Att vi inte ska dö unga och inte vara sjuka. Det har Finland strävat efter i flera generationer. Och vi har lyckats. Vi lever allt längre och mår bättre än tidigare. Min farmor som är över 90 år bor fortfarande i sitt eget hem på landsbygden och hon sitter på golvet och leker med mina barn. Jag kan bara hoppas att jag själv förmår detsamma, om jag får leva lika länge. Lång livslängd är en finländsk framgångssaga som bygger på ett långsiktigt arbete för hälsa, utbildning och social trygghet.
Bland de vänner jag fått i vuxen ålder finns flera som är närmare eller över 80 år. Deras livslust och nyfikenhet påminner mig om att åldern i sig inte stoppar någon. Avgörande är ofta om tillräckligt stöd finns tillgängligt i rätt tid. För oss som är yngre är det viktigt att komma ihåg att åldrande inte är en sjukdom och att ålderdomen inte är ett fel i systemet. Tyvärr krymper ändå vardagen alltför ofta med stigande ålder. Rörligheten minskar, funktionsförmågan försvagas och de sociala kontakterna blir färre. Inför julen märks detta särskilt tydligt. Samtidigt som det talas om gemenskap och festbord, tillbringar många äldre helgerna ensamma i en stillhet där tomheten känns tyngre.
Därför måste vi tala mer om äldre människors sociala liv och rehabilitering. Rehabilitering är inte en separat tjänst eller en åtgärd som klistras på i efterhand, utan en del av vardagen och livets gång. Sjukhuset ska inte vara en slutstation, utan en plats där rörlighet, näring och social samvaro stöds målmedvetet. Ett rehabiliterande arbetssätt är en del av varje yrkespersons kompetens, inte något som sker i ett senare skede när människan redan legat stilla alltför länge.
Enligt en färsk invånarenkät (9/2025) är det viktigt för östnylänningarna att stödja äldres funktionsförmåga. Minskad ensamhet och boendetrygghet lyftes också tydligt fram i enkäten. Budskapet är entydigt. Utan funktionsförmåga faller även andra bitar av välbefinnandet sönder. Ensamhet går ofta hand i hand med försämrad funktionsförmåga. Nu under julen kan små handlingar få en stor betydelse. Ett telefonsamtal, några ord i trappuppgången eller ett kort samtal i affären kan vara den viktigaste stunden på hela veckan för en äldre människa.
Lång livslängd är inte ett problem utan en möjlighet – frågan är om vi bygger ett samhälle där också ålderdomen har ett värde. Speciellt under julen handlar det också om vardagliga handlingar. Att lyssna, stanna upp och bjuda in. Sådana handlingar som gör att någon ännu orkar sitta på golvet och leka med sina barnbarnsbarn.
Anette Karlsson
Kolumnen är publicerad 19.12.2025 i Borgåbladet.
Bland de vänner jag fått i vuxen ålder finns flera som är närmare eller över 80 år. Deras livslust och nyfikenhet påminner mig om att åldern i sig inte stoppar någon. Avgörande är ofta om tillräckligt stöd finns tillgängligt i rätt tid. För oss som är yngre är det viktigt att komma ihåg att åldrande inte är en sjukdom och att ålderdomen inte är ett fel i systemet. Tyvärr krymper ändå vardagen alltför ofta med stigande ålder. Rörligheten minskar, funktionsförmågan försvagas och de sociala kontakterna blir färre. Inför julen märks detta särskilt tydligt. Samtidigt som det talas om gemenskap och festbord, tillbringar många äldre helgerna ensamma i en stillhet där tomheten känns tyngre.
Därför måste vi tala mer om äldre människors sociala liv och rehabilitering. Rehabilitering är inte en separat tjänst eller en åtgärd som klistras på i efterhand, utan en del av vardagen och livets gång. Sjukhuset ska inte vara en slutstation, utan en plats där rörlighet, näring och social samvaro stöds målmedvetet. Ett rehabiliterande arbetssätt är en del av varje yrkespersons kompetens, inte något som sker i ett senare skede när människan redan legat stilla alltför länge.
Enligt en färsk invånarenkät (9/2025) är det viktigt för östnylänningarna att stödja äldres funktionsförmåga. Minskad ensamhet och boendetrygghet lyftes också tydligt fram i enkäten. Budskapet är entydigt. Utan funktionsförmåga faller även andra bitar av välbefinnandet sönder. Ensamhet går ofta hand i hand med försämrad funktionsförmåga. Nu under julen kan små handlingar få en stor betydelse. Ett telefonsamtal, några ord i trappuppgången eller ett kort samtal i affären kan vara den viktigaste stunden på hela veckan för en äldre människa.
Lång livslängd är inte ett problem utan en möjlighet – frågan är om vi bygger ett samhälle där också ålderdomen har ett värde. Speciellt under julen handlar det också om vardagliga handlingar. Att lyssna, stanna upp och bjuda in. Sådana handlingar som gör att någon ännu orkar sitta på golvet och leka med sina barnbarnsbarn.
Anette Karlsson
Kolumnen är publicerad 19.12.2025 i Borgåbladet.
