I stadsstrategin Drömmarnas Borgå 2030 fastställs stadens vision, värden och utvecklingsmål fram till år 2030. En av strategins målsättningar är att göra Borgå till en barnvänlig stad. Hur målet uppfylls mäts genom en barnkonsekvensbedömning, vars modell nu är under arbete.
Barnkonsekvensbedömning är ett effektivt verktyg för att trygga och övervaka att barnets intressen uppfylls, att föra fram barnens rättigheter och förbättra barnens möjligheter att påverka och bli hörda. Barnkonsekvensbedömningar är också kostnadseffektiva, eftersom det oftast är lättare att lösa problem i planeringsskedet än att korrigera beslut som varit skadliga för barn. Just nu är det exceptionellt viktigt att de ekonomiska beslutens barn- och familjekonsekvenser bedöms, för att undvika beslut som påverkar barn på ett negativt sätt på kort och lång sikt.
Borgå har beslutat att söka Unicefs Barnvänlig kommun-status. Ett av kraven är att FN:s konvention om barnets rättigheter styr barn- och ungdomspolitiken i kommunen och att barnets rätt till en tillräckligt stor andel av samhällets resurser syns i kommunens budget. Barnbudgetering är en förutsättning för ett omfattande förverkligande av FN:s konvention om barnets rättigheter. Med hjälp av barnbudgetering utreds hur stor del andel av offentliga medel som spenderas på barn och vilken inverkan de har.
Barnbudgetering är ett redskap för att leda med information. Målet är att synliggöra satsningarna som riktas på barn genom att göra satsningarnas inverkan transparenta i det offentliga beslutsfattandet allt från planeringsskedet till utvärderingen av resultaten. Öppenheten gör det möjligt att planera och skapa sådana servicehelheter för barn och familjer, som beaktar de resurser som krävs för att nå målen. Barnbudgetering används bland annat i Uleåborg. Därtill har Raahe, Ikaalinen och Kemi deltagit i ett nationellt pilotprojekt om barnbudgetering (Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 2020:23)
Vi undertecknade föreslår, att Borgå stad gör barnbudgetering till en del av sin budgetprocess samt stadens barnkonsekvensbedömning.
Anette Karlsson (sdp)
Barnkonsekvensbedömning är ett effektivt verktyg för att trygga och övervaka att barnets intressen uppfylls, att föra fram barnens rättigheter och förbättra barnens möjligheter att påverka och bli hörda. Barnkonsekvensbedömningar är också kostnadseffektiva, eftersom det oftast är lättare att lösa problem i planeringsskedet än att korrigera beslut som varit skadliga för barn. Just nu är det exceptionellt viktigt att de ekonomiska beslutens barn- och familjekonsekvenser bedöms, för att undvika beslut som påverkar barn på ett negativt sätt på kort och lång sikt.
Borgå har beslutat att söka Unicefs Barnvänlig kommun-status. Ett av kraven är att FN:s konvention om barnets rättigheter styr barn- och ungdomspolitiken i kommunen och att barnets rätt till en tillräckligt stor andel av samhällets resurser syns i kommunens budget. Barnbudgetering är en förutsättning för ett omfattande förverkligande av FN:s konvention om barnets rättigheter. Med hjälp av barnbudgetering utreds hur stor del andel av offentliga medel som spenderas på barn och vilken inverkan de har.
Barnbudgetering är ett redskap för att leda med information. Målet är att synliggöra satsningarna som riktas på barn genom att göra satsningarnas inverkan transparenta i det offentliga beslutsfattandet allt från planeringsskedet till utvärderingen av resultaten. Öppenheten gör det möjligt att planera och skapa sådana servicehelheter för barn och familjer, som beaktar de resurser som krävs för att nå målen. Barnbudgetering används bland annat i Uleåborg. Därtill har Raahe, Ikaalinen och Kemi deltagit i ett nationellt pilotprojekt om barnbudgetering (Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 2020:23)
Vi undertecknade föreslår, att Borgå stad gör barnbudgetering till en del av sin budgetprocess samt stadens barnkonsekvensbedömning.
Anette Karlsson (sdp)