Tal på Folktingets session 7.4.2018

Bästa Folktingsledamöter och andra

Vi lever i spännande tider. Regeringsperioden närmar sitt slut, men många stora frågor är ännu obesvarade. Under vårens lopp behandlar och möjligen också godkänner riksdagen den massiva landskaps- och vårdreformen.

Många problem har uppstått på vägen, men små steg mot bättre håll har tagits.

Det finns fortfarande mycket problem i reformen, speciellt den strama tidtabellen. I diskussioner som gåtts i EU-bord har Finland alltid talat för demokrati och öppenhet - att nya val ska ordnas tidigast ett år efter att lagstiftningen kommit i kraft - men nu ser det ut att vi själv gör tvärtemot.

Lagstiftningen är inte ännu klar men regeringen har planerat att det ska ordnas ett landskapsval, alltså ett helt nytt val, om sex månader. På tanke på hur stora och viktiga ärenden landskapen kommer att ta hand om, är detta en skymf mot demokratin.

Utbildningen inom social- och hälsovården kommer också att vara en utmaning. Nu har den offentliga sektorn erbjudit studeranden viktiga arbetspraktikplatser, sådana erbjuder den privata sektorn egentligen inte alls.

Hur kommer valfriheten att påverka utbildningsmöjligheterna i framtiden, framförallt på svenska?

Bästa ledamotskolleger,

Även om en förbättring har skett i regeringens förslag sens höst, är vi fortfarande oroade. Det finns många finlandssvenskar som inte kan finska, speciellt bland den äldre befolkningen.

Vi har diskuterat här i idag om skrivelsen i lagförslaget om kraven på att erbjuda tjänster på svenska. Skrivelsen i lagförslaget är fortfarande otydlig – den kan leda till olika tolkningar i landskapen.

Kravet om att uppfylla språkliga rättigheter ska vara tydligt inskriven i lagen. Jag hoppas att detta rättas till under utskottsbehandlingen i riksdagen.

I offentligheten har det talats om ett svenskt privat vårdbolag och till och med om svenska privata sjukhus. Jag tror inte att det är förnuftigt att lägga alla våra ägg i korgen för ett svenskspråkigt privat bolag.

Ifall vi äventyrar med privata bolag kan vi en dag sitta med Svartte Petter i handen - i ett läge där det svenska privata bolaget av någon orsak slutar sin verksamhet och samtidigt har svenskan försvunnit från den offentliga vården helt o hållet.

Bästa sättet att garantera vård på svenska är att utveckla och stärka den offentliga sektorn samt värna om de grundlagliga språkliga rättigheterna.

Bästa folktingsledamöter och andra

Undervisningen i den obligatoriska svenskan har varit i skottlinjen i en längre tid. Regeringens språkförsök var ett exempel på detta, även om det blev pannkaka av det hela.

Av Finlands närmare 300 kommuner var bara 6 intresserade av försöket, och egentligen bara fyra, eftersom en kommun drog sin ansökan tillbaka och i Rovaniemi var de politiska beslutsfattarna inte medvetna om att staden sökte med i försöket.

En tjänsteman hade gjort beslutet om att söka med i försöket på egen hand. Saken hade inte diskuterats i nämnden eller fullmäktige. Detta är upprörande!

I varje fall gav kommunerna ett klart och tydligt budskap - vilja om att slopa skolsvenskan finns inte!


Jag hoppas att diskussionen om skolsvenskan nu slutar och att alla istället börjar tala om hur vi kunde förbättra språkundervisningen.

Flerspråkighet är en rikedom och det är viktigt att ge barnen en stark och mångsidig språkkunskap.

Språkbad och -duscher behövs allt mer, därtill är det viktigt att ändra lagen så att barn, vilkas närskola eller förskola språkbadsskolan inte är, skulle få skolskjuts till språkbadet. Nu måste föräldrarna betala och ordna skjutsen själv.

På grund av detta har barnen ojämlika möjligheter att delta i språkbad. Det är fel!

En annan viktig sak är stödet av hemspråken. Ett barn med hemspråken svenska och finska har i en svenskspråkig skola redan länge fått modersmålsundervisning i sitt andra hemspråk.

Tvåspråkiga barn som går i en finsk skola har inte samma möjligheter. Modersmålsinriktad svenska (ÄIRU) är fortfarande ett okänt begrepp i de finska skolorna.

Vi måste arbeta för att alla tvåspråkiga barn, oberoende av hemkommun, ska ha möjligheten att läsa det andra nationalspråket på modersmålsinriktad nivå.

Tvåspråkiga Finland är en rikedom som vi inte får förlora!

Tack!



Kommentit