En äldreombudsman behövs för att bevaka åldringarnas rätt

Det finns över en miljon seniorer i Finland. Ålderdomen för ofta med sig sjukdomar och funktionsnedsättningar, vilket betyder att behovet av tjänster ökar. Äldreomsorgens syfte är att trygga åldringarnas välfärd och tillgång till social- och hälsovårdstjänster. En utredning vid Institutet för hälsa och välfärd (2014) visar att Finland är ett bra land att åldras i. Seniorerna är rörligare och aktivare längre än tidigare och livslängden ökar. Tyvärr finns det också missförhållanden inom äldrevården – situationen bör åtgärdas så fort som möjligt.
Vi har läst om åldringar som är tvungna att ligga med smutsiga blöjor i sängen fler timmar, om åldringar som inte har möjlighet att få vara utomhus och om skötare inom äldreomsorgen som bränner ut sig, eftersom de har för mycket jobb. Jag har vänner som jobbar inom hemvården och de har berättat att de har ibland inte tid att ens äta lunch. Det är tungt att jobba närmare åtta timmar utan att få äta något. Därtill har arbetsledningen ibland bokat in fler besök än vad arbetstiden räcker till, vilket betyder att tiden hos klienten blir kortare – ibland kan man t.o.m. kalla det till snabbvisiter. Vill vi att äldreomsorgen ska bli synonym till utbrända skötare och dåligt omhändertagna seniorer?
Seniorerna behöver en officiell talesperson, en äldreombudsman, som är insatt i deras angelägenheter och försvarar deras ställning i samhället. Flera adresser och lagmotioner har under årens lopp överräckts till ministrar för att inrätta en sådan tjänst, men ärendet har inte framskridit. Det har dock tidigare tillsatts till exempel konsumentombudsman samt jämställdhets-, barn- och diskrimineringsombudsmän för att trygga medborgarnas rättigheter. Lagstadgade äldreråden i kommunerna är en bra början, men tyvärr behöver beslutsfattarna inte bry sig om äldrerådets åsikter. Till exempel i Borgå gjordes ett beslut om att höja klientavgifterna även om äldrerådet motsatte sig förslaget starkt.
Seniorernas röst bör komma starkare fram i samhället. En äldreombudsman, som jobbar i ministeriet, skulle kunna stöda äldreråden i det lokala arbetet, samt påverka regeringens beslut som på senaste tid har haft följder för de äldre – speciellt fattiga och handikappade seniorer – på ett mycket negativt sätt. Därtill skulle äldreombudsmannen följa med utvecklingen av äldreomsorgen och samarbeta med vårdpersonalens representanter.
För tillfället får inte alla seniorer den hjälp och den trygghet de behöver av samhället. Då måste de förlita sig på en åldrig make eller maka, sina förvärvsarbetande barn eller andra släktingar, rentav sina grannar. Det uppstår också situationer, där en ensam åldring lever som fånge i sitt eget hem och är i det närmaste övergiven. Seniorerna behöver kvalitativa, mångsidiga och individuella tjänster inom öppenvården och på institutioner och goda boendelösningar. Äldreombudsmannens uppgift skulle vara att övervaka att åldringarnas rätt till en värdig och god ålderdom förverkligas.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 30.7.2016 i HBL.