Siirry pääsisältöön

Varför vill man inte hålla beslutanderätten i egna händer?

Utvecklingen av yrkesutbildningen har igen diskuterats under de senaste dagarna. Då man läser lokaltidningarna får man uppfattningen att en bred grupp av beslutsfattare i östra Nyland har hittat en kompromiss som gäller utvecklingen av andra stadiets utbildning i regionen. Även om faktum är att det handlar om ett bottenförslag som Borgås fullmäktigeordförande Mikaela Nylander, Borgås stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula och Sibbos kommundirektör Mikael Grannas har förberett. Ägarkommunerna inom yrkesutbildningen på andra stadiet i östra Nyland bereder nu ett nytt förslag till fortsatta åtgärder. Detta förslag blir klart inom oktober. Därefter kommer de kommunala beslutsfattarna att ta ställning till frågan.
Tremannagruppen föreslår att Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymäs och Point Colleges verksamheter slås ihop och blir ett koncernbolag under Borgå stad, det vill säga ett aktiebolag där stadens ägarandel är över 50 procent. Man vill alltså att beslutanderätten för detta bolag hålls tryggt i egna händer. Men samtidigt föreslås att Inveons verksamhet blir en del av Prakticum Ab. Man frågar sig varför man vill överföra Inveons studieplatser till Prakticum då det nya lokala koncernbolaget kommer att bli två- eller trespråkigt. Detta låter inte som en kompromiss, detta låter som SFP:s tidigare plan där man stenhårt ville överföra beslutanderätten av största delen av den svenskspråkiga yrkesutbildningen i regionen till Helsingfors.
Positivt är att man i bottenförslaget vill ha ett gemensamt campusområde vid Styrmansvägen och att de nya utrymmena ska användas så effektivt som möjligt. Därtill är det glädjande att tanken är att personalen överförs till de nya bolagen som gamla arbetstagare. Fler frågor uppkommer dock. Vem kommer att finansiera och bli ägare av det nya campuset? Kommer Prakticum att ändra sin tidigare linje och investera i östnyländska väggar, vilka är svårare att bli av med ifall läroinrättningen blir tvungen att spara. Eller är det meningen att någon annan bygger och Prakticum endast hyr utrymmen?
Regeringens nedskärningar i yrkesutbildningen bör tas på allvar. En lösning som tryggar en kvalitativ och mångsidig yrkesutbildning både på svenska och på finska i regionen bör hittas. Men gör man det bäst genom att överföra en stor del av de svenskspråkiga utbildningsplatserna till ett bolag där vi lokalt inte har äkta möjligheter att påverka? Skulle det inte vara bättre att förhandla om ett tätare samarbete, bland annat om vem som erbjuder vilka linjer i regionen, med Prakticum i stället för att blint ge bort alla svenskspråkiga linjer från Inveon till en utbildningsanordnare som inte är lokal. Speciellt då vi vet att det finns mycket lokal kunskap om hur man ordnar kvalitativ och mångsidig yrkesutbildning. Det har vi sett bland annat i lokala och trespråkiga Point Colleges exceptionellt positiva resultat.
Anette Karlsson
Anita Spring
Texten är publicerad 1.10.2016 i ÖN.

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Miten käy arvokkaalle järjestötoiminnalle?

Suomi on yhdistysten luvattu maa - mutta onko asia todella näin? Siinä missä Ranskassa kansalaiset edistävät tavoitteitaan ryhtymällä lakkoon tai lähtemällä kaduille, Suomessa kansalaisyhteiskunta on pitkälti järjestäytynyt yhdistyksiin. Katsomalla yhdistysten tilaa ja tunnelmia voidaankin sanoa paljon siitä, mitä suomalaiselle kansalaisyhteiskunnalle kuuluu. Tällä hetkellä näkymät eivät ole valoisat, sillä järjestötoiminta muuttuu entistä enemmän ammatilliseksi toiminnaksi ja vahvasti valtion, hyvinvointialueiden ja kuntien ohjaamaksi toiminnaksi. Järjestöjen toiminnan ammattimaistuminen ja tehostuminen ei ole itsessään huono asia. On kuitenkin huolestuttava kehityssuunta, jos järjestöt ajautuvat entistä enemmän julkisen sektorin palveluntuottajiksi tai yksityisten yritysten logiikalla toimiviksi toimijoiksi. Silloin järjestöjen luonne yhteiskunnallista muutosta ja uusia avauksia tekevinä toimijoina uhkaa heikentyä. Jos kansalaiset eivät enää kohtaa järjestötoiminnassa vaan ne pyörivä...