Siirry pääsisältöön

Tekstit

Näytetään blogitekstit, joiden ajankohta on syyskuu, 2015.

Framsteg med digitalisering

Många skolor jobbar redan nu med datorer i stor utsträckning. Ny forskning visar att elever som är datatekniskt kunniga presterar bättre i de nationella proven. Men det gäller endast om lärarna också får rätt utbildning. Vanda är den första, av stora städer, som faktiskt satsar resurser på skolornas digitalisering. Digitaliseringsreformen i Vanda är anslående också i internationella jämförelser. I praktiken har alla elever, från förskolan till gymnasiet, en egen pekplatta i skolan. I grannkommunerna Esbo och Helsingfors har eleverna möjlighet att ha sina egna pekplattor med i skolan. Därtill har eleverna möjlighet att arbeta på skolans datorer. Alla familjer har inte möjligheter att köpa dyra pekplattor. Därför har man i Vanda velat försäkra att alla elever har likvärdiga möjligheter att använda nya digitala läromaterial i skolan genom att erbjuda alla elever pekplattor. Regeringen vill också utveckla skolorna genom att modernisera lärandemiljöerna och digitalisera läromaterialet. Finla…

Suomessa on vakava tasa-arvo-ongelma

Hallituksen politiikka, median toiminta, oikeuslaitoksen päätökset ja naisten palkkataso todistavat, että yhteiskunnassamme naiseus on toiseutta. Hallitusohjelmassa ei mainita tasa-arvo-ohjelmaa ja hallitus kehtaa väittää, että tasa-arvo on jo saavutettu. Helsingin Sanomat kirjoitti Helsinki Pride-kulkueeseen liittyvässä uutisessa (27.6.) seuraavasti: “Presidentti Tarja Halonen kiiti miehensä Pentti Arajärven perässä Kaivopuistossa etsien sopivaa levähdyspaikkaa”. Oikeuslaitos on useammassa raiskaustapauksessa alentanut tuomioita kyseenalaisin perustein, kuten “tilanne ei ollut nöyryyttävä” ja “tilanteessa ei käytetty erityistä väkivaltaa”. SAK:n erikoistutkija Tapio Bergholm totesi (17.2.), että Sloveniassa naisen euro on 90 senttiä, kun Suomessa se on vain 80 senttiä. Naiset kohtaavat enemmän väkivaltaa ja miehet ovat suuremmassa syrjäytymisvaarassa. Yhteiskunnassamme on enemmän korkeakoulutettuja naisia ja johtotehtävissä työskentelee useimmiten mies. Tasa-arvo-ongelma ulottuu syväll…

Sirpaleinen työelämä vaatii tiiviin turvaverkon

Työelämä on muuttunut. Yhden työnantajan palveluksessa koko työuransa työskennellyt henkilö on nykyään harvinaisuus. Minun sukupolveni, 1980-luvulla syntyneet, emme tule olemaan saman työnantajan palveluksessa eläkeikään asti. Äitini sukupolvesta noin puolet ovat voineet työskennellä koulun penkiltä eläkeikään saakka saman työnantajan palveluksessa. Äitini on työskennellyt useassa eri työpaikassa, kun isä on työskennellyt samalla työpaikalla yli 30 vuotta. Minä olen työskennellyt liikennemyymälätyöntekijänä, osa-aikaisena asiantuntijana sekä sairauslomasijaisena päiväkodissa. Tämä lisäksi olen kokenut työttömyysjaksoja sekä osallistunut työvoimatoimiston vaatimaan työharjoitteluun. Nuoresta iästä huolimatta olen alanvaihtaja, siirryin media-alalta sosiaalialalle. Nuoren sukupolven työelämä on sirpaleinen, monipuolinen ja joustava. Sosiaaliturvan ja yhteiskunnan turvaverkon on vastattava uuden sukupolven tarpeisiin. Nopeasti muuttuvat työmarkkinat aiheuttavat palkansaajille ei-toivottuja…

Vem är patriot?

Attityderna i vårt samhälle har förändrats – atmosfären är hård och kall. Då en barnsköterska är orolig över att en förkylning ska tvinga henne att söka utkomststöd, är hon självisk. Då en sjuksköterska är ledsen över att hennes söndagstillägg minskas, är hon opatriotisk. Men då ägaren av ett privat företag vill ha omständigheter där arbetet kostar mindre och företaget får mera vinster att delas ut som dividender, är han patriot, eftersom han också skapar arbetstillfällen. Men varför talas det inte längre om hur alla människor, också löntagare skapar arbetstillfällen genom konsumtion. Löntagaren för sina barn till daghem och handlar i matbutiken, därtill kan hen gå till frisören eller boka en massage. I diskussionen om att lyfta Finland på fötter, har betydelsen av den inhemska konsumtionen hamnat i marginalen, då alla fokuserar på problemen i exporten och konkurrenskraften. När fackförbunden kritiserar regeringens beslut att försämra löntagarnas situation är rörelsen oansvarig. Då Finl…

En splittrad arbetsmarknad kräver ett fungerande socialskyddsnät

Arbetsmarknaderna har förändrats. Tidigare jobbade man för en och samma arbetsgivare hela sitt yrkesliv men i framtiden kommer det att vara sällsynt. Min generation, född på 1980-talet, kommer inte att sysselsättas av en och samma arbetsgivare hela sitt yrkesliv. Cirka hälften av min mammas generation har sysselsatts av samma arbetsgivare från skolbänken till pensionsåldern. Mamma har jobbat för olika arbetsgivare, medan min pappa har jobbat för samma arbetsgivare över 30 år. Själv har jag jobbat på en bensinstation, som deltidsanställd sakkunnig och vikarierat på ett daghem. Jag har varit arbetslös och deltagit i arbetskraftsbyråns arbetspraktik. Trots min unga ålder har jag haft olika yrken – allt från mediebranschen till socialbranschen. Den yngre generationens arbetsliv är splittrat, mångsidigt och flexibelt. Socialskyddet bör motsvara den nya generationens behov. En snabbt förändrad arbetsmarknad orsakar löntagare ofta oönskade perioder av arbetslöshet samt behov av fortbildning. I…

Ta hand om äldre

Regeringen planerar att göra nedskärningar i pensionärernas bostadsstöd – alltså ta bort av dem som har allra minst. Cirka 90 000 pensionärer med låga inkomster går miste om 50-200 euro i månaden. En av dessa, nästan hundra tusen pensionärer är min mormor. Jag vet att man inte lever loppan med en liten pension. Hyrorna stiger, matpriserna stiger, kundavgifterna och läkemedlens kostnader stiger. Finlands yngsta riksdagsledamot Ilmari Nurminen (sd.) lämnade ett skriftligt spörsmål till regeringen, gällande planerna att ta bort pensionärernas bostadsstöd. Vi unga generationer uppskattar våra äldre och vi vill ta hand om dem. Vart är vårt samhälle på väg? När beslöt vi att vi inte tar hand om de svagaste i samhället? Då man gör nedskärningar i pensionärernas små inkomster får man de facto inte besparingar – utan tvärtom. Nu tvingar regeringen de allra svagaste pensionärerna att springa till socialbyråns lucka. Jag hoppas att regeringen inte tvingar närmare hundratusen pensionärer, inklusive…

Pienituloisista ikäihmisistä pidettävä huolta

Hallitus kaavailee kaikkein pienituloisimpien, vuokralla asuvien eläkeläisten asumistuen leikkausta. Noin 90 000 pieneläkeläistä menettää 50-200 euroa kuukaudessa. Yksi näistä miltei sadasta tuhannesta eläkeläisestä on minun mummoni. Tiedän, että pienellä eläkkeellä ei juhlita. Vuokrat nousevat, ruuan hinta nousee, asiakasmaksut sekä lääkkeiden hinnat nousevat, samaan aikaan hallitus leikkaa kaikkein pienituloisimman väestönosan toimeentuloa. Pieni palkka, lasten hoitovapaat, osa-aikatyö ja mahdollinen sairastuminen – pienet tulot työiässä tarkoittaa myös pientä eläkettä. Eduskunnan nuorin kansanedustaja Ilmari Nurminen (sd.) on jättänyt hallitukselle kirjallisen kysymyksen eläkkeensaajien asumistuen poistosta. Me nuoret sukupolvet arvostamme ikäihmisiä ja haluamme pitää heistä huolta. Minne yhteiskuntamme on menossa, milloin päätimme, ettei kaikkein heikommassa asemassa olevista pidetä huolta? Eläkeläisten pienten tulojen leikkaaminen siirtää nämä ihmiset väistämättä sosiaalitoimen asi…

Han, hon eller hen?

Jag besökte Danmark under Pride-veckan i juni. På flygplatsen blev jag ombedd att delta i en undersökning för kundnöjdhet. Då jag svarade på enkäten märkte jag att man kunde skriva in sin ålder eller välja alternativet “jag vill inte svara”. Då det frågades om kön fanns det endast två alternativ, “kvinna” eller “man”. Jag tyckte detta var underligt, därför gav jag respons till personen som utförde undersökningen. Denna person blev förvånad över min respons, eftersom han aldrig hört att det fanns människor som inte vill eller kan specificera sig som endera man eller kvinna. Jag beslöt att ta upp frågan på Facebook för att höra vad andra människor tänkte om saken. Fler personer delade min åsikt om att det bör finnas en möjlighet att svara “kvinna”, “man”, “annat” eller “jag vill inte svara”. Frågan väckte diskussion då en av mina kompisar undrade om det faktiskt finns några alternativ till kvinna eller man. Då insåg jag att vi i Finland inte haft en öppen och aktiv diskussion om människo…