De äldre är värda en bra och trygg ålderdom

Ålderdomen kommer till alla, men den kommer inte ensam. Behovet av hjälp ökar då man blir äldre. Människan är inte lika vig, snabb och stark som förr. Benen är skörare och blåmärken kommer lättare. Höga trösklar, hala gator och långa trappor är problematiska och orsakar i värsta fall fallolyckor. År 2013 orsakade fallolyckor över hälften av olycksdödsfallen. Åtta av tio fallolyckor med dödlig utgång berörde över 65-åringar. Att satsa på tillgänglighet redan i byggnadskedet är både humant och ekonomiskt förnuftigt. Gatorna måste vara i skick och sandas, därtill alla kunde kommunen donera halkskydd till alla 65-åriga invånare.
En fungerande hemvård, där det finns tillräckligt med personal ger åldringarna en möjlighet att bo hemma allt längre. Många hjälpmedel såsom rollator, stödhandtag och säkerhetsarmband underlättar åldringens vardag, vilket är en bra sak. Regeringen Sipilä har gett digitaliseringen och robotiseringen en ny mening. Man vill föra vårdrobotar, medicinautomater och videosamtalsläkare med våld till åldringarnas hem. Bakom detta har vi regeringens hårda sparkrav. Besparing fås då vårdpersonal ersätts med teknik och lågavlönade medarbetare och studeranden. Jag tycker inte robotar kan ersätta mänsklig närvaro och kontakt, och endast ett gott hjärta räcker inte som mätare för yrkeskunskap.
Då livslängden har ökat och man bor längre hemma är åldringarna i dygnetruntboende i allt sämre skick, har fler sjukdomar och dementi. Samtidigt har vårdpersonalens arbetsbörda ökat, då de till exempel blir tvungna att bära kärl fram och tillbaka, ordna lager- och klädbeställningar och sköta städuppgifter. Allt detta innebär att det faktiska vårdarbetet blir lidande. Regeringen Sipilä planerade att minska dimensioneringen inom äldrevården från 0,5 till 0,4 vårdare per klient, men i slutet av hösten, på grund av bl.a. oppositionens starka motstånd, slopade regeringen tanken. Äldreomsorgslagens krav om en god vård skulle inte ha förverkligats ifall dimensioneringen skulle ha sjunkit. Dimensioneringen är redan nu lägre än i andra nordiska länder och det skulle vara skäl att höja den till minst 0,7. Åldringarna är värda en god vård och tillräckligt många vårdare.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 20.1.2017 i HBL.