Varje år skiljer sig föräldrarna till cirka 30 000 barn och unga. Vi talar alltså om tusentals barn vilkas föräldrar bor på olika adresser. I många fall bor barnet hos endera sin mamma eller pappa, men en del bor hos båda föräldrarna, varannan vecka hos den ena och varannan hos den andra föräldern. Enligt FN:s barnkonvention har alla barn rätt till sina föräldrar, både till sin mamma och sin pappa. Barnet har denna rätt oberoende om föräldrarna bor på samma adress eller inte.
Tyvärr uppfylls barnets rätt till båda föräldrarna inte alltid. Orsakerna är många, men speciellt oroväckande är det då det är samhället och lagstiftningen som är hindret. Ett exempel är frågan om skolskjuts. Barn som bor i två hem får skjuts till skolan och tillbaka bara från det ena hemmet. Praxisen grundar sig på Högsta förvaltningsdomstolens beslut från år 2006, där man konstaterar att vårdnadshavarna ansvarar för skjutsen från alla andra adresser förutom den som är given i magistraten. Det har gått drygt tio år sedan beslutet fattades och det är skäl att ifrågasätta beslutet.
Världen har förändrats och samhället måste leva med tiden. Det är skäl att förnya lagstiftningen så att barn kan bo på två adresser och praxisen i kommunerna så, att alla barn som bor i två hem har rätt att få skolskjuts från sina båda hem. På det sättet kan vi stöda barnets rätt till sina föräldrar samt underlätta dessa familjers liv. Speciellt viktigt skulle detta vara för familjer med barn med funktionsnedsättningar. Ett barn som behöver kontinuerligt övervakning och hjälp behöver skjuts till skolan, även om skolvägen skulle vara kort. I allt beslutsfattande bör barnens rättigheter och bästa tas i beaktande - så också i denna fråga.
Anette Karlsson
Tyvärr uppfylls barnets rätt till båda föräldrarna inte alltid. Orsakerna är många, men speciellt oroväckande är det då det är samhället och lagstiftningen som är hindret. Ett exempel är frågan om skolskjuts. Barn som bor i två hem får skjuts till skolan och tillbaka bara från det ena hemmet. Praxisen grundar sig på Högsta förvaltningsdomstolens beslut från år 2006, där man konstaterar att vårdnadshavarna ansvarar för skjutsen från alla andra adresser förutom den som är given i magistraten. Det har gått drygt tio år sedan beslutet fattades och det är skäl att ifrågasätta beslutet.
Världen har förändrats och samhället måste leva med tiden. Det är skäl att förnya lagstiftningen så att barn kan bo på två adresser och praxisen i kommunerna så, att alla barn som bor i två hem har rätt att få skolskjuts från sina båda hem. På det sättet kan vi stöda barnets rätt till sina föräldrar samt underlätta dessa familjers liv. Speciellt viktigt skulle detta vara för familjer med barn med funktionsnedsättningar. Ett barn som behöver kontinuerligt övervakning och hjälp behöver skjuts till skolan, även om skolvägen skulle vara kort. I allt beslutsfattande bör barnens rättigheter och bästa tas i beaktande - så också i denna fråga.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 21.11.2017 i HBL.