Arbetslösheten är ett tillstånd, som skrämmer oss alla. Både för samhället och individen är det viktigt att människan kan trygga sitt levande med arbete. Det är inte alls underligt, att människorna är oroliga för sin egen och sina barns sysselsättning. Speciellt bland studerande är oron stor.
Utbildning spelar en mycket central roll då det är frågan om sysselsättning. Enligt många forskningar stiger förväntningarna på år i arbetslivet då människan utbildar sig längre. Ju högre utbildad människan är, desto fler år förväntas hen arbeta. Då man gått endast grundskolan är förväntningen på år i arbetslivet 24 år. Skillnaden mellan grundskolan och andra stadiet i förväntning av arbetsår är omkring 10 år. Från andra stadiet till högskoleutbildning är skillnaden cirka 5 år. Detta beror på högre arbetslöshetsgrad bland lägre utbildade.
Varför satsar inte alla då på utbildning? Bland unga och studerande sprids ett rykte, om att studerande inte sysselsätts efter examen. Detta rykte är känslobaserat och ingen vetenskaplig forskning har kunnat få ett stopp på det. Faktum är, att särskilt personer med högskoleexamen har bästa möjligheterna att få arbete, oftast dessutom med en god lön.
Enligt statistikcentralen sysselsatts 87 procent av dem som avlagt yrkeshögskoleexamen och av dem som avlagt högre högskoleexamen år 2012. Sysselsättningsgraden sjönk litet bland dem, då siffran var 87,7 procent år 2011. Sysselsättningsgraden bland doktorer förbättrades, då 89 procent hade arbete ett år efter examen. Av dem som avlagt yrkesexamen på andra stadiet sysselsattes omkring 70 procent, vilket var 2 procentenheter mindre än året innan. Enligt statistikcentralens siffror kan vi se att desto högre utbildning man har, desto bättre möjligheter har man att få arbete.
Enligt forskningar är också högtutbildade personers månadslöner något högre än lägre utbildades löner. Sist och slutligen går det ganska bra för högtutbildade. Men under studietiden känns det inte så, eftersom många studerande lever en dag i sänder och framtidens ljus värmer inte. Studerandes studiestöd bör förbättras, så att alla har möjlighet att studera på heltid. Förbättringar i studiestödet hjälper mest studerande med låg socioekonomisk bakgrund.
För vårt samhälle är det viktigt att människor av olika bakgrunder studerar i högskolor. För tillfället är 64 % av högskolestuderande barn av högt utbildade föräldrar. Endast 15 % av högskolestuderande är barn av föräldrar med grundskoleexamen. Den nordiska välfärdsstaten fungerar som en trappa där alla har en möjlighet att stiga oberoende av socialekonomisk bakgrund. Högskoleutbildning kan inte vara en produkt som säljs endast till de förmögna, utan den skall vara en möjlighet som ges alla!
Anette Karlsson
Texten är publicerad 26.5.2014 i HBL.
Utbildning spelar en mycket central roll då det är frågan om sysselsättning. Enligt många forskningar stiger förväntningarna på år i arbetslivet då människan utbildar sig längre. Ju högre utbildad människan är, desto fler år förväntas hen arbeta. Då man gått endast grundskolan är förväntningen på år i arbetslivet 24 år. Skillnaden mellan grundskolan och andra stadiet i förväntning av arbetsår är omkring 10 år. Från andra stadiet till högskoleutbildning är skillnaden cirka 5 år. Detta beror på högre arbetslöshetsgrad bland lägre utbildade.
Varför satsar inte alla då på utbildning? Bland unga och studerande sprids ett rykte, om att studerande inte sysselsätts efter examen. Detta rykte är känslobaserat och ingen vetenskaplig forskning har kunnat få ett stopp på det. Faktum är, att särskilt personer med högskoleexamen har bästa möjligheterna att få arbete, oftast dessutom med en god lön.
Enligt statistikcentralen sysselsatts 87 procent av dem som avlagt yrkeshögskoleexamen och av dem som avlagt högre högskoleexamen år 2012. Sysselsättningsgraden sjönk litet bland dem, då siffran var 87,7 procent år 2011. Sysselsättningsgraden bland doktorer förbättrades, då 89 procent hade arbete ett år efter examen. Av dem som avlagt yrkesexamen på andra stadiet sysselsattes omkring 70 procent, vilket var 2 procentenheter mindre än året innan. Enligt statistikcentralens siffror kan vi se att desto högre utbildning man har, desto bättre möjligheter har man att få arbete.
Enligt forskningar är också högtutbildade personers månadslöner något högre än lägre utbildades löner. Sist och slutligen går det ganska bra för högtutbildade. Men under studietiden känns det inte så, eftersom många studerande lever en dag i sänder och framtidens ljus värmer inte. Studerandes studiestöd bör förbättras, så att alla har möjlighet att studera på heltid. Förbättringar i studiestödet hjälper mest studerande med låg socioekonomisk bakgrund.
För vårt samhälle är det viktigt att människor av olika bakgrunder studerar i högskolor. För tillfället är 64 % av högskolestuderande barn av högt utbildade föräldrar. Endast 15 % av högskolestuderande är barn av föräldrar med grundskoleexamen. Den nordiska välfärdsstaten fungerar som en trappa där alla har en möjlighet att stiga oberoende av socialekonomisk bakgrund. Högskoleutbildning kan inte vara en produkt som säljs endast till de förmögna, utan den skall vara en möjlighet som ges alla!
Anette Karlsson
Texten är publicerad 26.5.2014 i HBL.