Enligt biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen är skolornas religiösa tillställningar problematiska. Han påpekar att problem uppstår både ur religionsfrihets och jämlikhets synvinkel. Puumalainens uttalande satte igång ett ivrigt utbyte av åsikter i media och bland människor i allmänhet. I Puumalalainens beslut var det frågan om andakter och gudstjänster som barnen deltar i under skoldagen – inte om sången ”Den blomstertid nu kommer”. Biträdande justitieombudsman Jussi Pajuoja hade redan tagit ställning senaste höst till psalmen: Den blomstertid nu kommer. Enligt honom kan de två första verserna sjungas på skolornas vårfester, utan att festen kan betraktas som en religiös tillställning. Detta betyder att sången kommer att sjungas också i framtiden på våra skolors vårfester.
En fjärde del finländare hör i dagens läge inte till den evangelisk-lutherska kyrkan.Antalet “icke-religiösa” människor, som inte tillhör något religiöst samfund, har fördubblats i Finland under de senaste två decennierna. Det finns över en miljon människor i Finland som hör till denna icke-religiösa grupp. Därmed kommer det i framtiden att finnas allt fler barn i våra daghem och skolor, som inte tillhör något religiöst samfund.
I största delen av Finlands skolor (92 %) ordnas religiösa tillställningar. I 17 % av skolorna ordnas religiösa tillställningar en gång i veckan och i 2 % av skolorna dagligen. Endast 8 % av Finlands skolor har helt och hållet slopat religiösa tillställningar. Enligt Yles (21.5.2014) undersökning kunde endast en minioritet (40 %) av rektorerna intyga, att det i deras skola ordnas kvalitativ alternativ verksamhet för de barn som inte tillhör ett religiöst samfund och därmed inte deltar i religiösa tillställningar i skolan. En del av rektorerna svarade att i alternativ verksamhet ingår att till exempel: sitta och vänta i korridoren, att ensam läsa böcker i biblioteket eller att anlända till skolan en senare tidpunk. Detta är inte kvalitativa alternativ – detta är diskriminering.
Vandas utbildningsnämnd diskuterade frågan om religiösa tillställningar i skolorna under våren. Nämnden var ense om att alla barn måste behandlas jämlikt och att skolorna måste ordna kvalitativ verksamhet för barnen som inte deltar i religionsutövning eller i religiösa tillställningar. Under diskussionen hörde vi, att tyvärr också familjer i Vanda har mött diskriminering i skolorna gällande sin övertygelse. Icke-religiösa barn har till exempel varit tvungna att bära stolar samtidigt som de andra barnen har deltagit i religiösa tillställningar. Detta är inte acceptabelt!
Det är klart att den nuvarande verksamhetsmodellen inte behandlar alla barn jämlikt och att religionsfriheten inte råder. Enligt mitt tycke bör därför andakterna, gudstjänsterna och andra religiösa tillställningar avskaffas i skolorna. Det är det bästa sättet att försäkra sej om att alla barn behandlas jämlikt. Barnen kan bekanta sig med sin egen religion tillsammans med sin familj eller genom att delta i församlingens verksamhet. Församlingarna erbjuder till exempel kvalitativ eftis-verksamhet samt andra klubbar för barn.
Anette Karlsson,
medlem av bildningsnämnden i Vanda (sd.)
Kortare version av texten är publicerad 21.8.2014 i Östra Nyland.