Siirry pääsisältöön

Borgåbeslutet en förlust försvenskspråkiga unga

Förra veckan behandlades årets viktigaste dokument, nämligen budgeten, i Borgå fullmäktige. Det fördes en livlig diskussion i nästan fem timmar om hur vi ska använda våra gemensamma pengar. Eftersom bara fullmäktigeordförande intervjuades för ÖN:s artikel om budgetmötet, så vill jag som fullmäktigeledamot lyfta fram den i mitt tycke viktigaste frågan som behandlades under mötet, dvs socialdemokraternas förslag om att anställa en fjärde uppsökande ungdomsarbetare. Tyvärr föll förslaget i omröstningen med rösterna 26-25.

För tillfället har vi tre uppsökande ungdomsarbetare i Borgå. Det är få jämfört med andra lika stora städer. Med få anställda är det uppsökande ungdomsarbetet i staden mycket sårbart. Speciellt sårbar är situationen för svenskspråkiga unga, eftersom bara en av de nuvarande tre anställda är svenskspråkig. Behovet av en till uppsökande ungdomsarbetare är uppenbar. För tillfället hjälper uppsökande ungdomsarbetet cirka 200 unga om året, men det uppskattas finnas t.o.m. 850 unga som har fallit mellan springorna, det vill säga borgåungdomar som inte är i utbildning, arbete eller andra stödtjänster.

Uppsökande ungdomsarbetaren hjälper och stöder just de unga som har det allra svårast. Ungefär 25 000 unga i Finland får arbetsoförmögenhetspension på grund av mentala problem. Nästan en av hundra 16-24-åriga unga i Borgå gick i pension på grund av mentala problem år 2018. Det handlar inte om många personer, men då man tänker på att det är frågan om mycket unga människor är det oroväckande. Det är också de unga som lyfter mest utkomststöd i Borgå, över 20 procent av 16-24-åringarna behöver utkomststöd.

Borgås fullmäktigeordförande Mikaela Nylander (sfp) kommenterade omröstningen (ÖN 15.11) om en fjärde uppsökande ungdomsarbetare med att hänvisa till en skrivelse i budgetboken om en utredning, som godkändes enhälligt redan i stadsstyrelsen. Socialdemokraterna, De Gröna, Centern, Vänsterförbundet och Yhtensäisyysryhmä ville rikta konkreta resurser till ungdomsarbetet redan nästa år, inte bara utreda. Men för en knapp majoritet bestående av SFP, Samlingspartiet, Sannfinländarna och KD räckte det med utredningen och inga tilläggsresurser fanns åt de unga. Ledsamt, annat kan jag inte säga, då det handlade om högst 40 000 euro, men antagligen så litet som 10 000 euro, då staten sannolikt skulle ha betalat 75 procent av kostnaden. Antti Rinnes regering har nämligen beslutat att satsa 1,2 miljoner euro extra nästa år på just uppsökande ungdomsarbete och digitalisering.

En till uppsökande ungdomsarbetare skulle ha hittat unga som behöver stöd och hjälp för att komma framåt på skolstigen och vidare ut till arbetslivet. Nu kanske någon inte får den hjälp och stöd hen behöver. Tragedin och kostnaden på det personliga planet är stor, men det blir också dyrt för oss skattebetalare med utslagna unga. Alla unga är värdefulla och värda att stödjas framåt i livet - det går uppsökande ungdomsarbetet ut på.

Anette Karlsson

Texten är publicerad 19.11.2019 i Östnyland.


Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Miten käy arvokkaalle järjestötoiminnalle?

Suomi on yhdistysten luvattu maa - mutta onko asia todella näin? Siinä missä Ranskassa kansalaiset edistävät tavoitteitaan ryhtymällä lakkoon tai lähtemällä kaduille, Suomessa kansalaisyhteiskunta on pitkälti järjestäytynyt yhdistyksiin. Katsomalla yhdistysten tilaa ja tunnelmia voidaankin sanoa paljon siitä, mitä suomalaiselle kansalaisyhteiskunnalle kuuluu. Tällä hetkellä näkymät eivät ole valoisat, sillä järjestötoiminta muuttuu entistä enemmän ammatilliseksi toiminnaksi ja vahvasti valtion, hyvinvointialueiden ja kuntien ohjaamaksi toiminnaksi. Järjestöjen toiminnan ammattimaistuminen ja tehostuminen ei ole itsessään huono asia. On kuitenkin huolestuttava kehityssuunta, jos järjestöt ajautuvat entistä enemmän julkisen sektorin palveluntuottajiksi tai yksityisten yritysten logiikalla toimiviksi toimijoiksi. Silloin järjestöjen luonne yhteiskunnallista muutosta ja uusia avauksia tekevinä toimijoina uhkaa heikentyä. Jos kansalaiset eivät enää kohtaa järjestötoiminnassa vaan ne pyörivä...