Siirry pääsisältöön

Sociala skulden måste betalas

Den globala coronapandemin har nu utmanat oss i två år. Ännu i början av vintern hoppades vi alla på ljusare tider. Tyvärr blev det i slutet av februari klart för oss alla att världen står inför en ny kris. Rysslands förkastliga fientlighet i Ukraina har chockat alla. Lidandet som ondskan lett till är ofattbart, men som en reaktion på det har vi också sett hur stor godhet det finns i människor. Viljan att hjälpa har varit mer en regel än ett undantag under dessa svåra tider. Det är jag glad för.

Idag 15.3 firas den internationella dagen för socialt arbete. Förra julen utexaminerades jag till politices kandidat men socialt arbete som huvudämne. Nu är jag i gång med att skriva min magisteravhandling. Målet är att utexamineras till magister med socialarbetarbefogenheter till julen. I dessa tider finns det ett stort behov av socialt arbete. I det sociala arbetet stöter man dagligen på individuella och familjespecifika kriser, men effekterna av globala kriser sträcker sig också alltid till det sociala arbetet.

Krigets hemskheter ökar oron och osäkerheten i samhället. Pandemin å sin sida har drabbat finländarna, så att ensamhet och depression har ökat. Vård- och omsorgsskulden har diskuterats mycket under den senaste tiden och regeringen har riktat 400 miljoner euro för att åtgärda den. Samtidigt har mindre uppmärksamhet ägnats den sociala skulden, och det märks i socialarbetarnas vardag. Spåren av kriserna är långvariga och eftervården fortsätter inom det sociala arbetet i åratal.

Pandemins eftervård kommer att öka de offentliga utgifterna under de kommande åren. Ökningen kommer sannolikt att leda till en debatt om åtstramningsåtgärder. Det är viktigt att komma ihåg att det blir billigare för samhället och bättre för individen om hälsoskulden, som orsakats av pandemin, åtgärdas så snart som möjligt. Problemen blir nästan alltid värre om man dröjer med åtgärderna. För att lyckas behöver vi investera i det sociala arbetet och satsa på medborgarorganisationernas verksamhet. Med ett lyckat socialt arbete ger vi möjligheten åt fler människor att förverkliga sig själva. Sådana möjligheter som nu begränsats på grund av pandemin. Trevlig internationell dag för socialt arbete till alla som jobbar eller är kunder inom området!

Anette Karlsson

Texten är publicerad 15.3.2022 i Östnyland.



Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Miten käy arvokkaalle järjestötoiminnalle?

Suomi on yhdistysten luvattu maa - mutta onko asia todella näin? Siinä missä Ranskassa kansalaiset edistävät tavoitteitaan ryhtymällä lakkoon tai lähtemällä kaduille, Suomessa kansalaisyhteiskunta on pitkälti järjestäytynyt yhdistyksiin. Katsomalla yhdistysten tilaa ja tunnelmia voidaankin sanoa paljon siitä, mitä suomalaiselle kansalaisyhteiskunnalle kuuluu. Tällä hetkellä näkymät eivät ole valoisat, sillä järjestötoiminta muuttuu entistä enemmän ammatilliseksi toiminnaksi ja vahvasti valtion, hyvinvointialueiden ja kuntien ohjaamaksi toiminnaksi. Järjestöjen toiminnan ammattimaistuminen ja tehostuminen ei ole itsessään huono asia. On kuitenkin huolestuttava kehityssuunta, jos järjestöt ajautuvat entistä enemmän julkisen sektorin palveluntuottajiksi tai yksityisten yritysten logiikalla toimiviksi toimijoiksi. Silloin järjestöjen luonne yhteiskunnallista muutosta ja uusia avauksia tekevinä toimijoina uhkaa heikentyä. Jos kansalaiset eivät enää kohtaa järjestötoiminnassa vaan ne pyörivä...