Institutet för hälsa och välfärd uppger att de lägst utbildade och de som har de lägsta inkomsterna i allmänhet är sjukare och dör yngre än högt utbildade och de med höga inkomster. Också de arbetande är friskare än de arbetslösa. De socioekonomiska hälsoskillnaderna är stora i Finland och ökar hela tiden. Avsikten med hälsovårdssystemet är att minska hälsoskillnaderna, men det system med fler nivåer som vi har i Finland leder rent av till större skillnader i och med att de med högre inkomster gynnas. De förvärvsarbetande har som mest tillgång till tre system, medan de som står utanför arbetslivet (arbetslösa, pensionärer, vårdlediga m.fl.) har bara ett. Regeringen Marins målsättningar för vårdreformen är första steget mot ett bättre och jämlikare system. Social- och hälsovårdsministeriet publicerade sina planer gällande programmet Framtidens social- och hälsocentral. År 2020 fördelas 70 miljoner euro till regionerna för att förverkliga programmets fem huvudmålsättningar, vilka är 1) f...

Finlands svenska socialdemokraters ordförande, och fullmäktigeledamot i Borgå, Anette Karlsson uppmuntrar alla östra Nylands kommuner att samarbeta för att få statsstöd för att förverkliga målsättningar i programmet för framtidens social- och hälsocentral. Första ansökningstiden inleds nästa vecka. - Nu är det viktigt att vi har ett gott samarbete, så att kommunerna i vår region får tilläggsresurser för att förkorta vårdköerna och förbättra viktiga social- och hälsovårdstjänster. Till exempel i bakgrundsmaterialet i Borgås budget 2020 framgår att man kommer till läkare inom 30 dagar och till sjukskötare på 20 dagar. Det är för lång tid och tilläggsresurser behövs, kommenterar Anette Karlsson. År 2020 fördelas 70 miljoner euro till regionerna från programmet Framtidens social- och hälsocentral. Av denna helhet kommer Nyland att få omkring 17 miljoner euro. - De socioekonomiska hälsoskillnaderna är stora och växer ständigt. Avsikten med hälsovårdssystemet är att minska...

Finlands svenska socialdemokrater i östra Nyland höll sitt årsmöte i Borgå på Folkets hus i Tolkis på söndagen (18.8). Årsmötet valde enhälligt borgåbon Anette Karlsson att fortsätta som ordförande år 2020. Till styrelsen valdes Kjell Grönqvist (Sibbo), Bengt Dahlqvist (Borgå), Ove Blomqvist (Borgå), Torbjörn Bergström (Lovisa) och Dorita Sjöholm (Lovisa). Starkare intressebevakning Efter vårens riksdagsval blev östligaste delen av Nyland utan en egen riksdagsledamot. Regionens möjligheter att påverka rikspolitiken försämrades. Behovet av ett starkt regionalt samarbete blev tydligare än någonsin tidigare. - Social- och hälsovårdsreformen kommer att beröra vår region på många sätt. För tillfället jobbar ministeriet, tillsammans med de nyländska kommunerna, med en särlösning för Helsingfors och Nyland. För vår region är det viktigt att beslutsfattande gällande socialtjänsterna och bashälsovården hålls i våra egna händer, kommenterar Anette Karlsson. Social- och hälsov...

Regeringens plan för social- och hälsovårdsreformen mötte igen turbulens då regeringen var tvungen att ge riksdagen all den tid som behövs för att behandla ärendet på ett sakligt sätt. Vårdreformen skjuts upp med ett år. Statsminister Juha Sipilä har meddelat i offentligheten att det möjliga landskapsvalet skulle hållas i samband med eurovalet i maj 2019. Inget är dock hugget i sten, eftersom partierna diskuterar saken och fattar sedan sitt beslut. Vi lever i spännande tider. Inte enbart på grund av den förvirrade politiska situationen i hemlandet, utan också för att det snart är val i vårt grannland Sverige. I många fall har Finland följt i storebroderns fotspår. Redan för tio år sedan gjorde högerblocken Alliansen i Sverige liknande reformer som Centern, Samlingspartiet och De blå nu vill genomföra i Finland. Först öppnades vårdtjänster för marknaden och sedan var skolorna i tur. Välfärdsbusinessen blomstrar, skolor har gått i konkurs och hälsoklyftorna har ökat. I Sverige vill sju a...

Bästa Folktingsledamöter och andra Vi lever i spännande tider. Regeringsperioden närmar sitt slut, men många stora frågor är ännu obesvarade. Under vårens lopp behandlar och möjligen också godkänner riksdagen den massiva landskaps- och vårdreformen. Många problem har uppstått på vägen, men små steg mot bättre håll har tagits. Det finns fortfarande mycket problem i reformen, speciellt den strama tidtabellen. I diskussioner som gåtts i EU-bord har Finland alltid talat för demokrati och öppenhet - att nya val ska ordnas tidigast ett år efter att lagstiftningen kommit i kraft - men nu ser det ut att vi själv gör tvärtemot. Lagstiftningen är inte ännu klar men regeringen har planerat att det ska ordnas ett landskapsval, alltså ett helt nytt val, om sex månader. På tanke på hur stora och viktiga ärenden landskapen kommer att ta hand om, är detta en skymf mot demokratin. Utbildningen inom social- och hälsovården kommer också att vara en utmaning. Nu har den offentliga sektorn erbjudit studera...

Finlands svenska socialdemokrater i Östra Nyland höll sitt höstmöte i Lovisa på söndagen (17.12). Höstmötet valde enhälligt borgåbon Anette Karlsson att fortsätta som ordförande året 2018. Till styrelsen valdes Kjell Grönqvist (Sibbo), Bengt Dahlqvist (Borgå), Ove Blomqvist (Borgå), Torbjörn Bergström (Lovisa) och Dorita Sjöholm (Lovisa). Borgå Svenska Socialdemokrater, Ernestas Socialdemokratiska förening, Lovisa Svenska Socialdemokratiska förening, Pernå Socialdemokrater - Pernajan Demarit rf och Sibbo Socialdemokrater bildar tillsammans Finlands svenska socialdemokrater i Östra Nyland. Höstmötet hölls i Lovisa på söndagen (17.12). Förkrossande kritik av vårdreformen Finlands svenska socialdemokrater i Östra Nyland är oroade över Borgå sjukhus framtid. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt meddelade par veckor sedan att ifall regeringens valfrihetsmodell framskrider i sin nuvarande form, kommer jouren vid Borgå sjukhus att upphöra. Jouren betjänar cirka 15 000 invånare årl...

Vårdreformen ser ut att bli regeringsperiodens mest kaotiska projekt. Centern, Samlingspartiet och De Blåa har igen kommit fram till en kompromisslösning i reformen kring valfriheten som flera sakkunniga ställer sig kritiska till. Troligtvis kommer den nya valfrihetsmodellen också att få problem gällande grundlagen. Enligt den skall det allmänna tillförsäkra var och en tillräckliga vårdtjänster samt främja befolkningens hälsa. Den valfrihetsmodell som nu sänds på remissrunda äventyrar åtminstone i teorin joursjukhusens verksamhet. Ifall en för stor del av specialistläkarna övergår till privata hälsoföretag, så finns det inte tillräckligt med läkare som sköter om den livsviktiga jouren. Det finns också en risk att den specialiserade sjukvården centraliseras enbart till stora städer. Därtill finns det fler andra hotbilder med den nu föreslagna modellen, även om regeringen försökte rätta till en del av de problem som grundlagsutskottet påpekade om i somras. Alla är eniga om att en vårdref...

I kaffebordsdiskussioner beskrivs Finlands hälsovårdssystem ofta som ineffektivt och dåligt. Internationella forskningar berättar ändå annat. Till exempel i januari publicerades Health Powerhouse Index där Finlands sjukvård visar sig vara kostnadseffektivast i en jämförelse av 35 europeiska länder. I sjukvårdens kvalitet nådde vi upp på åttonde plats och bland annat Sverige och Danmark blev efter oss. Även om Finlands hälsovårdssystem är bland de bästa i världen, finns det mycket som ännu bör förbättras. De socioekonomiska hälsoskillnaderna är stora och växer ständigt. Enligt THL:s nya forskning är fattigas livslängd i medeltal mycket kortare än de rikas. Avsikten med hälsovårdssystemet är att minska hälsoskillnaderna, men det system med fler nivåer som vi har fått i Finland leder rent av till djupare skillnader genom att de med bättre inkomster gynnas. De förvärvsarbetande har som mest tillgång till tre system, medan de som står utanför arbetslivet (arbetslösa, pensionärer, vårdlediga...

I slutet av maj konstaterade kommun- och reformminister   Anu Vehviläinen  (C) och finansminister  Petteri Orpo  (Saml) att landskapsvalet kommer att hållas i januari 2018. De såg inte skäl att uppskjuta valet till en senare tidpunkt. Landskaps- och vårdreformen förbereds med snabb tidtabell i riksdagens utskott. Enligt talmännens senaste beslut kommer riksdagen att behandla social- och hälsovårdslagstiftningen i början av hösten. Många sakkunniga tycker att tidtabellen är för stram. Speciellt då den så kallade valfrihetsmodellen kan möta på problem med grundlagen. Detta får vi veta efter midsommaren, då grundlagsutskottet borde ge sitt uttalande. Det finns ganska bred konsensus mellan rikspartierna om att social- och hälsovårdstjänsterna bör arrangeras med bredare axlar. Men tvångsbolagiseringen och den marknadsdrivna valfriheten samt landskapens finansiering och sparkrav på tre miljarder euro väcker stor oro. Också regeringens pilotprojekt, med vilket de uppmunt...

Regeringen Sipilä publicerade sitt förslag om kundernas valfrihet inom social- och hälsovården. I framtiden kommer alla tjänsteleverantörer att vara likvärdiga, vilket betyder att den offentliga servicen tvångbolagiseras och vårdmarknaden öppnas för konkurrens. Människorna kommer att få någon slags katalog, varifrån de ska välja tjänsteleverantören, alltså det så kallade vårdcentret. Sedan binder man sig till denna tjänsteleverantör i minst ett år. För en del låter detta fantastiskt, för andra skrämmande. Min mormor, som lever på en liten pension, har stora förhoppningar om vårdreformen. Regeringen har låtit henne tro att valfriheten betyder att i framtiden även fattiga har möjlighet att gå till privatläkare. Inte mera långa väntetider och bollande från lucka till lucka, utan istället kvalitativ vård utan kö. Hon har samma önskan som vi alla har. Man måste komma till läkaren och man måste få vård oberoende av tjockleken på plånboken. Allt detta garanteras inte av regeringens vårdmod...

Alla partier är överens om att en social- och hälsovårdsreform behövs. Centrala delar i den reform regeringen Sipilä nu för fram är dock problematiska. Tvångsbolagiseringen, reformens tidtabell, överföringen av fastigheter och den marknadsstyrda valfrihetsmodellen är alla problematiska. Enligt regeringens planer får kommunerna i framtiden varken producera vård eller äga vårdproducerande bolag. Minister Rehula motiverar det med att kommunerna är för små men samtidigt finns inga begränsningar gällande de privata bolagens storlek. Att förbjuda kommuner från att producera vård är tanklöst och stympar lokaldemokratin. Tyvärr är det redan idag svårt för medborgare att få sin röst hörd och denna modell förvärrar ytterligare situationen. De ursprungliga målsättningarna tycks helt ha gömts bort då reformen varken gör vården effektivare eller jämlikare. Tillgången på bashälsovård förbättras inte heller. Privatisering av hälso- och sjukvården tycks driva regeringen liksom en oförklarlig vi...

Många av regeringen Sipiläs centrala förslag i social- och hälsovårdsreformen, såsom tvångsbolagiseringen, reformens tidtabell och modellen för att överföra egendom stötte på motstånd i utlåtanderundan. Linjedragningarna gällande valfriheten är inte ännu gjorda, men privata hälsojättar har redan vädrat möjligheter att göra pengar. Sammanslagningen av Suomen Terveystalo och Diacor är bara början. Små sote-företag befinner sig i riskzonen och vägen är öppen för stora internationella bolag. När hälsojättarna tar över marknaden, kommer priserna på lång sikt att stiga. Det har vi redan sett i flera andra branscher. Finländarna tar ofta modell av Sverige, men nu blundar man för de problem grannlandet har efter att de privatiserade vården. Enligt en ny forskning vill till och med åtta av tio svenskar stoppa de privata företagens möjligheter att göra vinst på social- och hälsovårdstjänster. Också var tredje företagsledare meddelar att de vill begränsa möjligheterna att göra vin...

Regeringen har publicerat (6.4) vårdreformens riktlinjer. Centern fick landskapsstyre och Samlingspartiet fick businessmöjligheter, medan det som reformen borde handla om, människors tillgång till god social- och hälsovård, inte prioriterades överhuvudtaget. Regeringen går in för en märkvärdig principiell linje då den beslöt att all offentlig verksamhet som konkurrerar på samma marknad som de privata aktörerna måste bolagiseras. Till exempel hälsocentralerna och barnskyddet måste i framtiden lyda under ett bolag. Det finns bolag vars främsta syfte inte är att vara vinstdrivande, men till exempel Attendo och Terveystalo som erbjuder hälsovårdstjänster är inte sådana. I framtiden ska det alltså vara möjligt att göra mer vinst på människors välfärdstjänster. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) VD  Aki Lindén  konstaterade i Kauppalehti (7.4) att det kommer att bli allt svårare att få förebyggande verksamheten att fungera bra i ett system där flera olika aktörer ...

Åldringar, låginkomsttagare och långtidssjuka i Lovisa och Borgå fick en otrevlig julklapp.  Vårdavgifterna stiger i början av året, i Borgå med 15 procent och i Lovisa med cirka 30 procent. Socialdemokraterna föreslog att bara en liten, knappt 1,8 procents indexhöjning skulle göras. Tyvärr stödde samlingspartiets, centerns och SFP:s representanter (utom en) en större höjning av vårdavgifterna, vilka stiger i kraft 1.1.2016. För en månad sedan godkände Borgå fullmäktige budgeten för år 2016, var vårdavgifterna beslöts att höjas enligt index. På grund av regeringens beslut att höja avgifterna fick beslutsfattarna ta ställning till frågan på nytt. Borgå social- och hälsovårdsnämnd (UM 21.12) tog ställning för att inte höja avgifterna. Enligt dem skulle förhöjningen orsaka ökning av hälsoskillnaderna samt öka kostnaderna då sjukdomen blir ovårdad. Jag håller med. Besparingar i hälsovård ger kanske en liten snabbvinst, men på lång sikt leder oskött sjukdom till dyr vård och rentav...

Bevakning av egna intressen, hot och stridigheter har stigit till nya nivåer. Regeringens tvångspaket, nedskärningar i låginkomsttagarnas utkomst och nu senast röran kring vårdreformen har visat att demokratin och beslutsfattandet i Finland är sönder. Det är skäl att komma ihåg att vårdreformen var en utmaning också för den förra regeringens parlamentariska arbetsgrupp, där alla partier var representerade. Men ingenting kan jämföras med ”tilldig-tillmig” SSS-gruppens verksamhet. Vårdreformen framkallade en regeringskris. Regeringen var nära att falla – det viskades att oppositionspartierna Sfp och Kd skulle hoppa in i en ny regering, ifall Stubb skulle ha tagit sitt pick och pack och gått. Sent på natten fick de tre essen vårdreformsröran löst: Centern fick landskapsstyre, Samlingspartiet fick ”pengar följer rika”-modellen och Sannfinländarnas ministrar fick fortsätta att åka i Audins baksäte. Alla är alltså vinnare. Eller är de? Högerregeringen i Sverige tog år 2010 i bruk den ...