Siirry pääsisältöön

Höj flyktingkvoten

I internationell jämförelse är Finland ett välmående land. Vi har en ren natur och rent vatten, avgiftsfri utbildning och kvalitativ dagvård, yttrandefrihet och demokrati. Därtill är våra myndigheter, som polisen och försvarsmaktens avdelning för tjänstehjälp sakliga och de inger trygghet. Så är det inte i alla världens länder.
Förra julen läste jag Charles Dickens berättelse Christmas Carol, som berättar om en rik äldre man som besöks av tre spöken. Spökena försöker styra mannen från en självisk livsstil till förbättring. Idag behöver vi finländare besök av tre spöken, så vi kommer ifrån de fördomsfulla, fientliga och också våldsamma attityderna.
Spöket från det förflutna påminner oss om historien. Under fattigdomens, arbetslöshetens och krigens år har också finländare varit tvungna att lämna sina hem för att få en bättre och tryggare framtid. Under vinterkriget flydde tiotusentals barn och över 56 000 vuxna till Sverige. Då vi var i nöd fick vi hjälp av andra.
Dagens spöken berättar för oss varför människor flyr till Europa och Finland. Isis terror tvingar folk att fly från sina hem i krigsdrabbade länder som Syrien och Irak. Afghanistan och Somalien är svaga stater som upplevt våldsamheter i årtionden. Cirka 86 procent av flyktingarna flyr till ett annat utvecklingsland, som ligger nära. Under 4 procent kommer till Europa. Tusentals människor, också barn och kvinnor, dör i Medelhavet. Jag tror inte att en mamma lägger sitt barn i en båt som kan sjunka om det inte är tryggare till havs än på land. Rädslan för våld och död får folk att fly. En människa som har växt upp i en välfärdsstat kan inte begripa hur stor människornas nöd är. Vi har ett internationellt ansvar att ta hand om människor som är i nöd. Vi kan inte stänga våra ögon längre.
Framtidens spöke målar oss en vision om hur vi ska agera – vi behöver bättre medel för att förebygga orsakerna till att folk måste fly från sitt hemland. Detta betyder bland annat att vi inte ska göra nedskärningar i vårt biståndstöd, eftersom det är ett medel att stöda de allra svagaste länderna och förebygga kriser. Finland har tagit emot 750 kvotflyktingar, förutom år 2014, då vi tog emot 1050 kvotflyktingar på grund av krisen i Syrien. Finlands kvot för flyktingar bör höjas rejält.
Omständigheterna på flyktingslägren är förfärliga – barnen får ingen utbildning, hälsovården är dålig och maten räcker inte till. Tyvärr tar det en lång tid att komma från lägren som kvotflykting till Finland. Detta tvingar folk att söka hjälp av farliga smugglare – vi har mött många sorliga och skrämmande nyheter om detta. I flyktingspolitiken har Finland betonat hjälpandet av särskilt sårbara människogrupper, så som barnfamiljer och kvinnor. Genom att höja flyktingskvoten rejält kan vi på ett bättre sätt trygga sårbara människogruppers möjligheter att få hjälp.
Anette Karlsson

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Miten käy arvokkaalle järjestötoiminnalle?

Suomi on yhdistysten luvattu maa - mutta onko asia todella näin? Siinä missä Ranskassa kansalaiset edistävät tavoitteitaan ryhtymällä lakkoon tai lähtemällä kaduille, Suomessa kansalaisyhteiskunta on pitkälti järjestäytynyt yhdistyksiin. Katsomalla yhdistysten tilaa ja tunnelmia voidaankin sanoa paljon siitä, mitä suomalaiselle kansalaisyhteiskunnalle kuuluu. Tällä hetkellä näkymät eivät ole valoisat, sillä järjestötoiminta muuttuu entistä enemmän ammatilliseksi toiminnaksi ja vahvasti valtion, hyvinvointialueiden ja kuntien ohjaamaksi toiminnaksi. Järjestöjen toiminnan ammattimaistuminen ja tehostuminen ei ole itsessään huono asia. On kuitenkin huolestuttava kehityssuunta, jos järjestöt ajautuvat entistä enemmän julkisen sektorin palveluntuottajiksi tai yksityisten yritysten logiikalla toimiviksi toimijoiksi. Silloin järjestöjen luonne yhteiskunnallista muutosta ja uusia avauksia tekevinä toimijoina uhkaa heikentyä. Jos kansalaiset eivät enää kohtaa järjestötoiminnassa vaan ne pyörivä...