Siirry pääsisältöön

Vem är patriot?

Attityderna i vårt samhälle har förändrats – atmosfären är hård och kall. Då en barnsköterska är orolig över att en förkylning ska tvinga henne att söka utkomststöd, är hon självisk. Då en sjuksköterska är ledsen över att hennes söndagstillägg minskas, är hon opatriotisk. Men då ägaren av ett privat företag vill ha omständigheter där arbetet kostar mindre och företaget får mera vinster att delas ut som dividender, är han patriot, eftersom han också skapar arbetstillfällen.
Men varför talas det inte längre om hur alla människor, också löntagare skapar arbetstillfällen genom konsumtion. Löntagaren för sina barn till daghem och handlar i matbutiken, därtill kan hen gå till frisören eller boka en massage. I diskussionen om att lyfta Finland på fötter, har betydelsen av den inhemska konsumtionen hamnat i marginalen, då alla fokuserar på problemen i exporten och konkurrenskraften.
När fackförbunden kritiserar regeringens beslut att försämra löntagarnas situation är rörelsen oansvarig. Då Finlands Näringsliv EK kritiserar lösningar de själv åstadkommit i kollektivavtalen, bär de ansvar för Finland. I kollektivavtal, liksom i andra avtal, har alla parterna godkänt slutresultatet. Så har det i alla fall traditionellt varit, men inte längre.
Nu kan EK och regeringen komma med klara besked om vad slutresultatet i förhandlingarna ska bli, utan att löntagarna har något att säga.
Regeringens beslut att slopa ersättningen för första sjukdagen, halvera övertidsersättningarna eller minska söndagstillägget skapar inte nya arbetstillfällen – tvärtom, eftersom den inhemska konsaumtionen minskar.
Regeringens åtgärder är en klar nedskärning i deras löner som gör ett centralt arbete för att vårt samhälle skall fungera – arbete som måste göras dygnet runt och alla dagar i veckan. Tanken att nedskärningarna i löntagarnas inkomster samt gåvorna till privata företag skulle skapa nya arbetstillfällen är felaktiga – detta har vi tyvärr bevis på från tidigare.
Financial Times kritiserar Finlands regerings mål att minska på arbetskostnaderna – “Nokia föll på brist av innovationer, inte av höga löner”. I den ekonomiska situationen Finland befinner sig i, är det ohållbart att göra nedskärningar i utbildning, forsknings- och utvecklingsarbete samt försämra den inhemska köpkraften.
Finland behöver en mångsidig tillväxtstrategi samt en äkta “framtidsdeal”, där alla parter likvärdigt deltar. Regeringens tvångspaket kan ännu möta stora problem då det gäller grundlagen och internationella ILO-avtalet. Jag hoppas att statsminister Sipilä avstår från Samlingspartiets konsensuslösningar och återvänder till diskussionsbordet med öppenhet och äkta vilja att få ett lyft för Finland.
Vår arbetsmarknad är segregerad. Regeringens tvångspaket berör inte alla, nedskärningarna berör främst skiftesarbetare, offentliga sektorns lågavlönade och deltidsanställda. Löntagarna kommer att demonstrera mot regeringens tvångsbeslut fredagen den 18.9 i Helsingfors. Jag kommer att delta i demonstrationen, även om regeringens nyaste beslut inte kommer att ha en inverkan på min vardag. Vi behöver mer solidaritet och uppskattning av arbete som människor gör i vårt samhälle.
Anette Karlsson

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Miten käy arvokkaalle järjestötoiminnalle?

Suomi on yhdistysten luvattu maa - mutta onko asia todella näin? Siinä missä Ranskassa kansalaiset edistävät tavoitteitaan ryhtymällä lakkoon tai lähtemällä kaduille, Suomessa kansalaisyhteiskunta on pitkälti järjestäytynyt yhdistyksiin. Katsomalla yhdistysten tilaa ja tunnelmia voidaankin sanoa paljon siitä, mitä suomalaiselle kansalaisyhteiskunnalle kuuluu. Tällä hetkellä näkymät eivät ole valoisat, sillä järjestötoiminta muuttuu entistä enemmän ammatilliseksi toiminnaksi ja vahvasti valtion, hyvinvointialueiden ja kuntien ohjaamaksi toiminnaksi. Järjestöjen toiminnan ammattimaistuminen ja tehostuminen ei ole itsessään huono asia. On kuitenkin huolestuttava kehityssuunta, jos järjestöt ajautuvat entistä enemmän julkisen sektorin palveluntuottajiksi tai yksityisten yritysten logiikalla toimiviksi toimijoiksi. Silloin järjestöjen luonne yhteiskunnallista muutosta ja uusia avauksia tekevinä toimijoina uhkaa heikentyä. Jos kansalaiset eivät enää kohtaa järjestötoiminnassa vaan ne pyörivä...