Enligt en studie gjord av FN är Finland världens gladaste land. Största delen av barnen och unga mår bättre än någonsin förr, men samtidigt mår cirka tio procent verkligen dåligt. Problem med orken och den psykiska hälsan har ökat oroväckande bland barn och unga. Enligt enkäten Hälsa i skolan 2019 har ensamheten bland barn och unga i Nyland blivit vanligare. Allt fler skolelever berättar att de inte har en enda god vän. Mentala problemen har också ökat. Glädjande var att mobbningen i skolan hade minskat. Mycket finns dock ännu att göra också på den fronten.
Institutet för hälsa och välfärd THL har låtit göra en studie, där man har jämfört barn som föddes 1987, alltså lågkonjunkturens barn och barn som föddes 1997, alltså de som växte upp under Nokias tillväxtperiod. Under båda tidsperioderna var andelen familjer som behövde utkomststöd lika, men på tio år hade antalet barn som var placerade utanför hemmet fördubblats och psykiska ohälsan hade ökat. Över en femtedel hade fått en psykiatrisk diagnos.
Det ser ut som problemen hopar sig för en liten grupp av befolkningen. Familjebakgrunden och hemkommunen påverkar starkt hur barnets framtid kommer att se ut. Vart fjärde barn lever i en familj där den ena eller båda föräldrarna har mentala- eller rusmedelsproblem vilka kräver vård. Barndomsupplevelserna påverkar starkt risken att insjukna i depression eller i andra psykiska sjukdomar. Utan förebyggande stödtjänster insjuknar cirka 60 procent av barnen vars föräldrar varit deprimerade i depression innan de fyller 25 år.
Nästan hälften av pensionerna på basen av arbetsoförmögenhet är beviljade på grund av psykisk ohälsa. Dagligen blir sju under 25-åringar på pension. Så här får det inte vara i en välfärdsstat. Vi måste förebygga problemen genom att stöda familjerna i god tid. Därför ska Antti Rinnes regering bland annat stärka förebyggande tjänster för familjer och utarbeta en nationell mentalvårdsstrategi. Det kommer att riktas resurser för att förbättra tillgången till mentalvårdstjänster både för barn och vuxna. Det är bra att regeringen tar psykisk ohälsa på allvar. Alla barn och unga är värda en trygg barndom och ett samhälle där familjerna får det stöd de behöver.
Anette Karlsson
Institutet för hälsa och välfärd THL har låtit göra en studie, där man har jämfört barn som föddes 1987, alltså lågkonjunkturens barn och barn som föddes 1997, alltså de som växte upp under Nokias tillväxtperiod. Under båda tidsperioderna var andelen familjer som behövde utkomststöd lika, men på tio år hade antalet barn som var placerade utanför hemmet fördubblats och psykiska ohälsan hade ökat. Över en femtedel hade fått en psykiatrisk diagnos.
Det ser ut som problemen hopar sig för en liten grupp av befolkningen. Familjebakgrunden och hemkommunen påverkar starkt hur barnets framtid kommer att se ut. Vart fjärde barn lever i en familj där den ena eller båda föräldrarna har mentala- eller rusmedelsproblem vilka kräver vård. Barndomsupplevelserna påverkar starkt risken att insjukna i depression eller i andra psykiska sjukdomar. Utan förebyggande stödtjänster insjuknar cirka 60 procent av barnen vars föräldrar varit deprimerade i depression innan de fyller 25 år.
Nästan hälften av pensionerna på basen av arbetsoförmögenhet är beviljade på grund av psykisk ohälsa. Dagligen blir sju under 25-åringar på pension. Så här får det inte vara i en välfärdsstat. Vi måste förebygga problemen genom att stöda familjerna i god tid. Därför ska Antti Rinnes regering bland annat stärka förebyggande tjänster för familjer och utarbeta en nationell mentalvårdsstrategi. Det kommer att riktas resurser för att förbättra tillgången till mentalvårdstjänster både för barn och vuxna. Det är bra att regeringen tar psykisk ohälsa på allvar. Alla barn och unga är värda en trygg barndom och ett samhälle där familjerna får det stöd de behöver.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 4.10.2019 i Östnyland.
