Siirry pääsisältöön

Vårdreformen vilse

Alla partier är överens om att en social- och hälsovårdsreform behövs. Centrala delar i den reform regeringen Sipilä nu för fram är dock problematiska. Tvångsbolagiseringen, reformens tidtabell, överföringen av fastigheter och den marknadsstyrda valfrihetsmodellen är alla problematiska.
Enligt regeringens planer får kommunerna i framtiden varken producera vård eller äga vårdproducerande bolag. Minister Rehula motiverar det med att kommunerna är för små men samtidigt finns inga begränsningar gällande de privata bolagens storlek. Att förbjuda kommuner från att producera vård är tanklöst och stympar lokaldemokratin. Tyvärr är det redan idag svårt för medborgare att få sin röst hörd och denna modell förvärrar ytterligare situationen.
De ursprungliga målsättningarna tycks helt ha gömts bort då reformen varken gör vården effektivare eller jämlikare. Tillgången på bashälsovård förbättras inte heller. Privatisering av hälso- och sjukvården tycks driva regeringen liksom en oförklarlig vilja att skrota offentliga hälsovårdscentraler. En social- och hälsovårdsreform borde genomföras på ett ansvarsfullt och hållbart sätt genom att ta med alla riksdagspartier i beredningen. Tyvärr är det inte fallet nu.
Den föreslagna reformen oroar kommunerna. Hur skall det gå med servicen i kommunen? På grund av rädslan har exempelvis Pedersöre och Borgå planerat att bolagisera och privatisera hälsovården. Kommuner borde absolut inte på eget bevåg splittra den nuvarande servicen och överföra beslutsrätten över vården till privata intressen.
Ett annat orosmoment är framtiden för lokala organisationer inom tredje sektorn. Dessa organisationer får idag sin finansiering av kommunernas social- och hälsovårdsnämnder. Hur skall man exempelvis trygga den lokala finansieringen som har en stor betydelse för föreningarna i framtiden?
Hotbilderna och de obesvarade frågorna är många. Därför är det viktigt att minnas att den lagstiftning som berör regeringens reformförslag fortfarande är på hälft. Gällande det praktiska genomförandet av reformen finns inte heller annat än luddiga formuleringar. Inget är alltså ännu beslutat eller förlorat. Vi inser att det finns ett behov för en reform, men det finns stora misstag i regeringens förslag som bör rättas till.
Anette Karlsson
Viktor Kock

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Miten käy arvokkaalle järjestötoiminnalle?

Suomi on yhdistysten luvattu maa - mutta onko asia todella näin? Siinä missä Ranskassa kansalaiset edistävät tavoitteitaan ryhtymällä lakkoon tai lähtemällä kaduille, Suomessa kansalaisyhteiskunta on pitkälti järjestäytynyt yhdistyksiin. Katsomalla yhdistysten tilaa ja tunnelmia voidaankin sanoa paljon siitä, mitä suomalaiselle kansalaisyhteiskunnalle kuuluu. Tällä hetkellä näkymät eivät ole valoisat, sillä järjestötoiminta muuttuu entistä enemmän ammatilliseksi toiminnaksi ja vahvasti valtion, hyvinvointialueiden ja kuntien ohjaamaksi toiminnaksi. Järjestöjen toiminnan ammattimaistuminen ja tehostuminen ei ole itsessään huono asia. On kuitenkin huolestuttava kehityssuunta, jos järjestöt ajautuvat entistä enemmän julkisen sektorin palveluntuottajiksi tai yksityisten yritysten logiikalla toimiviksi toimijoiksi. Silloin järjestöjen luonne yhteiskunnallista muutosta ja uusia avauksia tekevinä toimijoina uhkaa heikentyä. Jos kansalaiset eivät enää kohtaa järjestötoiminnassa vaan ne pyörivä...