Bästa hedersordförande, bästa kamrater Politik är en maratongren, ibland är sprinterlopp på sin plats, men mestadels behövs långsiktig målmedvetenhet. Många av er har sprungit längre än jag och jag hoppas att jag får fortsätta maratonloppet vid er sida för ett tvåspråkigt, mångkulturellt och rättvist Finland.  som jag beundrar oerhört mycket sa till mig att det i politiken behövs hjärta och omsorg om våra medmänskor. Dagligen får jag i mitt arbete höra om människors bekymmer och glädjeämnen och jag vet att det inte går att fatta rättvisa och goda beslut utan att man på allvar bryr sig om andra. Vi socialdemokrater vill att varje barn får utbildning, att varje ungdom får arbete, att varje arbetare kan försörja sin familj med den lön hen får och att alla åldringar får vård. Vi arbetar med hjärtat. Det är en stor ära att vara en del av FSDs team och få företräda oss svenskspråkiga sossar i FSDs styrelse och jag hoppas att jag får fortsätta det värdefulla arbete som de tidigar...

Finlands Svenska Socialdemokrater FSD:s 102 kongress valde i dag, söndag, Borgåbon Anette Karlsson till FSDs 1. viceordförande för åren 2016-2017. – Kongressen har varit lång och inspirerande, vi har behandlat många viktiga frågor. Jag är verkligen tacksam och glad över valet och jag ser fram emot samarbetet med nya ordförande Viktor Kock. De följande åren kommer säkert att vara intressanta och det är fint att få fortsätta de arbete för ett tvåspråkigt, mångkulturellt och rättvist Finland, säger Karlsson. Karlsson, 27, är socionom och arbetar i riksdagen som assistent till riksdagsledamot Ville Skinnari och som politisk sakkunnig i Nordiska rådet. Hon har de senaste tre åren suttit med i FSDs styrelse. Tidigare var hon ordförande för den riksomfattande studerandeorganisationen Socialdemokratiska studeranden – SONK rf. Karlsson och Eva Comét tävlade om FSD:s 1. viceordförandepost. Karlsson vann med rösterna 45-23. Karlsson och Kock tävlade om ordförandeposten. Rösterna delades jä...

Regeringens planer att försämra pensionärernas situation är obegripliga. Speciellt äldre kvinnor med en liten pension och unga män som lever på arbetsoförmögenhetspension drabbas mest av de planerade nedskärningarna. Försämringen av bostadsstödet tvingar de allra svagaste pensionärerna att springa till socialbyråns lucka. Detta kommer att öka samhällets kostnader genom att det uppstår ett större behov att betala utkomststöd. Jag vet att man inte lever loppan med en liten pension. Hyrorna stiger, matpriserna stiger, kundavgifterna och läkemedlens kostnader stiger. Min mormor kommer att mista omkring 50 euro i månaden på grund av nedskärningen i bostadsstödet. Därtill kommer hennes utgifter att öka med närmare 100 euro i året på grund av höjningen av självrisken för läkemedel. Detta betyder att hon måste välja mellan mat och mediciner. Allt för många pensionärer kommer att vara i samma situation. Var tionde av dem som svarade på FPAs undersökning (2013) uppgav att de hade låtit bl...

I internationell jämförelse är Finland ett välmående land. Vi har en ren natur och rent vatten, avgiftsfri utbildning och kvalitativ dagvård, yttrandefrihet och demokrati. Därtill är våra myndigheter, som polisen och försvarsmaktens avdelning för tjänstehjälp sakliga och de inger trygghet. Så är det inte i alla världens länder. Förra julen läste jag Charles Dickens berättelse Christmas Carol, som berättar om en rik äldre man som besöks av tre spöken. Spökena försöker styra mannen från en självisk livsstil till förbättring. Idag behöver vi finländare besök av tre spöken, så vi kommer ifrån de fördomsfulla, fientliga och också våldsamma attityderna. Spöket från det förflutna påminner oss om historien. Under fattigdomens, arbetslöshetens och krigens år har också finländare varit tvungna att lämna sina hem för att få en bättre och tryggare framtid. Under vinterkriget flydde tiotusentals barn och över 56 000 vuxna till Sverige. Då vi var i nöd fick vi hjälp av andra. Dagens spö...

Många skolor jobbar redan nu med datorer i stor utsträckning. Ny forskning visar att elever som är datatekniskt kunniga presterar bättre i de nationella proven. Men det gäller endast om lärarna också får rätt utbildning. Vanda är den första, av stora städer, som faktiskt satsar resurser på skolornas digitalisering. Digitaliseringsreformen i Vanda är anslående också i internationella jämförelser. I praktiken har alla elever, från förskolan till gymnasiet, en egen pekplatta i skolan. I grannkommunerna Esbo och Helsingfors har eleverna möjlighet att ha sina egna pekplattor med i skolan. Därtill har eleverna möjlighet att arbeta på skolans datorer. Alla familjer har inte möjligheter att köpa dyra pekplattor. Därför har man i Vanda velat försäkra att alla elever har likvärdiga möjligheter att använda nya digitala läromaterial i skolan genom att erbjuda alla elever pekplattor. Regeringen vill också utveckla skolorna genom att modernisera lärandemiljöerna och digitalisera läromateriale...

Hallituksen politiikka, median toiminta, oikeuslaitoksen päätökset ja naisten palkkataso todistavat, että yhteiskunnassamme naiseus on toiseutta. Hallitusohjelmassa ei mainita tasa-arvo-ohjelmaa ja hallitus kehtaa väittää, että tasa-arvo on jo saavutettu. Helsingin Sanomat kirjoitti Helsinki Pride-kulkueeseen liittyvässä uutisessa (27.6.) seuraavasti: “ Presidentti  Tarja Halonen  kiiti miehensä  Pentti Arajärven  perässä Kaivopuistossa etsien sopivaa levähdyspaikkaa ”. Oikeuslaitos on useammassa raiskaustapauksessa alentanut tuomioita kyseenalaisin perustein, kuten “tilanne ei ollut nöyryyttävä” ja “tilanteessa ei käytetty erityistä väkivaltaa”. SAK:n erikoistutkija  Tapio Bergholm  totesi (17.2.), että Sloveniassa naisen euro on 90 senttiä, kun Suomessa se on vain 80 senttiä. Naiset kohtaavat enemmän väkivaltaa ja miehet ovat suuremmassa syrjäytymisvaarassa. Yhteiskunnassamme on enemmän korkeakoulutettuja naisia ja johtotehtävissä työskentelee useimm...

Työelämä on muuttunut. Yhden työnantajan palveluksessa koko työuransa työskennellyt henkilö on nykyään harvinaisuus. Minun sukupolveni, 1980-luvulla syntyneet, emme tule olemaan saman työnantajan palveluksessa eläkeikään asti. Äitini sukupolvesta noin puolet ovat voineet työskennellä koulun penkiltä eläkeikään saakka saman työnantajan palveluksessa. Äitini on työskennellyt useassa eri työpaikassa, kun isä on työskennellyt samalla työpaikalla yli 30 vuotta. Minä olen työskennellyt liikennemyymälätyöntekijänä, osa-aikaisena asiantuntijana sekä sairauslomasijaisena päiväkodissa. Tämä lisäksi olen kokenut työttömyysjaksoja sekä osallistunut työvoimatoimiston vaatimaan työharjoitteluun. Nuoresta iästä huolimatta olen alanvaihtaja, siirryin media-alalta sosiaalialalle. Nuoren sukupolven työelämä on sirpaleinen, monipuolinen ja joustava. Sosiaaliturvan ja yhteiskunnan turvaverkon on vastattava uuden sukupolven tarpeisiin. Nopeasti muuttuvat työmarkkinat aiheuttavat palkansaaji...