Många av regeringen Sipiläs centrala förslag i social- och hälsovårdsreformen, såsom tvångsbolagiseringen, reformens tidtabell och modellen för att överföra egendom stötte på motstånd i utlåtanderundan. Linjedragningarna gällande valfriheten är inte ännu gjorda, men privata hälsojättar har redan vädrat möjligheter att göra pengar.
Sammanslagningen av Suomen Terveystalo och Diacor är bara början. Små sote-företag befinner sig i riskzonen och vägen är öppen för stora internationella bolag. När hälsojättarna tar över marknaden, kommer priserna på lång sikt att stiga. Det har vi redan sett i flera andra branscher.
Finländarna tar ofta modell av Sverige, men nu blundar man för de problem grannlandet har efter att de privatiserade vården. Enligt en ny forskning vill till och med åtta av tio svenskar stoppa de privata företagens möjligheter att göra vinst på social- och hälsovårdstjänster. Också var tredje företagsledare meddelar att de vill begränsa möjligheterna att göra vinst i de privata företagen som fungerar på välfärdsmarknaden, som finansieras av skattemedel.
Vårdreformens grundläggande målsättning; att förbättra tillgängligheten till primärvården, att minska hälsoskillnaderna och att effektivera tjänsterna har glömts bort. Skrotandet av nuvarande hälsocentraler, privatiseringen av tjänsterna och tre miljarder euros sparkrav har fått högsta prioritet. Dessutom finns det planer på att minska på yrkeskvalifikationerna, vilket betyder att närvårdare, socionomer och geronomer skulle göra sjukskötarnas jobb.
Till exempel ett tandläkarbesök kostar nu på den offentliga sidan cirka 50 euro och på den privata cirka 150 euro. I den nya sote-modellen skulle priset på alla hälsostationer vara 100 euro. Det är alltså fråga om en inkomstöverföring från mindre bemedlade, som använder offentliga hälsovårdstjänster till mer förmögna som använder privata hälsovårdstjänster. Trenden kan redan ses i fler kommuner, där man enligt regeringens målsättning har höjt klientavgifterna med till och med 30 procent.
Medborgarnas grundlagsenliga rätt till tillräckliga social- och hälsovårdstjänster hotar att hamna i skymundan av administrativa frågor samt företagens businessmöjligheter. Nu behövs det en modigare hälsovårdspolitik för att rädda de universala och offentliga hälsovårdstjänsterna.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 2.12 i Östnyland.