Siirry pääsisältöön

Vi bör vara självförsörjande med energi – Lovisa trean behövs

I maj 2010 begick Vanhanens andra regering och dåvarande näringsminister Mauri Pekkarinen (C) fel, när de förkastade Fortum Power ja Heat Oy:s ansökan om att bygga ett nytt kärnkraftverk. Nuvarande näringsminister Jan Vapaavuori (Saml.), som var med och fattade det dåvarande beslutet, konstaterade i A-Studio (15.9) att det var fel att förkasta ansökan. Enligt Arbets- och näringsministeriets elanvändningsuppskattning (2009) behöver Finland två kraftverk: ett nytt och en investering som ersätter kraftverket i Lovisa. Ändå godkände Vanhanens II regering Fennovoimas och Industrins Kraft (TVO) lov, i stället för Fortums självklara.
Nu fattade Stubbs regering (25.9) ett negativt principbeslut om TVOs ansökan om en förlängning av byggnadslovet för Olkiluoto 4. Också Fennovoimas lov är villkorligt: innan bygglovet beviljas ska det ha en finländsk ägarbas på 60 %. Ingetdera projektet har framskridit som det borde.
Bruksloven för Fortums Lovisa I och II – staten är majoritetsägare i båda – löper ut inom femton år. Anläggningarna har i dag en sysselsättningseffekt på över 600 arbetsplatser. Om ett nytt kraftverk byggs ger det flera tusen arbetsplatser under byggnadsskedet. Sysselsättningseffekterna av projektet Lovisa 3 är betydande för i synnerhet Lovisaregionen och Kymmenedalens ekonomiska region.
I maj 2014 fick vi veta att Strömfors Electrics fabrik i Strömfors stängs. 153 personer mister jobbet. Arbetslöshetsgraden är tio procent i Nyland och närmar sig tjugo procent i Kotka. Det behövs nya arbetsplatser i regionen.
Förkastandet av Fortums ansökan motiverades med att Fortum är delägare i TVO. Samtidigt konstaterade statsrådet att det vore möjligt att tryggt genomföra Lovisa 3 och att kärnavfallet kan behandlas, lagras och slutförvaras tryggt. Lovisa 3 kunde märkbart minska användningen av fossila bränslen inom el- och värmeproduktionen. Också miljöeffekterna vore med tanke på den nytta som uppnås acceptabla och små jämfört med effekterna av andra alternativa produktionsformer. Det finns utomordentliga förutsättningar för att bygga ett nytt kraftverk i Lovisa på grund av den infra som redan finns och genom att kraftverkets personal har en stor yrkeskunskap i såväl byggande som i att utveckla och modernisera inrättningen.
Kraftverket skulle också minska Finlands beroende av importerad energi och skulle förstärka vår självförsörjning med energi. Vi kan inte blunda, vi måste verka för att öka självförsörjningen med energi samt skapa nya arbetsplatser. Med den kunskap vi har nu vågar jag påstå att byggandet av ett kraftverk Lovisa 3 är till nytta för hela Finland. Under nästa regeringsperiod bör Fortum beviljas tillstånd att bygga en enhet i Lovisa för att ersätta de nuvarande enheterna.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 17.12.2014 i Östra Nyland.

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Puheenvuoro: Suomen vesistöt EIVÄT ole vihreän siirtymän kaatopaikkoja KAA 5/2025

Arvoisa puhemies, Ärade talman Suomen vesistöt ovat meille suomalaisille sydämen asia. Lähivesistöt – järvet, joet ja rannikko – ovat monille tärkeintä lähiluontoa . Silti monin paikoin vedet voivat huonosti – Itämeri ja monet joet ovat rehevöityneet ja erinomaisessa kunnossa olevia vesistöjä on enää vähän. Ei siis ihme, että ihmiset ovat huolissaan. Kansalaisaloite, jonka yli 50 000 suomalaista on allekirjoittanut, ei ole turha huuto vaan tärkeä keskustelun avaus. Kahden pienen lapsen äitinä tämä koskettaa minua henkilökohtaisesti. Haluan, että lapsillamme ja lapsenlapsillamme on mahdollisuus uida kirkkaissa vesissä ja kokea puhdas luonto kaikkialla Suomessa. Me tiedämme, että vihreän siirtymän investointeja tarvitaan – kaivoksia, akkumateriaalitehtaita ja muuta uutta teollisuutta. Vihreää siirtymää ei kuitenkaan voi edistää, jos se romuttaa vesistömme. Samalla täytyy myöntää, että kaikki investoinnit kuormittavat luontoa. Nyt on löydettävä ratkaisut, jotka aiheuttavat mahdollis...

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Kolumni: Miten käy arvokkaalle järjestötoiminnalle?

Suomi on yhdistysten luvattu maa - mutta onko asia todella näin? Siinä missä Ranskassa kansalaiset edistävät tavoitteitaan ryhtymällä lakkoon tai lähtemällä kaduille, Suomessa kansalaisyhteiskunta on pitkälti järjestäytynyt yhdistyksiin. Katsomalla yhdistysten tilaa ja tunnelmia voidaankin sanoa paljon siitä, mitä suomalaiselle kansalaisyhteiskunnalle kuuluu. Tällä hetkellä näkymät eivät ole valoisat, sillä järjestötoiminta muuttuu entistä enemmän ammatilliseksi toiminnaksi ja vahvasti valtion, hyvinvointialueiden ja kuntien ohjaamaksi toiminnaksi. Järjestöjen toiminnan ammattimaistuminen ja tehostuminen ei ole itsessään huono asia. On kuitenkin huolestuttava kehityssuunta, jos järjestöt ajautuvat entistä enemmän julkisen sektorin palveluntuottajiksi tai yksityisten yritysten logiikalla toimiviksi toimijoiksi. Silloin järjestöjen luonne yhteiskunnallista muutosta ja uusia avauksia tekevinä toimijoina uhkaa heikentyä. Jos kansalaiset eivät enää kohtaa järjestötoiminnassa vaan ne pyörivä...