Siirry pääsisältöön

Borgåbeslutet en förlust försvenskspråkiga unga

Förra veckan behandlades årets viktigaste dokument, nämligen budgeten, i Borgå fullmäktige. Det fördes en livlig diskussion i nästan fem timmar om hur vi ska använda våra gemensamma pengar. Eftersom bara fullmäktigeordförande intervjuades för ÖN:s artikel om budgetmötet, så vill jag som fullmäktigeledamot lyfta fram den i mitt tycke viktigaste frågan som behandlades under mötet, dvs socialdemokraternas förslag om att anställa en fjärde uppsökande ungdomsarbetare. Tyvärr föll förslaget i omröstningen med rösterna 26-25.

För tillfället har vi tre uppsökande ungdomsarbetare i Borgå. Det är få jämfört med andra lika stora städer. Med få anställda är det uppsökande ungdomsarbetet i staden mycket sårbart. Speciellt sårbar är situationen för svenskspråkiga unga, eftersom bara en av de nuvarande tre anställda är svenskspråkig. Behovet av en till uppsökande ungdomsarbetare är uppenbar. För tillfället hjälper uppsökande ungdomsarbetet cirka 200 unga om året, men det uppskattas finnas t.o.m. 850 unga som har fallit mellan springorna, det vill säga borgåungdomar som inte är i utbildning, arbete eller andra stödtjänster.

Uppsökande ungdomsarbetaren hjälper och stöder just de unga som har det allra svårast. Ungefär 25 000 unga i Finland får arbetsoförmögenhetspension på grund av mentala problem. Nästan en av hundra 16-24-åriga unga i Borgå gick i pension på grund av mentala problem år 2018. Det handlar inte om många personer, men då man tänker på att det är frågan om mycket unga människor är det oroväckande. Det är också de unga som lyfter mest utkomststöd i Borgå, över 20 procent av 16-24-åringarna behöver utkomststöd.

Borgås fullmäktigeordförande Mikaela Nylander (sfp) kommenterade omröstningen (ÖN 15.11) om en fjärde uppsökande ungdomsarbetare med att hänvisa till en skrivelse i budgetboken om en utredning, som godkändes enhälligt redan i stadsstyrelsen. Socialdemokraterna, De Gröna, Centern, Vänsterförbundet och Yhtensäisyysryhmä ville rikta konkreta resurser till ungdomsarbetet redan nästa år, inte bara utreda. Men för en knapp majoritet bestående av SFP, Samlingspartiet, Sannfinländarna och KD räckte det med utredningen och inga tilläggsresurser fanns åt de unga. Ledsamt, annat kan jag inte säga, då det handlade om högst 40 000 euro, men antagligen så litet som 10 000 euro, då staten sannolikt skulle ha betalat 75 procent av kostnaden. Antti Rinnes regering har nämligen beslutat att satsa 1,2 miljoner euro extra nästa år på just uppsökande ungdomsarbete och digitalisering.

En till uppsökande ungdomsarbetare skulle ha hittat unga som behöver stöd och hjälp för att komma framåt på skolstigen och vidare ut till arbetslivet. Nu kanske någon inte får den hjälp och stöd hen behöver. Tragedin och kostnaden på det personliga planet är stor, men det blir också dyrt för oss skattebetalare med utslagna unga. Alla unga är värdefulla och värda att stödjas framåt i livet - det går uppsökande ungdomsarbetet ut på.

Anette Karlsson

Texten är publicerad 19.11.2019 i Östnyland.