I Finland är nästan vart tionde barn fattigt. Det här innebär att nästan i alla daghemsgrupper finns det barn som inte har de nyaste Hello Kitty skorna eller Frozen-dockan. Nästan i alla skolklasser finns elever som inte har smarttelefoner eller de nyaste modegrejerna. Det finns unga som inte ens kan gå i gymnasiet eftersom de inte har råd med skolböckerna och en egen dator. Fattigdom berör över 100 000 barn. Familjernas fattigdom ökar välfärdsklyftorna. Fattigdom får barn att känna sig utanför och skapar en känsla av otillräcklighet samt skam. I en undersökning som gjordes bland dem som är födda 1987 kom det fram att barnfattigdomen påverkade flera av dem negativt. Resultaten visade på att de som drabbats av barnfattigdom hade en lägre utbildningsnivå, led av psykisk ohälsa, upplevde sämre välmående och led av brottslighetsproblem. Enligt Finlands social och hälsa rf:s utredning har låginkomsttagarnas ekonomiska situation försämrats under de senaste åren och speciellt mindre bemedlade...

”Klä på dig, gå till toaletten, vänta en stund” – Som värst kan de här orden vara de enda småbarnspedagogerna hinner säga till barnen under en dag. Det gör mig ledsen, men också arg. Kvalitativ småbarnspedagogik innebär alltför ofta istället bevaring av barn, där vardagen är en kontinuerlig kamp för överlevnad. Regeringen Sipilä har gjort det svårare för småbarnspedagogerna att förverkliga en kvalitativ småbarnspedagogik i takt med att verksamhetens pedagogiska krav har stigit och kunskapskraven har ökat. ”Två barn, en plats.” Så beskriver direktörer för småbarnspedagogik läget efter att rätten till den subjektiva dagvården slopades. Enligt statsrådets utredning (2017) finns det mer deltidsbarn, mer barn per vuxen samt mer stora och blandade barngrupper. I en grupp med tjugo barn kan det finnas barn som är under 3 år, barn mellan 3-5 år, förskolebarn och barn med special behov. Oroligheterna har ökat och ljudnivån har stigit. I utredningen framkom också att grupper som fungerar i samma...