Siirry pääsisältöön

Marttila ja Karlsson: På socialarbetets dag kan vi inte tiga

Den internationella socialarbetardagen uppmärksammas idag, den 17 mars. Syftet med dagen är att lyfta fram socialarbetets betydelse som en garant för människovärde, samhällelig stabilitet och grundläggande rättigheter. Samtidigt är det oroväckande att regeringen Orpo-Purra förbereder nedskärningar i socialvården på upp till 100 miljoner euro. Så stora besparingar kommer oundvikligen att märkas i människors vardag och om de kommer att få hjälp när den behövs.

Varje år har socialarbetardagen ett eget tema. I år är temat Pulling Together for a Shared Future, Harambee Inspires World Social Work Day 2026. Temat bygger på det afrikanska begreppet harambee, som betyder att anstränga sig tillsammans och bära ett gemensamt ansvar. Tanken är enkel men viktig. En hållbar framtid skapas genom samarbete, solidaritet och genom att vi tar hand om varandra.

Socialvårdens tjänster berör många olika livssituationer. Det handlar till exempel om barnskydd och stöd till familjer, funktionshinderservice, äldreomsorg, stöd till personer i mentalvårds och missbruksrehabilitering samt situationer där någon behöver hjälp för att få vardagen att fungera eller står inför en plötslig kris.

Den rätt till nödvändig försörjning och omsorg som tryggas i grundlagen är inte en förhandlingsfråga. När man skär ned i socialvården syns följderna snabbt i vardagen. Hjälpen fördröjs, klientantalet växer och man har möjlighet att ingripa i situationerna först i ett alltför sent skede.

Socialarbetets styrka ligger i tidigt stöd. När hjälpen kommer i tid kan man förebygga att situationer förvärras och minska behovet av tyngre socialvårdsprocesser senare. Om stödet däremot dröjer hopar sig problemen ofta och då behövs dyrare och mer krävande insatser.

Därför är det kortsiktigt att söka besparingar i socialvården. När det förebyggande arbetet försvagas försvinner inte kostnaderna. De skjuts framåt och märks senare till exempel inom den specialiserade sjukvården, barnskyddet och andra korrigerande tjänster.

Professionella inom socialsektorn arbetar redan i dag under hård press. På många håll är klientantalet stort och personalbristen är dagens verklighet. När resurserna minskar ökar trycket ytterligare.

På socialarbetardagen finns det också skäl att rikta blicken mot beslutsfattandet. Här i riksdagen fattas beslut som direkt påverkar socialvårdens vardag. Samtidigt är kunskapen om sociala frågor dessvärre begränsad. Av riksdagens 200 ledamöter är det bara vi två som har examen inom socialt arbete.

Socialarbetardagen påminner om att besluten handlar inte bara om euro utan om människors vardag. Socialvården är en av välfärdsstatens grundpelare. Besparingar ska inte tas från dem som har minst möjlighet att försvara sig själva.

Detta är vårt budskap på socialarbetardagen till de yrkesverksamma inom socialsektorn som gör ett värdefullt arbete. Samtidigt är det ett budskap till landets regering inför kommande förhandlingar om budgetramarna.

Helena Marttila och Anette Karlsson
Skribenterna är socialarbetare och riksdagsledamöter för SDP

Texten är publicerad 17.3.2026 i Västra Nyland och Österbottens tidning.



Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kirjallinen kysymys: SDP:n Karlsson vaatii toimia Itä-Uudenmaan käräjäoikeuden ruuhkien purkamiseksi

SDP:n kansanedustaja ja lakivaliokunnan jäsen Anette Karlsson on jättänyt kirjallisen kysymyksen hallitukselle Itä-Uudenmaan käräjäoikeuden ruuhkautumisesta ja kansalaisten oikeusturvan toteutumisesta. Karlssonin mukaan tilanne on muodostunut vakavaksi oikeudenhoidon ongelmaksi, joka vaikuttaa suoraan tavallisten ihmisten elämään. – Ei ole oikein, että ihmiset joutuvat odottamaan oikeuden päätöstä kuukausia tai jopa vuosia. Jokainen viive vaikuttaa ihmisen arkeen – ja siksi tähän on puututtava, Karlsson sanoo. Itä-Uudenmaan käräjäoikeuteen saapui viime vuonna yli 120 000 asiaa, mikä on yli 15 000 enemmän kuin vuotta aiemmin. Ruuhkat näkyvät sekä rikos- että riita-asioissa, ja käsittelyajat ovat kasvaneet huomattavasti. Esimerkiksi rikosasioiden keskimääräinen käsittelyaika on noussut alueella lähes kahdeksaan ja puoleen kuukauteen. Ylen selvityksen mukaan pahoinpitelyrikoksissa prosessin kokonaiskesto rikoksesta tuomioon on Itä-Uudellamaalla keskimäärin 685 päivää. – Kun ihminen joutuu...