Siirry pääsisältöön

Kolumn: Simkunnighet är mer än en hobby

För oss finländare betyder sommaren vatten: badstränder, stugstränder, bryggor, båtar och långa dagar vid sjön eller havet. Därför stannar man upp varje gång man hör om ett barn som har drunknat. Den här sommaren har de tragiska nyheterna varit ovanligt många. Varje fall är ett fall för mycket.

I diskussionerna lyfts ofta föräldrarnas ansvar och barns simkunnighet fram. Båda är viktiga. Samtidigt är det skäl att komma ihåg att antalet drunkningsolyckor bland barn i Finland har minskat betydligt. Ännu på 1970-talet drunknade i genomsnitt fler än 40 barn under 15 år varje år. Under de senaste åren har antalet varit en bråkdel av detta. Utvecklingen visar att vi har börjat fästa större uppmärksamhet vid säkerheten.

Barns simkunnighet är en viktig fråga för mig. Min sexåring och min tvååring älskar att simma, och vi tillbringar mycket tid vid vattnet under sommaren. Där skapas många av sommarens bästa stunder. Också på vintern njuter vi av gemensamma stunder i simhallen, och sparesor hör till hela familjens favoriter. I flera år har jag haft glädjen att följa hur barnens färdigheter och självförtroende växer genom rörelse i vattnet.

Flytvästar, vuxnas uppsikt och sunt förnuft är viktiga, men vid sidan av dem behövs också simkunnighet. Barns simkunnighet har under de senaste åren försämrats på ett oroväckande sätt. År 2022 uppfyllde endast drygt hälften av eleverna i årskurs sex den finländska definitionen av simkunnighet. Världshälsoorganisationen (WHO) lyfter fram undervisning i simkunnighet och vattensäkerhet som ett av de mest effektiva sätten att förebygga drunkningsolyckor bland barn.

Barns möjligheter formas av de omständigheter som omger dem. Det vi gör ofta blir vi i regel också bättre på. Samma sak gäller simkunnigheten. Alla barn har inte samma möjligheter att delta i simskolor eller att regelbundet vistas i vatten. Därför är simkunnighet också en jämlikhetsfråga. I en färsk utredning från Kommunförbundet lyfts bland annat en tidigare start för simundervisningen samt fler avgiftsfria och lättillgängliga simskolor fram som lösningar. Det är goda exempel på hur barns möjligheter kan stärkas oberoende av familjens situation. Skolans simundervisning skapar en viktig grund, men färdigheterna utvecklas också på fritiden.

Det handlar inte bara om en hobby, utan om en grundläggande färdighet som har betydelse genom hela livet. Varje barn borde ha möjlighet att lära sig en färdighet som ger glädje, stärker självkänslan och i bästa fall till och med kan rädda liv. Under varma sommardagar är det lätt att fokusera på det allra bästa med vatten – glädjen, leken, gemenskapen och känslan av frihet. Simkunnighet är en möjlighet att tryggt kunna njuta av en av den finländska sommarens mest älskade delar under hela livet.

Anette Karlsson


Kolumnen är publicerad 17.7.2026 i Borgåbladet.



Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Lapsiperheitä, ikäihmisiä ja invalideja ei tule lukita neljän seinän sisään!

Me pääkaupunkiseudulla asuvat olemme tottuneet liikkumaan joukkoliikenteessä. HSL:n matkakortti on edullinen ja kätevä, ulkopaikkakuntalaisen arvolippu sen sijaan on kallis. Iloitsen siitä, että pyörätuolilla liikkuva saa matkustaa maksutta vantaalaisissa busseissa, sekä saa alennuksen muissa HSL:n kulkuneuvoissa. Sokealla ja lastenvaunuja kuljettavalla on oikeus matkustaa maksutta koko HSL-alueella. HSL:n hallitus päättää erityisryhmien alennus- ja vapaalipuista sekä oikeudesta matkustaa liputta vuoden 2015 aikana. Hallitus on kokouksessaan 10.2.2015 päättänyt lähettää HSL:n työryhmän esityksen lausuntokierrokselle. Kuntien tulee lausua asiasta 30.4.2015 mennessä. Esityksessä esitetään, että lastenvaunujen kanssa matkustavalla ja pyörätuolilla liikkuvalla olisi jatkossa oikeus matkustaa liputta vain niissä busseissa, joissa lipun leimaaminen on mahdollista vain edestä. Muissa liikennevälineissä lastenvaunuja kuljettavalta ja pyörätuolilla liikkuvalta vaaditaan lippu. Sokeille ei en...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...