Det är glädjande att Prakticum oberoende av samkommunens beslut, enligt rektor Harrieth Ahlnäs (ÖN 13.5), vill stärka den svenskspråkiga yrkesutbildningen i östra Nyland. Ifall Inveon slås ihop med Prakticum blir campuset i Borgå en filial. Tyvärr vet vi att många skolor har gjort inbesparingar från filialer då ekonomin stramas åt. Exempelvis valde Yrkesskolan Axxell att stänga hantverks- och båtbyggarskolan i Lovisa år 2014 som en sparåtgärd. Novia körde ner flera studielinjer i Raseborg, när de sparade. Vi vill inte att historien återupprepar sig i Borgå. Vi vill att unga i östra Nyland även i framtiden har möjlighet att studera och sysselsätta sig i regionen.
Ifall Inveon och Prakticum slås samman skulle östra Nyland på sin höjd få två platser av åtta i Prakticums styrelse. För tillfället har Folkhälsan tre platser i styrelsen, därtill har Sydkustens landskapsförbund, Helsingfors, Vanda, Esbo och Sibbo en plats var. Dessa kommuner delar styrelseplats med en annan kommun, vilket betyder att de faktiskt bara har en halv plats i styrelsen. Vem skulle ge två platser till östra Nyland om sammanslagningen sker? Även om östra Nyland får två platser är påverkningsmöjligheterna små eftersom vi fortfarande skulle vara en minoritet i styrelsen.
Vi delar inte SFP:s åsikt att en sammanslagning av Inveon och Prakticum bäst tryggar den svenskspråkiga yrkesutbildningen i regionen. Vi är övertygade om att bästa sättet att trygga den svenskspråkiga yrkesutbildningen i östra Nyland är att hålla beslutsfattandet i egna, östnyländska händer. En sammanslagning av Inveon och det trespråkiga Point College kunde trygga det lokala beslutsfattandet. Inveons personal och Annika Malms-Tepponen, ordförande för Inveons yrkesteam har utryckt sin oro om en möjlig sammanslagning med Prakticum. Malms-Tepponen skriver (ÖN 11.5) att ”Inveon är Finlands tredje bästa yrkesutbildare och att tilltron till utbildningens kvalitet inte får raseras genom att ytterligare dra ut på osäkerheten kring framtiden. Inveons yrkesteam stöder därför en snabb organisering med en lokal huvudman.”
Vi anser att beslutsfattare bör lyssna på de lokala företagens representanter och personalen. Lokala företag erbjuder praktikplatser samt sysselsätter utexaminerade. Östra Nyland är ett tvåspråkigt område och så ska det också vara i framtiden. Det ligger i såväl i näringslivets som i studerandes intresse att det utexamineras tvåspråkiga yrkesmänniskor i regionen.
SFP tycks köra blint på Ole Norrbacks väg. Man tror att en stor centraliserad utbildningsanordnare tryggar yrkesutbildningen på svenska i södra Finland samt hämtar ekonomiska fördelar. Storleken ger dock inte ekonomiska fördelar då man skulle ha dubbla enheter med lokal administration på fyrtiofem kilometers avstånd. Kan Prakticum garantera östnyländska familjer, beslutsfattare och företagare, att utbildningen, också på de attraktivare linjerna, finns kvar i Borgå och östra Nyland i framtiden, även om skolan hamnar att göra besparingar?
Vi håller med om att det är viktigt att lokala yrkesskolorna ska vara kvalitativa och attraktiva. Fler faktorer påverkar ungas beslut, då de väljer sin utbildningsplats. En del föredrar en studieplats som är nära, andra söker sig längre bort. En del väljer skolan på grund av vänners och släktingars erfarenheter, andra på grund av skolans image. Vi måste fortsätta jobba för en högkvalitativ yrkesutbildning i regionen – det kräver innovativ ledning samt kunnig personal. För att kunna utveckla den svenskspråkiga yrkesutbildningen i östra Nyland måste vi först se till att utbildningen i framtiden finns kvar i regionen. Därför är det inte ändamålsenligt för oss östnylänningar att flytta beslutsmakten till Helsingfors. Borgå är i likhet med övriga Östra Nyland, en region med tillväxt. Den kommer även i framtiden att behöva kvalitativ utbildning på andra stadiet såväl på finska som svenska.
Anette Karlsson, viceordförande
Anita Spring, styrelsemedlem
Finlands svenska socialdemokrater
Matti Nuutti (sd.)
stadsstyrelseordförande, Borgå
Texten är publicerad 17.5.2016 i Östnyland.