Siirry pääsisältöön

Fullmäktigemotion: Skyddshärbärge för bostadslösa unga

I Borgå finns enligt statistiken idag 21 bostadslösa unga. Ungas bostadslöshet syns ändå inte alltid i statistiken, eftersom många övernattar hos vänner eller är skrivna i sina barndomshem. Att utvecklas till en självständig person är mycket svårt utan ett hem. Enligt mellanrapporten och planen för projektet " Stöd för de ungas boende och förebyggande av bostadslöshet 2012–2015" (20.5.2015) har man under år 2014 påbörjat planeringen av en särskild boendeenhet för unga. Ärendet har ändå inte framskridit.

I Koivula-enheten för stödboende i Borgå finns idag 48 boendeplatser och på tillnyktringsstationen 8 övernattningsplatser för påverkade. Utrymmena är ändå mycket små. Koivula är öppet dygnet runt. Unga personer är särskilt sårbara och mottagliga för påverkan, varför det skulle vara viktigt att de skulle ha en egen stödboende-enhet separat från de vuxna rusmedelbrukarna. I bilagan nyckeltal till budgeten för 2018 förutspår man att det år 2018 kommer att finnas 80 klienter och år 2019 90 klienter i Koivula. Det kommer alltså att finnas betydligt fler klienter än platser.

Enligt grundlagens 19 §, 1 moment har alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv rätt till oundgänglig försörjning och omsorg.

Det åligger det allmänna att tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster samt främja vars och ens rätt till bostad och möjligheter att själv ordna sitt boende. Enligt Socialvårdslagens 21 § ska tillfälligt boende ordnas för personer som behöver kortvarig, brådskande hjälp. Vidare bör garanteras att när boendeservice tillhandahålls ska det ses till att personens privatliv och rätt till medbestämmande respekteras och att hon eller han får behovsenliga rehabiliterings- och hälso- och sjukvårdstjänster.

Såsom i Borgå saknas trots det uppenbara behovet skyddshärbärge för unga också i Sibbo och Lovisa. Det skulle vara ändamålsenligt att förhandla med grannkommunerna om ett möjligt samarbete. Kostnaderna samt övernattningsplatserna kunde fördelas mellan kommunerna.

Vi undertecknade yrkar på att kommunen påbörjar arbetet för att förverkliga ett eget skyddshärbärge för unga, antingen för egen del eller i samarbete med exempelvis grannkommunerna. Vidare behövs det i Borgå en egen boende-enhet för unga i utmanande livssituationer.

Anette Karlsson (sdp)
Catharina von Schoultz (sfp)
Elin Blomqvist-Valtonen (sfp)
Tuuli Hirvilammi (gröna)
Sirpa Hanska (gröna)
Riitta Ahola (sdp)
Markus Hammarström (sdp)
Matti Valasti (sdp)
Tuula Virkki (sdp)
Jussi Sairanen (sdp)
Marko Piirainen (sdp)
Pasi Siltakorpi (gröna)
Jaakko Westerlund (gröna)
Anne Wetterstrand (gröna)
Joonas Dachinger (vänster)
Pete Lattu (gröna)
Mika Varpio (gröna)
Gia Mellin-Kranck (sfp)
Patrik Björkman (sfp)
Mikael Kulju (sfp)
Laura Karén (sfp)
Jamil Jamal
Tuomas Kanervala (c.)
Anne Korhonen (c.)
Eija Saarela (c.)
Hanna Lönnfors (sfp)
Mats Nyman (sfp)
Björn Sundqvist (sfp)
Nea Hjelt (saml.)
Kristel Pynnönen (sfp)
Juha Kittilä (saml.)
Anders Rosengren (sfp)
Bodil Lund (sfp)
Tom Blomqvist (saml.)
Irmeli Hoffrén (saml.)
Markku Välimäki (saml.)
Johan Söderberg (sfp)
Pehr Sveholm (sfp)

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Miten käy arvokkaalle järjestötoiminnalle?

Suomi on yhdistysten luvattu maa - mutta onko asia todella näin? Siinä missä Ranskassa kansalaiset edistävät tavoitteitaan ryhtymällä lakkoon tai lähtemällä kaduille, Suomessa kansalaisyhteiskunta on pitkälti järjestäytynyt yhdistyksiin. Katsomalla yhdistysten tilaa ja tunnelmia voidaankin sanoa paljon siitä, mitä suomalaiselle kansalaisyhteiskunnalle kuuluu. Tällä hetkellä näkymät eivät ole valoisat, sillä järjestötoiminta muuttuu entistä enemmän ammatilliseksi toiminnaksi ja vahvasti valtion, hyvinvointialueiden ja kuntien ohjaamaksi toiminnaksi. Järjestöjen toiminnan ammattimaistuminen ja tehostuminen ei ole itsessään huono asia. On kuitenkin huolestuttava kehityssuunta, jos järjestöt ajautuvat entistä enemmän julkisen sektorin palveluntuottajiksi tai yksityisten yritysten logiikalla toimiviksi toimijoiksi. Silloin järjestöjen luonne yhteiskunnallista muutosta ja uusia avauksia tekevinä toimijoina uhkaa heikentyä. Jos kansalaiset eivät enää kohtaa järjestötoiminnassa vaan ne pyörivä...