara traska in genom fabriksporten och få jobb. Finland har inte råd med att förlora unga i tidigt skede av deras liv....

Vart har barnen, framtidens hopp försvunnit? Detta har många undrat över, speciellt i diskussioner om landets försörjningskvot. Enligt Utbildningsstyrelsen ser framtiden dyster ut, eftersom de förutspår i en ny undersökning att mängden grundskolor kan halveras tills år 2040. Olika åtgärder för att öka mängden barn i Finland har presenterats; invandring, barnvänlig politik och infertilitetsbehandlingar och supporttjänster. Statsminister Marins regering har beaktat alla dessa förslag i sitt regeringsprogram. Viljan är att bygga en ljusare framtid för oss alla – en sådan framtid, där barns skratt kan höras i parkerna, butikerna och på skolornas gårdar. Regeringen publicerade sitt förslag till budget för 2021 – vägen ur coronakrisen. Fokus riktats mot unga och barnfamiljerna. Dagisavgifterna sjunker, vilket ger familjerna mer ekonomiskt rörelseutrymme. I värsta fall kan dagvårdsavgifterna ta en stor bit av familjens utkomst, vilket ökar familjens stress och oro. I långa loppet är en invest...

Den nioåriga grundskolan skapades för att tillfredsställa industrisamhället, men idag krävs en högre utbildningsnivå. Då samhället och arbetsmarknaderna har ändrats är det naturligt att vi förlänger läroplikten att motsvara de behov unga i dagens läge har. Årligen blir några tusen unga utan en fortsatt studieplats, även om det försökt få en. De har fått ett brev, där det står att du inte blivit vald. Det är ett kallt budskap till en ung människa. Alla 16-åringar ska få en studieplats. En del av dem som fått en studieplats har svårt att klara av läromaterialens kostnader. En fjärdedel av dem som avbryter sina studier vid andra stadiet uppger att ekonomiska svårigheter är en bidragande orsak till att de avbryter studierna. Flera forskningar visar att en låg utbildningsgrad ökar risken för fattigdom och arbetslöshet. En grundskoleexamen räcker inte till i dagens värld. Därför måste läroplikten förlängas och andra stadiet ska vara genuint avgiftsfritt. Det behövs mera hjärta i beslutsfatta...

Ifjol fick jag möjligheten att lära känna en trevlig 15-åring som gjorde sin praktik på Riksdagen. Vi diskuterade hens framtidsplaner och olika drömyrken. Diskussionen påminde mig om min egen ungdom. Alternativen var många, men däremot saknades konkret information om de olika yrkena. Är det realistiskt att förvänta sig att en 16-åring är kapabel till att välja ett yrke var hen trivs tills pensionen? Jag klarade inte av det och knappast kan alla dagens unga det heller. Som tur är det inte ett problem nuförtiden, eftersom det uppskattas att dagens unga kommer att göra sina arbetskarriärer inom flera olika yrken. Men ifall man endast har grundskoleutbildning kan man få stora problem senare i livet, eftersom forskning visar att låg utbildningsnivå ökar riskerna för arbetslöshet och fattigdom. En femtedel av män under 25 år och över 15 procent av unga kvinnor befinner sig utanför arbetslivet och de saknar utbildning. Det är allt för många och mängden växer konstant. Snart publiceras ungdoms...