Siirry pääsisältöön

Mor- och farföräldrarna är viktiga

Pensionärerna är viktiga stöttepelare i samhället. De bidrar till att upprätthålla Finlands nationalekonomi till exempel genom hobbyn, resor och genom att ta hand om sina barnbarn. En mor- eller farförälder som lyssnar och stödjer barnet också i svåra tider är guld värd. Mor- och farföräldrars viktigaste arv till sina barnbarn är en relation som baserar på tillgivenhet och trygghet. Mor-och farföräldrar fungerar som en länk mellan nuet och det förflutna. De berättar minnen från tidigare generationer och hjälper barnbarnet att lära sig mer om världen och släkten. Dessutom ser barnet vad åldrandet för med sig - visdom och lugn, men också människans bräcklighet.

För ett barn är det viktigt att höra människor i olika åldrar tala, eftersom ett litet barn känner igen ändringarna i språkets toner och inser att mor- och farföräldrar talar annorlunda än föräldern. Det är viktigt att mor- och farföräldrar läser sagor för sina barnbarn. Allt för många treåringar kan inte prata i dagens läge. Sakkunniga anser att orsaken är att barnen har allt mindre interaktion med sina föräldrar. Barnen har mindre tid att öva på att prata, då föräldrarnas närvaro i vardagen har minskat bland annat på grund av tiden som används på sociala medier. Betydelsen av kommunikation mellan barn och föräldrar kan inte betonas tillräckligt, men samtidigt vill jag lyfta fram mor- och farföräldrarnas roll i att förbättra barnets talfärdigheter och överföra språket från en generation till en annan.

Alla familjer är olika, det är också mor- och farföräldrarna. Det bildas inte alltid nära förhållande mellan barnet och mor- och farföräldrarna och i vissa fall kan det vara bättre att barnet inte har personer som ökar instabiliteten i sitt liv. Därför är det viktigt att föräldrarna är huvudansvariga för att uppfostra sina barn och de beslutar om vilka relationer tillför mervärde till barnet. Barnets rätt till sina mor- och farföräldrar ska dock inte hindras utan en tung och giltig orsak. Ändringar i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt träder i kraft den 1 december 2019. Lagändringen preciserar vårdnadshavarnas skyldighet att skydda barnet mot våld, vårda relationer med personer som står barnet nära och medverka till att umgängesrätten tillgodoses. Den största praktiska förändringen är enligt min mening att barnets rätt till sina mor- och farföräldrar kommer att stärkas. Imorgon, lördagen den 19 oktober firas nationella mor- och farföräldrarnas dag. Jag vill önska alla mor- och farföräldrar en trevlig dag!

Anette Karlsson


Texten är publicerad 18.10.2019 i Östnyland.


Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Miten käy arvokkaalle järjestötoiminnalle?

Suomi on yhdistysten luvattu maa - mutta onko asia todella näin? Siinä missä Ranskassa kansalaiset edistävät tavoitteitaan ryhtymällä lakkoon tai lähtemällä kaduille, Suomessa kansalaisyhteiskunta on pitkälti järjestäytynyt yhdistyksiin. Katsomalla yhdistysten tilaa ja tunnelmia voidaankin sanoa paljon siitä, mitä suomalaiselle kansalaisyhteiskunnalle kuuluu. Tällä hetkellä näkymät eivät ole valoisat, sillä järjestötoiminta muuttuu entistä enemmän ammatilliseksi toiminnaksi ja vahvasti valtion, hyvinvointialueiden ja kuntien ohjaamaksi toiminnaksi. Järjestöjen toiminnan ammattimaistuminen ja tehostuminen ei ole itsessään huono asia. On kuitenkin huolestuttava kehityssuunta, jos järjestöt ajautuvat entistä enemmän julkisen sektorin palveluntuottajiksi tai yksityisten yritysten logiikalla toimiviksi toimijoiksi. Silloin järjestöjen luonne yhteiskunnallista muutosta ja uusia avauksia tekevinä toimijoina uhkaa heikentyä. Jos kansalaiset eivät enää kohtaa järjestötoiminnassa vaan ne pyörivä...