Det finns inte många länder i världen, där alla fyra barn från en fattig arbetarfamilj och en arbetslös ensamförsörjares barn får en högskoleutbildning. I teorin har alla finländare lika möjligheter att studera. I praktiken är det inte så. Av högskolestuderanden har 68 procent högt utbildade föräldrar, men bara fem procent föräldrar med endast en grundskoleexamen.
I undersökningen som gjordes av dem, som föddes år 1987, kommer det fram att barndomsförhållanden har en stark inverkan långt i barnets framtid. Mentala problem, brottslighet och fattigdom kumuleras bland dem som endast har en grundskoleexamen. Var fjärde av dem som undersöktes, vilkas föräldrar hade utkomstproblem hade också själv i vuxenlivet utkomstproblem. Varje utstött ungdom kostar åt samhället över en miljon, för att inte tala om den humana tragedin.
Skolan värderas högt i Finland, men den värderingen sträcker sig inte till småbarnsfostran. Enligt OECD:s nya rapport deltar finska barn i genomsnitt mindre i småbarnsfostran än i andra europeiska länder, bara 68 procent av treåringarna och 74 procent av fyraåringarna deltar i småbarnsfostran. Föräldrarnas utbildningsnivå och livsstil påverkar barnet i ett tidigt skede. Till exempel föräldrarnas ordförråd påverkar barnets skolprestationer. Småbarnsfostran kan hjälpa minska skillnaderna i utgångsläge. De allra flesta barnen drar nytta av kvalitativ småbarnsfostran, men barn från mindre bemedlade familjer drar den största nyttan. Vi kan förebygga att utbildning och fattigdom går i arv genom att ge alla barn en subjektiv rätt att delta i kvalitativ småbarnsfostran.
Föräldrarnas intresse och attityd gentemot barnets skolgång påverkar skolprestationen och framtida yrkesval. Det är sannolikare att barnet gör bra ifrån sig ifall föräldrarna stöder och uppmuntrar barnet. Föräldrar som ställer sig negativt till utbildning och högt utbildade kan överföra sina attityder till barnet, vilket leder till att motivationen att gå i skola sjunker.
I Finland finns det 100 000 unga, som endast har en grundskoleexamen. Samtidigt är arbetslöshetssiffrorna höga och regeringen Sipilä gör massiva nedskärningar i utbildningen. En ung, som blir utan utbildning förlorar fler arbetsår under sin livstid. De som endast gått grundskolan jobbar i genomsnitt tio år mindre än de som är högt utbildade. Arbetslösheten är orsaken, eftersom arbetslöshetsgraden är högre bland dem som är lågt utbildade.
En förlängning av läroplikten skulle ge unga och deras föräldrar en signal att det inte är acceptabelt att sluta skolstigen när man är 16 år gammal. Jag är orolig för de unga som endast gått grundskolan, eftersom de kommer antagligen att klara sig allt sämre i framtidens samhälle. Därför måste vi agera nu.
Anette Karlsson