Siirry pääsisältöön

Fullmäktigemotion: Äldreombudsman till östra Nyland

Allt fler finländare lever allt längre. Det behövs kvalitativa, mångsidiga och individuella tjänster till de äldre, tjänster som motsvarar dagens och framtidens behov. Antalet äldre ökar. I Borgå finns det redan i dag över 4000 fler personer som fyllt 65 år än för femton år sedan. Seniorerna behöver mer tjänster och hobbymöjligheter.

En undersökning av Institutet för hälsa och välfärd THL (2014) visar att Finland är ett bra ställe att åldras i. Undersökningen visar att behovet av utomstående hjälp ökar efter att man fyllt 80. Tyvärr får man inte hjälp av kommunen utan av barn eller maken/makan. Den hjälp de anhöriga ger utgör stöttepelaren för att en senior ska klara sig hemma. Undersökningen visade att bara var femte person över 80 fick hjälp av kommunen. Kommunerna bör fästa större vikt vid tillgången till tjänster för seniorerna och vid hur närståendevårdarna inom deras region orkar och mår.

Det har förekommit problem inom såväl hemvården som serviceboenden. Finlands Närvårdar- och Primärskötarförbund Supers utredningar visar att de anställda inom hemvården är utmattade och att de inte har tillräckligt tid för kundbesöken. Tehys utredningar visar att det finns spökvårdare på vårdhemmens arbetslistor. De missförhållanden som uppdagats på senare tid visar att de privata företagens egenkontroll inte fungerar. Planerna för egenkontroll kan verka fina på papperet, men trots det förekommer det allvarliga problem. Vi har också kunnat se att de övervakande myndigheterna är överbelastade och inte har tillräckliga resurser för att ta itu med missförhållandena. Åldringar har varit tvungna att leva i omänskliga förhållanden.

Enligt äldreomsorgslagen ska åldringarna själva höras i beslutsfattandet i ärenden, som berör dem. Äldreråd har tillsatts i kommunerna för att tillgodose detta behov. Äldreråden har en viktig roll som påverkare och som samarbetspartner för förvaltningen. Rådet ger bland annat utlåtanden till nämnderna i frågor som berör seniorerna. Äldreråden är inte ett naturligt organ för att göra utredningar, sätta sig in i enskilda seniorers situation eller för att till exempel genomföra besök och kontrollbesök
. I denna digitala tid är det också viktigt att erbjuda tekniskt stöd till äldre.
En tjänst som äldreombudsman bör tillsättas i de östnyländska kommunerna (Lovisa, Lappträsk, Borgå, Askola, Sibbo). Äldreombudsmannen skulle fungera som språkrör för de äldre invånarna i regionen, lyssna på folks bekymmer och försöka lösa så många problemsituationer som möjligt, göra utredningar och vara med om att utveckla tjänsterna till de äldre i hela östra Nyland.

År 2007 behandlades socialdemokraternas motion om en äldreombudsman. Då tillsattes tjänsten, men numera finns den inte kvar, även om det finns behöv för en sådan.


Vi undertecknare föreslår, att Borgå i samarbete med de övriga kommunerna i regionen utreder möjligheterna att grunda en tjänst som äldreombudsman i östra Nyland.
Anette Karlsson (sdp)
Tapani Eskola (sdp)
Jaakko Jalonen (sdp)
Riitta Ahola (sdp)
Tuula Virkki (sdp)
Markus Hammarström (sdp)
Matti Valasti (sdp)
Marianne Korpi (sdp)
Marko Piirainen (sdp)
Jussi Sairanen (sdp)
Mirja Suhonen (sdp)





Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Miten käy arvokkaalle järjestötoiminnalle?

Suomi on yhdistysten luvattu maa - mutta onko asia todella näin? Siinä missä Ranskassa kansalaiset edistävät tavoitteitaan ryhtymällä lakkoon tai lähtemällä kaduille, Suomessa kansalaisyhteiskunta on pitkälti järjestäytynyt yhdistyksiin. Katsomalla yhdistysten tilaa ja tunnelmia voidaankin sanoa paljon siitä, mitä suomalaiselle kansalaisyhteiskunnalle kuuluu. Tällä hetkellä näkymät eivät ole valoisat, sillä järjestötoiminta muuttuu entistä enemmän ammatilliseksi toiminnaksi ja vahvasti valtion, hyvinvointialueiden ja kuntien ohjaamaksi toiminnaksi. Järjestöjen toiminnan ammattimaistuminen ja tehostuminen ei ole itsessään huono asia. On kuitenkin huolestuttava kehityssuunta, jos järjestöt ajautuvat entistä enemmän julkisen sektorin palveluntuottajiksi tai yksityisten yritysten logiikalla toimiviksi toimijoiksi. Silloin järjestöjen luonne yhteiskunnallista muutosta ja uusia avauksia tekevinä toimijoina uhkaa heikentyä. Jos kansalaiset eivät enää kohtaa järjestötoiminnassa vaan ne pyörivä...