Siirry pääsisältöön

Tekstit

Näytetään blogitekstit, joiden ajankohta on toukokuu, 2014.

Arbetslös efter högskoleexamen

Arbetslösheten är ett tillstånd, som skrämmer oss alla. Både för samhället och individen är det viktigt att människan kan trygga sitt levande med arbete. Det är inte alls underligt, att människorna är oroliga för sin egen och sina barns sysselsättning. Speciellt bland studerande är oron stor.

Utbildning spelar en mycket central roll då det är frågan om sysselsättning. Enligt många forskningar stiger förväntningarna på år i arbetslivet då människan utbildar sig längre. Ju högre utbildad människan är, desto fler år förväntas hen arbeta. Då man gått endast grundskolan är förväntningen på år i arbetslivet 24 år. Skillnaden mellan grundskolan och andra stadiet i förväntning av arbetsår är omkring 10 år. Från andra stadiet till högskoleutbildning är skillnaden cirka 5 år. Detta beror på högre arbetslöshetsgrad bland lägre utbildade.

Varför satsar inte alla då på utbildning? Bland unga och studerande sprids ett rykte, om att studerande inte sysselsätts efter examen. Detta rykte är känslobase…

EU is for the citizen, not for the economy

Europe has now been in an economical crisis for almost five years. Youth unemployment has exploded, right-wing populism and racism have reared its head and public services have been slashed significantly. Now is time to trade off the service cutting right-wing politics and advocate the people with left wing values into the European parliament. EU must be put into a status where it serves primarily the citizen, not the economy.

The European Union should be developed, in particular with regard to the social dimension. The labour market organisations significance must be emphasized and the tripartite agreement system has to be taken to a European level. The European union must be capable to prove that it does not only favour the economy and the people better-off, but aims truly to create the conditions for success and social security, for all of its citizens. To prevent youth exclusion, the youth guarantee must be put into operation effectively everywhere in the European Union.

The actions…

Kielitaito, myös ruotsinkielen taito, on rikkaus

Tänään (15.5.) kansalaisaloite ”Ruotsin kieli valinnaiseksi oppiaineeksi kaikilla kouluasteilla” on eduskunnan lähetekeskustelussa. Aloitteessa painotetaan, että ne nuoret jotka eivät opiskele ruotsia, eivät saa joutua eriarvoiseen asemaan jatko-opinnoissa tai työuralla. Mikäli aloite hyväksyttäisiin, tulisi näin kuitenkin käymään.

Aloite on myös ristiriitainen. Aloitteessa korostetaan kielten, erityisesti maailman valtakielten, opiskelun tärkeyttä. Seuraavassa lauseessa todetaan kuitenkin, että ”ruotsin kielen pakollisuus ja yksilöiden oppimiskyvyn rajallisuus johtavat käytännössä vieraiden kielien taitamisen ohuuteen ja valintamahdollisuuksien kapeutumiseen.”

Tässä vaiheessa itselleni nousi kysymys, ajattelevatko aloitteen tekijät, että muutaman vuoden pakollinen ruotsin kielen opetus vapauttaisi resursseja maailman valtakielten opetukselle vai tarkoittavatko he, että ruotsin kielen opetuksen poistaminen vähentäisi suomenkielisten lasten kieliopintoja. Viittaan jälkimmäisellä aloittee…

Finlands gränser kan inte stängas

Nationell suveränitet är ett begrepp som i dagens värld allt oftare bara är en illusion. Många av vår tids utmaningar och problem är till sin karaktär globala. Detta försvagar det demokratiska beslutsfattandets och maktutövningens möjligheter att påverka den samhälleliga verkligheten. Därför måste den politiska besluts- och styrningsmakten vid behov överföras på övernationell nivå. För Finlands del handlar det framförallt om att förbinda sig vid en starkare och mera demokratisk europeisk union.

Europeiska unionen är det bästa exemplet på en övernationell politisk struktur som bygger på ett brett samarbete. Finland måste ta en betydande roll i reformeringen av Europeiska ekonomiska och monetära unionens strukturer och verksamhetsmodeller så att de stöder rättvisa, ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Den nordiska välfärdsmodellen bör bibehållas i Finland och strävan bör vara att den ska omfattas av hela Europeiska unionen.

Om medborgarna upplever att de inte har någon nytta av unionen …

Puheenvuoroni SDP:n 44. puoluekokouksessa

Sivistyspoliittisen tulevaisuusohjelman lähetekeskustelu:

Hyvä puoluekokous, bästa kamrater

Oikeudenmukaisuus, kansan sivistäminen ja heikoimpien puolustaminen kuuluvat niihin asioihin, joita sosialidemokraatit ovat vaalineet vuosikymmeniä. Nyt on aika nostaa sosialidemokratian ydin, sivistys, ihmisten elinpiirin keskiöön.

Kaikessa demokratian kehittämisessä valokeila täytyy pitää kansalaisissa, sivistyksessä ja elinikäisessä oppimisessa. Sivistyksen merkitystä ei demokratian näkökulmasta voi liiaksi korostaa – karkeasti ottaen demokratian kannalta on aivan sama äänestävätkö ihmiset vai eivät, jos he eivät tiedä lainkaan miksi, mitä ja mihin se vaikuttaa. Nyt SDP:n on aika tehdä uudistavaa ja entistä rohkeampaa koulutuspolitiikkaa.

Mielestäni sivistyspoliittisessa tulevaisuusohjelmassa on hyviä tulevaisuuden visiota. Näitä, me tarvitsemme. Mielestäni ohjelman nimen voisi muuttaa koulutuspoliittiseksi tulevaisuusohjelmaksi, jolloin se vastaa ohjelman sisältöä paremmin.

Kannatuspuheenvuoro p…

1990-talets barn

Barnen, som föddes på 1980-talet, växte upp under lågkonjunkturen på 1990-talet och blev ungdomar under recessionen på 2000-talet. Jag föddes år 1988 och växte upp under lågkonjunkturen, men det har inte gjorts någon större undersökning av min årsklass. Det har gjorts en undersökning av dem, som föddes 1987, men företeelsen av undersökningen syns också i min årsklass. Undersökningen visar, att fattigdom går i arv och besparingarna avsedda för barn syns som mångdubbla utgifter i framtiden.

I undersökningen som gjordes av dem, som föddes år 1987, kommer det fram att var fjärde i den årsklassen har brott eller andra förseelser på sitt konto och var fjärde har utkomstproblem. Var femte i den årsklassen har haft psykiska problem. 10 000 av hela 60 000 personer i den årsklassen hade endast grundskoleexamen som 21-åring.

Resultaten av undersökningen är inte överraskande, men desto oroväckande. Prislappen på 90-tals nedskärnings- och besparingsåtgärder har vi nu att betala. På grund av den ekon…

EU:sta on tehtävä vasemmistolainen

Euroopan Unioni (EU) on ollut kriisissä jo kohta viiden vuoden ajan. Työttömyysluvut ovat kasvaneet koko EU-alueella. Samaan aikaan oikeistopopulismi ja rasismi ovat nostaneet päätään. Pohjoismainen hyvinvointivaltio on uhattuna laajojen leikkauslistojen johdosta. EU:n johdossa on liian pitkään istunut oikeistolaiset itsevaltiaat. Nyt on aika pistää piste oikeistolaiselle leikkauspolitiikalle ja nostaa vasemmistolaisia arvoja kannattavia päättäjiä muuttamaan EU-politiikan linjaa. Unionin sisäistä demokratiaa ja kansalaisten sille antamaa legitimiteettiä tulee vahvistaa. Myös jokaisen eurooppalaisen oikeus maksuttomaan koulutukseen, riittävään toimeentuloon, ihmisarvoiseen asumiseen ja osaamista vastaavaan työhön tulee turvata ja julkisten palveluiden elvyttäminen on aloitettava heti. Sosialidemokraattien on tehtävä hartiavoimin töitä Euroopan hyvinvoinnin ja oikeudenmukaisuuden lisäämiseksi, jotta oikeistolainen politiikka saadaan pysäytettyä. Tulevissa eurovaaleissa, 25.5.2014, jokaise…

1. Maj tal 2014

Traditionell socialdemokratisk uppvaktning på svenska vid de rödas minnesmärke i Djurgården, Helsingfors, på 1 maj kl. 10.30.

Bästa kamrater,

Tack för inbjudan att hålla första Maj tal här på rödas minnesmärke i Djurgården. Det här är mitt första 1. Maj tal. Jag fungerar som ordförande för Socialdemokratiska Studerande och jag vill gärna lyfta fram några frågor som är viktiga för unga.

Under denna regeringsperiod har man gjort många åtgärder för att hålla Finland på fötterna. Många av besluten har varit tunga och svåra. Regeringen har också gjort positiva beslut, och för dem vill jag särskilt tacka SDP. Bl.a. beslutet om att förlängd läropliktsålder, stiftningen av åldringsvårdslagen, solidaritetsskatten, arbetslösas skyddsandel och hemvårdsstödets delning jämlikt mellan båda föräldrarna har varit positiva beslut under regeringsperioden.

Jag föddes år 1988 och växte upp under lågkonjunkturen på 1990-talet. De mänskliga tragedierna och utgifterna som samhället fått är mångfaldiga gentemot …