En utredning om Borgå skolnät publicerades i början av oktober. Utredningen grundar sig på fullmäktiges beslut om att bildningssektorn bör göra besparingar. I utredningen lyfter man endast fram ekonomiska synpunkter. I en tidigare utredning framkom att skolkostnaderna är högre i Borgå än i andra kommuner. Då fullmäktige fattar beslut om skolnätet bör också kvalitativa synpunkter samt skolskjutskostnader tas i beaktan.
Den nya skolnätsutredningen föreslår två olika alternativ. I alternativ A föreslås att Epoon koulu, Sannäs skola, Ilolan koulu och Tuorilan koulu stängs. I alternativ B föreslås att Kerkkoon koulu, Tuorilan koulu, Peipon koulu samt Kullos tvåspråkiga bildningscenter stängs. Borgå har för några år sedan investerat i Kullo samt planerat i samband med budgeten 2017 att investera under åren 2021-2023 i Kerkko.
Efter en djupare analys är det klart att alternativ B inte är realistiskt. Ifall alternativ A godkänns blir familjerna i östra delen av Borgå de enda förlorarna, eftersom alla skolor på området stängs. Därtill skulle östra delen av staden vara den enda, där Borgå väljer att inte investera. Enligt oss är detta kortsiktig politik, speciellt på tanke på stadens utveckling. Tyvärr fattas uträkningarna gällande skolskjutser och ändringarna i barnens skolresor i utredningen. Dessa är i en central roll då man föreslår att stänga skolor i glesbygden. En lång och tung skolresa kan orsaka extra stress och trötthet, vilket i värsta fall kan leda till sämre inlärning och illamående. Därtill flyttas eleverna i utredningen som schackpjäser från en skola till en annan, utan att ta i beaktande hur sådana ändringar kan påverka unga barn.
Vi måste leva med de beslut vi gör idag följande 20-50 år. Det är klart att utveckling bör ske, men ekonomin får inte vara den enda motiveringen. Nu behöver ett nytt alternativ utarbetas där man hittar en lösning där Kullo bildninscenter och Epoon koulu inte behöver stängas, man löser problematiken kring Kerkkoon koulu och Tuorilan koulu på ett hållbart sätt och där man utreder möjligheten till ett tvåspråkigt bildningscenter i östra delen av staden. Därtill bör elevantalen granskas på nytt i Västra enhetsskolan, så att den rätta enhetsstorleken kan hittas. Det är inte ändamålsenligt att bygga överstora enheter, vilket orsakar att mindre, fungerande skolor måste dras in. Borgå behöver nu och i framtiden finsk- och svenskspråkiga skolor också utanför centrum.
Anette Karlsson
Matti Nuutti
Markus Hammarström