Arbetsminister Lindström föreslog några dagar sedan att över 60-åriga långtidsarbetslösa skulle få gå i pension. Förslaget är välkommet. SDP:s riksdagsledamöter föreslog samma sak redan i juli. Det finns cirka 4 760 över 60-åringar som har varit arbetslösa i över fem år.
Ju äldre man är, desto svårare blir det att få jobb. I Stakes forskning som publicerades för några år sedan, framkommer att redan över 40-åriga arbetslösa känner att deras ålder försämrar deras möjligheter att få jobb. Samtidigt talar samhällets elit om att arbetskarriärerna måste förlängas, medan verkligheten är att få anställer en äldre artbetssökande. Över 60-åriga långtidsarbetslösas realistiska möjligheter att få jobb är marginella, så det skulle inte minska arbetsåren ifall man låter dem gå i pension. Men det skulle hjälpa dessa människor att komma ut från att leva på utkomststöd.
År 2005 godkändes “Lex Taipale”, lagen om att personer som varit arbetslösa i tio år fick gå i pension vid 57-års ålder. Då fick 4 000 personer, på en gång, gå i pension. Enligt arbets- och näringsministeriet finns det 122 600 långtidsarbetslösa i Finland. Det är oskäligt att tvinga över 60-åriga långtidsarbetslösa att fortsätta söka jobb, vilket de osannolikt kan få. Att de får gå i pension är en mänsklig lösning.
Sipiläs regering har valt att straffa arbetslösa, istället för att hitta fungerande lösningar och göra satsningar för att öka sysselsättningen. Det är viktigt att stöda människor att hitta jobb, men så länge ålderdiskriminering förekommer på arbetsmarknaden kan man fråga sig, hur realistiskt är det att en över 60-årig långtidsarbetslös får jobb. Vi hoppas att nya “Lex Taipale” tas i bruk redan under denna regeringsperiod.
Anette Karlsson
Antti Koskela
Texten är publicerad 30.8.2016 i HBL.