Anette Karlsson

Alla har rätt till en frisk och bra arbets- och skolmiljö. Tyvärr förverkligas detta inte för alla i Finland. Jag vågar påstå att det inte finns en enda kommun som inte skulle ha problem med inomhusluften i sina offentliga byggnader - skolor, daghem, sjukhus, hälsocentraler och kontor. De offentliga byggnaderna är ofta äldre och det har också skett byggfel eller så har underhållet samt nödvändiga renoveringar blivit försummade. Allt detta har fungerat som en växtgrund för olika fukt- och mögelskador. De årliga kostnaderna, bara inom hälsovården, för inomhusluftsproblem har uppskattats till 450 miljoner euro. Det är både ett ekonomiskt och hälsomässigt stort problem som måste lösas. Även Borgå har drabbats av inomhusluftsproblem. Under de senaste åren har vi jobbat målmedvetet för att få bukt med problemet och hitta hållbara lösningar. Vi har investerat över 100 miljoner euro på nybyggen av skolor och daghem - i flera fall enligt livscykelmodellen, i vilken byggföretaget ansvar för bygg

Jag väntar på mitt första barn och de sista veckorna av graviditeten har lärt mig mycket. Jag kan inte röra mig lika snabbt som tidigare. Det är svårt för mig att gå i trappor och jag har svårigheter med att stiga upp i metron innan den stannat helt och hållet. I spårvagnen blev jag fast mellan dörrarna då jag inte var tillräckligt snabbt ut och i rulltrapporna har jag blivit knuffad. Jag inser nu hur en äldre person eller en person med funktionsnedsättning känner sig. I den fartfyllda vardagen har vi inte alltid tid eller ens förstånd, att stanna och fundera hur en annan människa känner saker och ting. Hur svårt det kan vara för hen att röra på sig eller hur svåra smärtor hen kan ha då vi knuffar hen i brådskan. Ärligt sagt så funderade jag inte tidigare på dessa saker heller. Men nu gör jag det. Och bra så, även om min situation är tillfällig, så hoppas jag att den förståelse jag fått hålls med mig resten av mitt liv. För några veckor sedan gjorde jag ett misstag. Det påpekades åt mi

Sosioekonomiset terveyserot ovat suuret ja kasvavat jatkuvasti. THL:n tutkimuksen mukaan köyhimmät elävät keskimäärin huomattavasti lyhyemmän elämän kuin rikkaat. Terveydenhuoltojärjestelmän tarkoitus on kaventaa terveyseroja, mutta Suomeen muodostunut kahden kerroksen järjestelmä jopa syventää eroja suosimalla parempituloisia: Työssäkäyvillä on parhaimmillaan käytössä kolme eri järjestelmää ja työelämän ulkopuolella olevilla vain yksi. Yksityinen terveydenhuolto voi olla pienituloisille saavuttamattomissa. Jos pienituloisuus liittyy työttömyyteen, ei tarjolla ole myöskään työterveyshuoltoa. Sanna Marinin hallituksen tammikuussa julkaisemat toimet tasa-arvoisemman ja paremman sosiaali- ja terveydenhuollon eteen ovat ensimmäinen askel kohti terveyserojen kaventamista ja hoitojonojen lyhentymistä. Sosiaali- ja terveysministeriön Tulevaisuuden sosiaali- ja terveyskeskus -ohjelma on tervetullut uudistus, jota Suomi on odottanut kauan. Tänä vuonna demareiden johtama hallitus panostaa 70 mil

Finlands svenska socialdemokraters ordförande Anette Karlsson gläder sig över att vårdardimensioneringen inom äldrevården äntligen skrivs i lag. Därtill är hon nöjd över att hemvårdarnas parkeringsmöjligheter förbättras och att en tjänst som äldreombudsman kommer att inrättas i år. – Personaldimensioneringen inom dygnet runt vården har länge varit lägre i Finland än i övriga nordiska länder. Dessutom är våra vårdare mer belastade. Valvira har bland annat i fjol blivit tvungen att utreda 60 dödsfall inom äldrevården. Men äntligen har vi en regering som tar itu med dessa problem inom äldrevården och åtgärdar dem – ett åt gången, konstaterar Anette Karlsson. Det behövs kvalitativa, mångsidiga och individuella tjänster för de äldre, tjänster som motsvarar dagens och framtidens behov. – Det är bra att komma ihåg, att pensionärerna är viktiga stöttepelare i samhället. De bidrar till att upprätthålla Finlands nationalekonomi till exempel genom hobbyn, resor och genom att ta hand om sina barnb

Odotan esikoistani ja sen myötä vanhemmuuteen liittyvät tunteet, toiveet ja huolet ovat olleet mielessä - miten arki muuttuu, millainen tuleva lapsemme on ja miten onnistumme vanhempina. Olemme haaveilleet tulevasta, pohtineet miten päiväkoti- ja kouluarki sujuu ja millaisia harrastuksia tulevalla lapsellamme tulee olemaan. Samalla olemme olleet huolissamme - onko lapsemme terve ja miten suhtautuisimme siihen, jos häntä kiusataan. Kuten useimmat vanhemmat, myös me haluamme antaa lapsellemme parhaan mahdollisen tulevaisuuden. Kodissamme keskustellaan lapsen tulevasta koulusivistyskielestä ja kirjoja hamstrataan hyllyyn, jotta uudelle perheenjäsenelle voidaan lukea iltaisin. Me voimme keskittyä näihin asioihin, koska olemme mieheni kanssa onnellisessa asemassa; meillä molemmilla on työ, korkeakoulututkinto ja olemme terveitä. Kaikilla ei ole yhtä hyvä tilanne. Työttömyys, palkkaköyhyys, mielenterveys- ja päihdeongelmat saattavat maalata mustia pilviä tulevien vanhempien arjen ylle. Suome