Siirry pääsisältöön

Alla är värda en god och trygg ålderdom

Den senaste tiden har det diskuterats mycket om äldrevården i allmänhet, men också om läget i Borgå. I fjol krävde Borgå revisionsnämnd mer information om läget. Då publicerades en utredning, där det framkom att det inom hemvården fanns brister gällande arbetshälsa samt att sjukfrånvaron var hög.

Enligt Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers nya utredning har arbetsmängden inom hemvården ökat märkbart, personalens sjukledigheter ersätts inte med vikarier och skötarnas sjukfrånvaro är hög. Därtill är klienterna i allt sämre skick. Liknande resultat kunde också läsas i utredningen som gjordes i Borgå - antalet klienter ökade under ett år med cirka 11 procent, men antalet vårdare hölls på samma nivå som tidigare. Nu har man i Borgå målmedvetet tagit fasta på problemen, bland annat genom att förnya arbetstiderna och att ta i bruk olika stöd för förmännen och personalen samt genom att anställa mer vårdpersonal. I jämförelse med förra året har sjukfrånvaron minskat och välmående i arbetet ökat.

“Kunde vi inte använda mer hjärta”, konstaterade äldrerådets ordförande Björn Sundqvist på ett fullmäktigemöte. Diskussionen handlade om kriterierna för att komma till serviceboende. Nu går Borgå social- och hälsovårdsnämnd igenom alla rekommendationer och kriterier för att uppdatera dem så att de förbättrar de äldres situation. Detta är viktigt arbete, eftersom kriterierna i dagsläget är för strama. Alltför många äldre lever som fångar i sina egna hem. Och så får det inte vara. Alla är värda en god och trygg ålderdom.

Även om det ser ut att Borgå nu tar itu med saken, får vi fortfarande läsa hjärtskärande skrivelser i tidningarna runt om i landet. Läget är oroväckande. Sådana tragedier borde inte uppkomma i ett nordiskt välfärdssamhälle. Nästa regering måste rikta mer resurser till äldrevården, så att vi kan åtgärda situationen. Nu riktas det fyra miljarder euro till företagsstöd, som alla partier har konstaterat vara ineffektiva och problematiska. Om det finns vilja, så finns det pengar.

Det finns inget tak för hur många klienter en hemvårdare kan ha, en vårdare kan under en dag ha mer besök än vad hen har arbetstid till. Det är inte hållbart, därför bör en vårdardimensionering inom hemvården tas i bruk. Även rekommendationen om mängden vårdpersonal inom anstaltsvården bör fastställas i lag. Beslutsfattare får inte blunda för läget inom äldrevården längre!

Anette Karlsson


Texten är publicerad 18.5.2018 i Östnyland.


Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Miten käy arvokkaalle järjestötoiminnalle?

Suomi on yhdistysten luvattu maa - mutta onko asia todella näin? Siinä missä Ranskassa kansalaiset edistävät tavoitteitaan ryhtymällä lakkoon tai lähtemällä kaduille, Suomessa kansalaisyhteiskunta on pitkälti järjestäytynyt yhdistyksiin. Katsomalla yhdistysten tilaa ja tunnelmia voidaankin sanoa paljon siitä, mitä suomalaiselle kansalaisyhteiskunnalle kuuluu. Tällä hetkellä näkymät eivät ole valoisat, sillä järjestötoiminta muuttuu entistä enemmän ammatilliseksi toiminnaksi ja vahvasti valtion, hyvinvointialueiden ja kuntien ohjaamaksi toiminnaksi. Järjestöjen toiminnan ammattimaistuminen ja tehostuminen ei ole itsessään huono asia. On kuitenkin huolestuttava kehityssuunta, jos järjestöt ajautuvat entistä enemmän julkisen sektorin palveluntuottajiksi tai yksityisten yritysten logiikalla toimiviksi toimijoiksi. Silloin järjestöjen luonne yhteiskunnallista muutosta ja uusia avauksia tekevinä toimijoina uhkaa heikentyä. Jos kansalaiset eivät enää kohtaa järjestötoiminnassa vaan ne pyörivä...