”Gröt och skinka, lilla äpplebiten, äpplebiten, tänk, så rart det smakar Nisse liten! Nisse liten! Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.” Så råder den kända julsången. För många finländare är jultiden en trevlig högtid. Man köper gåvor, pryder hemmet och äter god mat tillsammans med familjen. Tyvärr är det inte så för alla. Över 150 000 barn lever i fattigdom i dagens Finland.
Många barn kan ha en varm och god jul, även om det inte finns så mycket pengar. Barnen kan dock känna utanförskap, då de vet att de inte kan berätta om sina julklappar och resor då de kommer tillbaka till daghemmet och skolan efter jullovet. Fattigdom handlar inte bara om ekonomi, utan det är också en social fråga – utanförskap. Barnet blir tvunget att fundera om hen kan delta i hobbyverksamhet eller oroa sig om att bli mobbad. Enligt en enkät gjord av Rädda barnen rf har nästan 70 procent av barnen i fattiga familjer blivit utsatta för mobbning.
Som tur kommer den socialdemokratiskt ledda regeringen med små förbättringar åt fattiga barnfamiljer och arbetslösa i början av året. Grundtrygghetsförmånerna höjs med 20 euro i månaden och ensamförsörjartillägget till barnbidraget höjs med 10 euro i månaden. Ändringen genomförs så att det även gagnar de familjer som får utkomststöd. Dessutom får alla barn igen rätt till småbarnspedagogik på heltid och den orimliga aktiveringsmodellen avskaffas.
I familjer där det utöver ekonomiska svårigheter också förekommer mentala eller rusmedelproblem är situationen mycket ledsam för barnen. På ett skolbesök berättade en lärare för mig om en elev som på julafton bara hade kall leverlåda att äta. Då jag hörde detta fick jag tårar i ögonen. Det är ledsamt att tänka på alla de barn som är tvungna att vara ensamma eller rädda på julen. Vart fjärde barn lever i en familj där den ena eller båda föräldrarna har mentala eller rusmedelsproblem vilka kräver vård. Alkohol är en del av 6 000 barns liv varje dag. Allt för många barn måste på julen vara rädda för sina berusade föräldrar eller ta hand om sig själva, eftersom föräldrarna inte är kapabla till det. Det är fel!
Vi skall ta hand om varandra och ge barnen en nykter jul.
Anette Karlsson
Många barn kan ha en varm och god jul, även om det inte finns så mycket pengar. Barnen kan dock känna utanförskap, då de vet att de inte kan berätta om sina julklappar och resor då de kommer tillbaka till daghemmet och skolan efter jullovet. Fattigdom handlar inte bara om ekonomi, utan det är också en social fråga – utanförskap. Barnet blir tvunget att fundera om hen kan delta i hobbyverksamhet eller oroa sig om att bli mobbad. Enligt en enkät gjord av Rädda barnen rf har nästan 70 procent av barnen i fattiga familjer blivit utsatta för mobbning.
Som tur kommer den socialdemokratiskt ledda regeringen med små förbättringar åt fattiga barnfamiljer och arbetslösa i början av året. Grundtrygghetsförmånerna höjs med 20 euro i månaden och ensamförsörjartillägget till barnbidraget höjs med 10 euro i månaden. Ändringen genomförs så att det även gagnar de familjer som får utkomststöd. Dessutom får alla barn igen rätt till småbarnspedagogik på heltid och den orimliga aktiveringsmodellen avskaffas.
I familjer där det utöver ekonomiska svårigheter också förekommer mentala eller rusmedelproblem är situationen mycket ledsam för barnen. På ett skolbesök berättade en lärare för mig om en elev som på julafton bara hade kall leverlåda att äta. Då jag hörde detta fick jag tårar i ögonen. Det är ledsamt att tänka på alla de barn som är tvungna att vara ensamma eller rädda på julen. Vart fjärde barn lever i en familj där den ena eller båda föräldrarna har mentala eller rusmedelsproblem vilka kräver vård. Alkohol är en del av 6 000 barns liv varje dag. Allt för många barn måste på julen vara rädda för sina berusade föräldrar eller ta hand om sig själva, eftersom föräldrarna inte är kapabla till det. Det är fel!
Vi skall ta hand om varandra och ge barnen en nykter jul.
Anette Karlsson
Texten är publicerad 20.12.2019 i Östnyland.
