Vart har barnen, framtidens hopp försvunnit? Detta har många undrat över, speciellt i diskussioner om landets försörjningskvot. Enligt Utbildningsstyrelsen ser framtiden dyster ut, eftersom de förutspår i en ny undersökning att mängden grundskolor kan halveras tills år 2040. Olika åtgärder för att öka mängden barn i Finland har presenterats; invandring, barnvänlig politik och infertilitetsbehandlingar och supporttjänster. Statsminister Marins regering har beaktat alla dessa förslag i sitt regeringsprogram. Viljan är att bygga en ljusare framtid för oss alla – en sådan framtid, där barns skratt kan höras i parkerna, butikerna och på skolornas gårdar.
Regeringen publicerade sitt förslag till budget för 2021 – vägen ur coronakrisen. Fokus riktats mot unga och barnfamiljerna. Dagisavgifterna sjunker, vilket ger familjerna mer ekonomiskt rörelseutrymme. I värsta fall kan dagvårdsavgifterna ta en stor bit av familjens utkomst, vilket ökar familjens stress och oro. I långa loppet är en investering i barn och familjer gynnsam för både individen och samhället.
Vi lever i en tidsperiod där största delen mår bättre än någonsin tidigare. Men en del människor mår dåligt, och problemen ser ut att hopas just för dem. Dessa barn, unga och deras familjer har hamnat utanför samhällets skyddsnät. För dem kommer inte solsken efter regn. De behöver stöd och uppmuntran, och det ger landets regering åt dem i och med budgetförslaget, som satsar på människan genom att bl.a. utveckla en modell för stöd i tre steg för småbarnspedagogiken och höja läroplikten till 18 års ålder på ett hållbart sätt. Principen om vägledning, enligt vilken den ena aktörens ansvar för handledning och övervakning slutar först när den andra aktörens ansvar tar vid finns inbyggd i förslaget om förlängd läroplikt. Nu är det dags att vi på allvar tar hand om och ser varje ung person i Finland eftersom varje liv och framtid är värd att räddas.
Anette Karlsson
Regeringen publicerade sitt förslag till budget för 2021 – vägen ur coronakrisen. Fokus riktats mot unga och barnfamiljerna. Dagisavgifterna sjunker, vilket ger familjerna mer ekonomiskt rörelseutrymme. I värsta fall kan dagvårdsavgifterna ta en stor bit av familjens utkomst, vilket ökar familjens stress och oro. I långa loppet är en investering i barn och familjer gynnsam för både individen och samhället.
Vi lever i en tidsperiod där största delen mår bättre än någonsin tidigare. Men en del människor mår dåligt, och problemen ser ut att hopas just för dem. Dessa barn, unga och deras familjer har hamnat utanför samhällets skyddsnät. För dem kommer inte solsken efter regn. De behöver stöd och uppmuntran, och det ger landets regering åt dem i och med budgetförslaget, som satsar på människan genom att bl.a. utveckla en modell för stöd i tre steg för småbarnspedagogiken och höja läroplikten till 18 års ålder på ett hållbart sätt. Principen om vägledning, enligt vilken den ena aktörens ansvar för handledning och övervakning slutar först när den andra aktörens ansvar tar vid finns inbyggd i förslaget om förlängd läroplikt. Nu är det dags att vi på allvar tar hand om och ser varje ung person i Finland eftersom varje liv och framtid är värd att räddas.
Anette Karlsson
Texten har publicerats 9.10.2020 i Östnyland.
