I Finland är nästan vart tionde barn fattigt. Det här innebär att nästan i alla daghemsgrupper finns det barn som inte har de nyaste Hello Kitty skorna eller Frozen-dockan. Nästan i alla skolklasser finns elever som inte har smarttelefoner eller de nyaste modegrejerna. Det finns unga som inte ens kan gå i gymnasiet eftersom de inte har råd med skolböckerna och en egen dator. Fattigdom berör över 100 000 barn.
Familjernas fattigdom ökar välfärdsklyftorna. Fattigdom får barn att känna sig utanför och skapar en känsla av otillräcklighet samt skam. I en undersökning som gjordes bland dem som är födda 1987 kom det fram att barnfattigdomen påverkade flera av dem negativt. Resultaten visade på att de som drabbats av barnfattigdom hade en lägre utbildningsnivå, led av psykisk ohälsa, upplevde sämre välmående och led av brottslighetsproblem.
Enligt Finlands social och hälsa rf:s utredning har låginkomsttagarnas ekonomiska situation försämrats under de senaste åren och speciellt mindre bemedlade barnfamiljers ekonomiska situation hade försämrats i genomsnitt mer efter år 2015. Barnfamiljernas realinkomster har minskat med cirka 40 euro i månaden under denna regeringsperiod. Under förra perioden förbättrades deras situation med knappa sju euro i månaden. Den negativa ändringen under denna regeringsperiod är större än den positiva utvecklingen under förra perioden. Det har varit ett politiskt beslut. Vill vi försämra barns förutsättningar till ett välmående liv eller vill vi se satsningar i barn som investeringar?
I vårt grannland Sverige har man valt att se satsningar i barn som investeringar - nån vecka sedan fick vi läsa om hur man där, med ledning av en socialdemokratisk minister, beslöt att höja barnbidraget och studiestödet. I Sverige förstår man att varje krona (eller euro) till barnfamiljerna hjälper. Nästa regeringsperiod måste barnfattigdom motarbetas målmedvetet. Till först behöver vi en nationell barnstrategi, för att politiken i fortsättningen ska vara mera barnvänlig. Varje barn som lever i fattigdom är för mycket.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 6.4.2018 i HBL.
Familjernas fattigdom ökar välfärdsklyftorna. Fattigdom får barn att känna sig utanför och skapar en känsla av otillräcklighet samt skam. I en undersökning som gjordes bland dem som är födda 1987 kom det fram att barnfattigdomen påverkade flera av dem negativt. Resultaten visade på att de som drabbats av barnfattigdom hade en lägre utbildningsnivå, led av psykisk ohälsa, upplevde sämre välmående och led av brottslighetsproblem.
Enligt Finlands social och hälsa rf:s utredning har låginkomsttagarnas ekonomiska situation försämrats under de senaste åren och speciellt mindre bemedlade barnfamiljers ekonomiska situation hade försämrats i genomsnitt mer efter år 2015. Barnfamiljernas realinkomster har minskat med cirka 40 euro i månaden under denna regeringsperiod. Under förra perioden förbättrades deras situation med knappa sju euro i månaden. Den negativa ändringen under denna regeringsperiod är större än den positiva utvecklingen under förra perioden. Det har varit ett politiskt beslut. Vill vi försämra barns förutsättningar till ett välmående liv eller vill vi se satsningar i barn som investeringar?
I vårt grannland Sverige har man valt att se satsningar i barn som investeringar - nån vecka sedan fick vi läsa om hur man där, med ledning av en socialdemokratisk minister, beslöt att höja barnbidraget och studiestödet. I Sverige förstår man att varje krona (eller euro) till barnfamiljerna hjälper. Nästa regeringsperiod måste barnfattigdom motarbetas målmedvetet. Till först behöver vi en nationell barnstrategi, för att politiken i fortsättningen ska vara mera barnvänlig. Varje barn som lever i fattigdom är för mycket.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 6.4.2018 i HBL.
