Riksdagsledamöter från SDP har lämnat in ett skriftligt spörsmål till ansvarig minister om Transport- och kommunikationsverket Traficoms planer på att lägga ner ett stort antal serviceställen för teori- och körprov samt körkorts- och tillståndsärenden från och med 2027. De vill ha tydliga svar från regeringen på hur nedläggningarna påverkar möjligheterna att avlägga körprov på de berörda orterna och vilka alternativ regeringen ser för att trygga statlig service i hela landet.
Enligt Traficoms planer ska antalet serviceställen minska från 77 till 43. I Österbotten berörs bland annat Jakobstad och Kristinestad. I Nyland föreslås att servicestället i Lovisa stängs. Längre resor och väntetider riskerar att fördröja studier.
– När serviceställena blir färre ökar avstånden, och då blir det både dyrare och krångligare att avlägga körprov. Det drabbar särskilt unga, studerande och dem som behöver körkort för sin utbildning eller sitt arbete, säger riksdagsledamot Matias Mäkynen som är första undertecknare av det skriftligt spörsmålet.
Ledamöterna påminner också om att beslutet inte enbart ligger hos Traficom. Regeringen bär det yttersta ansvaret och har drivit på nedskärningarna.
– Vi ser nu de konkreta följderna av nedskärningarna inom den statliga förvaltningen, som den här regeringen har påskyndat. Statlig service ska finnas nära människors vardag, inte bara i de största städerna, säger riksdagsledamot Kim Berg.
Nedläggningarna på tvåspråkiga orter väcker också oro för den svenskspråkiga servicen. Enligt kommunerna i Jakobstadsregionen och utbildningssamkommunen Optima finns en tydlig risk för att de språkliga rättigheterna försvagas i praktiken.
– När serviceställen försvinner från tvåspråkiga orter riskerar också den svenskspråkiga servicen att minska. Det är inte förenligt med målet om likvärdig service på båda nationalspråken, säger riksdagsledamot Anette Karlsson.
I det skriftliga spörsmålet betonar ledamöterna att Traficoms planer inte är en isolerad företeelse. Under de senaste åren har flera statliga myndigheter minskat sin lokala service, vilket i många delar av landet har lett till längre avstånd för att sköta ärenden.
– Digitaliseringen har visserligen minskat behovet av att besöka ett serviceställe och gjort det enklare att sköta många ärenden. Men allt kan inte skötas på nätet. Körprov är ett tydligt exempel. Ett annat är borgerlig vigsel, som blivit svårare att ordna när många serviceställen för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har stängts. Det som tidigare var magistraten stängde i Ekenäs i fjol, säger riksdagsledamot Johan Kvarnström.
Riksdagsledamöterna vill att Traficom avbryter det pågående anbudsförfarandet och att regeringen tillsammans med myndigheten ser över både omfattningen av nedskärningarna och grunderna för upphandlingen. Samtidigt efterlyser de en bredare diskussion om hur statlig service kan ordnas mer sammanhållet.
– I Sverige har man sedan 2012 samlat flera myndigheter i gemensamma servicepunkter genom initiativet Statens servicecenter. I stället för fortsatta nedläggningar av olika servicecenter borde Finland överväga en motsvarande modell. Det skulle trygga statlig service också på små och medelstora orter och stärka beredskapen, eftersom fysiska serviceställen har en central roll i att säkerställa att samhällets utbetalningar, till exempel pensioner och barnbidrag, fungerar även vid kriser, säger Matias Mäkynen.
Enligt Traficoms planer ska antalet serviceställen minska från 77 till 43. I Österbotten berörs bland annat Jakobstad och Kristinestad. I Nyland föreslås att servicestället i Lovisa stängs. Längre resor och väntetider riskerar att fördröja studier.
– När serviceställena blir färre ökar avstånden, och då blir det både dyrare och krångligare att avlägga körprov. Det drabbar särskilt unga, studerande och dem som behöver körkort för sin utbildning eller sitt arbete, säger riksdagsledamot Matias Mäkynen som är första undertecknare av det skriftligt spörsmålet.
Ledamöterna påminner också om att beslutet inte enbart ligger hos Traficom. Regeringen bär det yttersta ansvaret och har drivit på nedskärningarna.
– Vi ser nu de konkreta följderna av nedskärningarna inom den statliga förvaltningen, som den här regeringen har påskyndat. Statlig service ska finnas nära människors vardag, inte bara i de största städerna, säger riksdagsledamot Kim Berg.
Nedläggningarna på tvåspråkiga orter väcker också oro för den svenskspråkiga servicen. Enligt kommunerna i Jakobstadsregionen och utbildningssamkommunen Optima finns en tydlig risk för att de språkliga rättigheterna försvagas i praktiken.
– När serviceställen försvinner från tvåspråkiga orter riskerar också den svenskspråkiga servicen att minska. Det är inte förenligt med målet om likvärdig service på båda nationalspråken, säger riksdagsledamot Anette Karlsson.
I det skriftliga spörsmålet betonar ledamöterna att Traficoms planer inte är en isolerad företeelse. Under de senaste åren har flera statliga myndigheter minskat sin lokala service, vilket i många delar av landet har lett till längre avstånd för att sköta ärenden.
– Digitaliseringen har visserligen minskat behovet av att besöka ett serviceställe och gjort det enklare att sköta många ärenden. Men allt kan inte skötas på nätet. Körprov är ett tydligt exempel. Ett annat är borgerlig vigsel, som blivit svårare att ordna när många serviceställen för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har stängts. Det som tidigare var magistraten stängde i Ekenäs i fjol, säger riksdagsledamot Johan Kvarnström.
Riksdagsledamöterna vill att Traficom avbryter det pågående anbudsförfarandet och att regeringen tillsammans med myndigheten ser över både omfattningen av nedskärningarna och grunderna för upphandlingen. Samtidigt efterlyser de en bredare diskussion om hur statlig service kan ordnas mer sammanhållet.
– I Sverige har man sedan 2012 samlat flera myndigheter i gemensamma servicepunkter genom initiativet Statens servicecenter. I stället för fortsatta nedläggningar av olika servicecenter borde Finland överväga en motsvarande modell. Det skulle trygga statlig service också på små och medelstora orter och stärka beredskapen, eftersom fysiska serviceställen har en central roll i att säkerställa att samhällets utbetalningar, till exempel pensioner och barnbidrag, fungerar även vid kriser, säger Matias Mäkynen.
