Siirry pääsisältöön

Penisionären tvingas välja: mat eller medicin

Regeringens planer att försämra pensionärernas situation är obegripliga. Speciellt äldre kvinnor med en liten pension och unga män som lever på arbetsoförmögenhetspension drabbas mest av de planerade nedskärningarna. Försämringen av bostadsstödet tvingar de allra svagaste pensionärerna att springa till socialbyråns lucka. Detta kommer att öka samhällets kostnader genom att det uppstår ett större behov att betala utkomststöd.
Jag vet att man inte lever loppan med en liten pension. Hyrorna stiger, matpriserna stiger, kundavgifterna och läkemedlens kostnader stiger. Min mormor kommer att mista omkring 50 euro i månaden på grund av nedskärningen i bostadsstödet. Därtill kommer hennes utgifter att öka med närmare 100 euro i året på grund av höjningen av självrisken för läkemedel. Detta betyder att hon måste välja mellan mat och mediciner. Allt för många pensionärer kommer att vara i samma situation.
Var tionde av dem som svarade på FPAs undersökning (2013) uppgav att de hade låtit bli att köpa mediciner under det senaste året, eftersom de inte hade haft råd med dem. Nu när regeringen kommer att höja självriskandelen för mediciner kommer allt fler att inte köpa de mediciner de behöver. Detta kommer också att höja kostnaderna för samhället, eftersom sjukdomen inte sköts sakligt i god tid och det innebär längre, intensivare och dyrare vård i framtiden.
De socioekonomiska hälsoskillnaderna är stora i Finland och ökar hela tiden. Avsikten med hälsovårdssystemet är att minska hälsoskillnaderna, men det system med två nivåer som vi har fått i Finland leder rent av till djupare skillnader genom att de med bättre inkomster gynnas. De förvärvsarbetande har som mest tillgång till tre system, medan de som står utanför arbetslivet (arbetslösa, pensionärer, vårdlediga m.fl.) har bara ett.
Den privata hälsovården kan vara ouppnåelig för människor med små inkomster. Om man är pensionär eller arbetslös, har man inte tillgång till företagshälsovård, och man kan vara tvungen att vänta länge för att få komma till den offentliga hälsovården. Därtill kommer regeringen att uppmuntra kommuner att höja kundavgifterna för hälsovårdstjänster, vilket höjer tröskeln att söka sig till läkaren.
Jämlik tillgång till hälsovård skapar grunden för ett jämlikt samhälle. Finland ska inte bli ett samhälle där sjukdom innebär en fattigdomsfälla. Därför anser jag att pensionärernas bostadsstöd inte ska försämras, att det årliga egenansvaret för medicinersättningarna bör sänkas till samma nivå som i övriga Norden och att kundavgifterna i hälsovården ska slopas. Också låginkomsttagare har rätt till hälsa.
Anette Karlsson

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Miten käy arvokkaalle järjestötoiminnalle?

Suomi on yhdistysten luvattu maa - mutta onko asia todella näin? Siinä missä Ranskassa kansalaiset edistävät tavoitteitaan ryhtymällä lakkoon tai lähtemällä kaduille, Suomessa kansalaisyhteiskunta on pitkälti järjestäytynyt yhdistyksiin. Katsomalla yhdistysten tilaa ja tunnelmia voidaankin sanoa paljon siitä, mitä suomalaiselle kansalaisyhteiskunnalle kuuluu. Tällä hetkellä näkymät eivät ole valoisat, sillä järjestötoiminta muuttuu entistä enemmän ammatilliseksi toiminnaksi ja vahvasti valtion, hyvinvointialueiden ja kuntien ohjaamaksi toiminnaksi. Järjestöjen toiminnan ammattimaistuminen ja tehostuminen ei ole itsessään huono asia. On kuitenkin huolestuttava kehityssuunta, jos järjestöt ajautuvat entistä enemmän julkisen sektorin palveluntuottajiksi tai yksityisten yritysten logiikalla toimiviksi toimijoiksi. Silloin järjestöjen luonne yhteiskunnallista muutosta ja uusia avauksia tekevinä toimijoina uhkaa heikentyä. Jos kansalaiset eivät enää kohtaa järjestötoiminnassa vaan ne pyörivä...