Siirry pääsisältöön

Borgå sjukhus – finns det ljus i tunneln?

Framtiden för BB vid Borgå sjukhus har diskuterats länge. Förlossningsavdelningen fick förlängt tillstånd fram till slutet av 2016 med motiveringen att Kvinnokliniken i Helsingfors renoveras. I fjol höstas visste vi att förlossningsavdelningens framtid samt dygnetruntjouren i Borgå hotas och därför började vi samla in namn på en adress i november 2015. På kort tid samlade adressen över tusen underskrifter och nu har över 2 500 personer skrivit på adressen. Vi gav adressen till Helsingfors och Nylands sjukhusdistrikts (HNS) vd Aki Lindén i december i fjol. Vid samma träff diskuterade vi ingående framtiden för Borgå sjukhus och ansökan om förlängt tillstånd.
I februari 2016 var Matti Nuutti i egenskap av ordförande för stadsstyrelsen i Borgå personligen i kontakt med minister Juha Rehula. Ministern underströk i sitt svar att förlossningarna bör vara trygga och berättade att detta verkar leda till att förlossningarna ska koncentreras. Ministern tog också upp de pågående utvidgningarna av Kvinnokliniken och Jorvs sjukhus. Ministern konstaterade att besluten i regel kan fattas lokalt – utan att förglömma patienttryggheten.
Vi träffade tillsammans med Tapani Eskola HNS vd Aki Lindén samt en del av HNS styrelsemedlemmar på nytt i slutet av februari, då vi fick höra att HNS har en utredningsgrupp, som granskar regionens servicebehov som en helhet. Det framgick också att HNS har gjort utredningsrapporter om jouren, också då det gäller förlossningar. I detta skede förstod vi att det inte finns motiveringar för förlängt tillstånd och att det verkar vara en utmaning att få tillståndet.
Social- och hälsovårdsreformen tog en ny inriktning, när regeringen i april 2016 meddelade att social- och hälsovårdstjänsterna, som konkurrerar med privata serviceproducenter på samma marknad, ska bolagiseras. Dessutom fick vi veta att Centerns långvariga huvudmål om landskapsförvaltning verkar bli verklighet. Dessa båda beslut kommer på många sätt att påverka framtiden för Borgå sjukhus.
Samtidigt har ministeriet låtit HNS förstå att det inte blir någon undantagslov för BB i Borgå, även om HNS ansöker om det  – det berättade vd Lindén i Uusimaa 26.4. Samtidigt meddelade han också att HNS inte kommer att ansöka om förlängt lov för Borgå BB. I detta skede tog Anette Karlsson ännu personligen kontakt med Lindén i ärendet. Lindén bekräftade då att SHMs tjänstemän har meddelat att några nya förlängda lov inte beviljas och att HNS därför har startat förberedelserna för att stänga BB i Borgå vid årsskiftet. Den kommande sommarstängningen är ett tecken på detta. Dessutom tog Lindén upp att HNS har tillsatt en arbetsgrupp, som förbereder planerna för Borgå sjukhus framtid och ledningen för Borgå sjukhus är starkt företrädd i detta arbete.
Regeringens sote-beslut kommer att påverka Borgå. Vi håller med direktören för Borgå sjukhus Leena Koponen om att Borgå sjukhus måste bli ett konkurrenskraftigt närsjukhus för att servicenivån ska kunna tryggas. Då är det möjligt att bevara jourverksamhet dygnet runt. Enligt planerna kommer följande enheter att verka i Borgå sjukhus i framtiden: samjour dygnet runt, operationsenhet, polikliniker för specialiserad vård, palliativ poliklinik, barnavdelning, psykiatrisk avdelning, dagsjukhus, dialysenhet, regional rehabiliteringsenhet samt gynekologisk enhet, där man också i fortsättningen gör kirurgiska gynekologiska ingrepp.
Vi har från första början kämpat för Borgå BB. I detta skede är det dock dags att konstatera fakta – förlossningsavdelningen kommer mot vår vilja att flyttas till HUCS. Om vi koncentrerar oss på en ansökan om förlängning kan vi riskera hela sjukhusets framtid – för det skulle oundvikligen fördröja en utveckling av Borgå sjukhus konkurrensförmåga. Nu ska vi försäkra oss om att vi i stället för den verksamhet som försvinner, får nya verksamheter, såsom en palliativ poliklinik och regional rehabiliteringsenhet. Genom de ersättande verksamheterna kan vi garantera att det för alla borgåbor så viktiga sjukhuset bevaras och att dygnetruntjouren fortsätter också i framtiden. Dessutom bör vi östnylänningar kräva att det grundas en svenskspråkig förlossningsavdelning vid HNS, för alla har rätt att få service på sitt eget modersmål.
Anette Karlsson, SDP
Matti Nuutti, SDP

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Miten käy arvokkaalle järjestötoiminnalle?

Suomi on yhdistysten luvattu maa - mutta onko asia todella näin? Siinä missä Ranskassa kansalaiset edistävät tavoitteitaan ryhtymällä lakkoon tai lähtemällä kaduille, Suomessa kansalaisyhteiskunta on pitkälti järjestäytynyt yhdistyksiin. Katsomalla yhdistysten tilaa ja tunnelmia voidaankin sanoa paljon siitä, mitä suomalaiselle kansalaisyhteiskunnalle kuuluu. Tällä hetkellä näkymät eivät ole valoisat, sillä järjestötoiminta muuttuu entistä enemmän ammatilliseksi toiminnaksi ja vahvasti valtion, hyvinvointialueiden ja kuntien ohjaamaksi toiminnaksi. Järjestöjen toiminnan ammattimaistuminen ja tehostuminen ei ole itsessään huono asia. On kuitenkin huolestuttava kehityssuunta, jos järjestöt ajautuvat entistä enemmän julkisen sektorin palveluntuottajiksi tai yksityisten yritysten logiikalla toimiviksi toimijoiksi. Silloin järjestöjen luonne yhteiskunnallista muutosta ja uusia avauksia tekevinä toimijoina uhkaa heikentyä. Jos kansalaiset eivät enää kohtaa järjestötoiminnassa vaan ne pyörivä...