Bästa kamrater, kära vänner
Det är så trevligt att se er alla här idag.
Att få träffas och diskutera i samma mötessal, och gemensamt förbättra världen - det är något som vi alla har saknat.
I början av veckan tänkte jag inleda mitt öppningstal med att tala om coronapandemin – hur pandemin drabbat olika grupper och vilka känslor vi alla antagligen har om social distansering.
Men det är inte något jag vill stå här och minnas, utan istället vill jag att vi tillsammans lyfter blicken och ser på den lysande framtiden vi har framför oss.
Kamrater, vi lever i spännande tider
Den socialdemokratiskt ledda regeringen har lyckats föra ett oändlighetsprojekt i mål: social- och hälsovårdsreformen är klar och välfärdsområdesvalet knackar på dörren.
För oss socialdemokrater är det kommande valet ett exceptionellt viktigt val.
Under de kommande åren blir det ett stort arbete att betala av vårdskulden och förstärka social- och hälsovårdstjänsterna. Varje människa har rätt till högkvalitativa och fungerande tjänster. De mest centrala målsättningarna för SDP är att man får vård i rätt tid och att vårdpersonalen mår bra.
I januari kommer finländarna med sin röstsedel avgöfra vem som bestämmer: var kommer hälsocentralen att finnas i framtiden, hur fungerar rådgivningen, har vi tillräckligt med skolkuratorer och vem tar hand om våra äldre då de inte längre kan ta hand om sig själva.
Utöver dessa kommer nya de nya fullmäktigena i välfärdsområdena att besluta om hur räddningsverket fungerar – hururdan verksamhet avtalsbrandkårerna ska upp uppprätthålla, hur snabbt kommer ambulansen och vilken beredskapsnivå har brandkåren?
Det är inte obetydligt vem som bestämmer om dessa saker. Därför är det så viktigt att vi lyckas motivera finländarna att rösta, även om valet hålls i den kalla och slaskiga vintern.
Då jag var liten sade min farmor till mig: det finns inte dåligt väder, det finns bara dåliga kläder och skor. Detta budskap vill jag föra med mig ut till valfältet i vinter. Kamrater, det är viktigt att vi alla orkar ta oss ut på valfältet igen en gång - röda kinder och en kall näsa är ett litet pris för fungerande social-,hälsovårds- och räddningstjänster.
Bästa kamrater
Offentliga sektorn är i kris – bl.a. sjukskötare, socialarbetare, närvårdare, lärare och barnträdgårdslärare berättar att de inte orkar mer. Arbetet är för tungt, lönen är för liten och allt för många har lämnat branschen eller funderar på att lämna branschen.
Vi har inte råd att förlora dessa kunniga människor. Utan dem finns ingen subjektiv rätt till småbarnspedagogiken, ingen vårdgaranti på sju dagar eller förlängd läroplikt. Alla våra framtidsreformer bygger på att dessa människor står till förfogande, att de kommer på jobb morgon och kväll och tar hand om oss och dem som är allra viktigast för oss.
Under ledning av social- och hälsovårdsministeriet inleder regeringen ett förvaltningsövergripande program för att trygga tillgången till personal inom social- och hälsovården både på kort och på lång sikt. Vi har jobbat för att klimatet i skolan blir bättre och vi har satsat på småbarnspedagogiken. Och vi kommer att skriva in en personaldimensionering i barnskyddslagen.
Det är mycket bra. Men det räcker inte.
Åtgärder för att säkerställa tillräckligt med personal inom offentliga sektorn måste man nu omedelbart komma överens om på trepartsbasis.
Vi måste öka intresset för att jobba inom vården och se till att det finns tillräckligt med utbildad personal.
Bästa kamrater, vi socialdemokrater är som bäst då vi är som modigast,
Därför vill jag uppmuntra oss alla att modigt lyfta fram innovativa lösningar för att stödja våra kommunalt anställda och i framtiden också områdets anställda så att de orkar bättre i sitt värdefulla arbete.
År 1919 prövade Sverige på åtta timmars arbetsdag. Högern motsatte sig försöket. Hundra år senare provade de på sex timmars arbetsdag – gissa vad, högern motsatte sig igen. Nu har vårt grannland beslutat att ta i bruk sex timmars arbetsdag i vissa mindre enheter inom social- och hälsovården.
Denna höst kommer Socialdemokraterna i min hemstad Borgå att föra vidare ett förslag om att staden ska gå in för ett experiment med en sex timmars arbetsdag i en enhet inom social- och hälsovårdssektorn.
Kamrater, det är lätt att föra fram förslag som man tror på. Och jag tror på att alla traditionella eller “lätta” (på tanke på konsensus mellan de olika politiska makterna i Finland) lösningar har prövats – o de fungerar inte längre. Nu måste vi våga pröva på något ”nytt” och modigt.
Världen förändras bara om vi förändrar den!
Bästa kongressombud och andra
Har ni märkt att det ibland ser ut som om ett gäng med högerpopulistiska bävrar har luskat sig in och gnagar på vårt välfärdssamhälle från kanterna? De vill rubba våra välfärdstjänster med drömmar om privatisering. De vill främja en politik som minskar mindre bemedlades möjligheter att bygga en bättre framtid. Och på senaste tiden har de jobbat hårt för att fälla en av nordiska välfärdsstatens grundpelare, nämligen avtalssamhället.
Finländare vill inte att det bildas en separat arbetsmarkand med lägre löner i vårt land. Enligt en undersökning gjord av FFC, vill 75 procent, alltså tre fjärdedelar av finländarna fortfarande ha allmänt bindande kollektivavtal.
Nordiska välfärdsstaten har byggts upp genom samarbete, förtroende och respekt för varandra. Finland har, tillsammans med övriga Norden, klarat sig på världsmarknaden tack vare vårt stabila samhällsklimat och höga kunskapsnivå bland hela befolkningen.
Denna grund måste vi hålla fast vid också i framtiden!
Bästa åhörare
Idag samlas vi för att diskutera och besluta om framtiden för vårt lands äldsta och anrikaste socialdemokratiska organisation. Det är en ära att få vara med här idag.
Alla glada ansikten jag ser ger mig tro om en bättre framtid. Kamrater, vi ska fortsätta vara SDP:s samvete, vi ska fortsätta att vara trogna till vårt innersta och jobba för en stark, solidarisk och välmående nordisk välfärdsstat.
Tillsamman bygger vi framtiden, tillsammans förändrar vi världen!
Med dessa ord önskar jag er alla välkomna till FSD:s 108:e kongress. Kongressen är öppnad.
Det är så trevligt att se er alla här idag.
Att få träffas och diskutera i samma mötessal, och gemensamt förbättra världen - det är något som vi alla har saknat.
I början av veckan tänkte jag inleda mitt öppningstal med att tala om coronapandemin – hur pandemin drabbat olika grupper och vilka känslor vi alla antagligen har om social distansering.
Men det är inte något jag vill stå här och minnas, utan istället vill jag att vi tillsammans lyfter blicken och ser på den lysande framtiden vi har framför oss.
Kamrater, vi lever i spännande tider
Den socialdemokratiskt ledda regeringen har lyckats föra ett oändlighetsprojekt i mål: social- och hälsovårdsreformen är klar och välfärdsområdesvalet knackar på dörren.
För oss socialdemokrater är det kommande valet ett exceptionellt viktigt val.
Under de kommande åren blir det ett stort arbete att betala av vårdskulden och förstärka social- och hälsovårdstjänsterna. Varje människa har rätt till högkvalitativa och fungerande tjänster. De mest centrala målsättningarna för SDP är att man får vård i rätt tid och att vårdpersonalen mår bra.
I januari kommer finländarna med sin röstsedel avgöfra vem som bestämmer: var kommer hälsocentralen att finnas i framtiden, hur fungerar rådgivningen, har vi tillräckligt med skolkuratorer och vem tar hand om våra äldre då de inte längre kan ta hand om sig själva.
Utöver dessa kommer nya de nya fullmäktigena i välfärdsområdena att besluta om hur räddningsverket fungerar – hururdan verksamhet avtalsbrandkårerna ska upp uppprätthålla, hur snabbt kommer ambulansen och vilken beredskapsnivå har brandkåren?
Det är inte obetydligt vem som bestämmer om dessa saker. Därför är det så viktigt att vi lyckas motivera finländarna att rösta, även om valet hålls i den kalla och slaskiga vintern.
Då jag var liten sade min farmor till mig: det finns inte dåligt väder, det finns bara dåliga kläder och skor. Detta budskap vill jag föra med mig ut till valfältet i vinter. Kamrater, det är viktigt att vi alla orkar ta oss ut på valfältet igen en gång - röda kinder och en kall näsa är ett litet pris för fungerande social-,hälsovårds- och räddningstjänster.
Bästa kamrater
Offentliga sektorn är i kris – bl.a. sjukskötare, socialarbetare, närvårdare, lärare och barnträdgårdslärare berättar att de inte orkar mer. Arbetet är för tungt, lönen är för liten och allt för många har lämnat branschen eller funderar på att lämna branschen.
Vi har inte råd att förlora dessa kunniga människor. Utan dem finns ingen subjektiv rätt till småbarnspedagogiken, ingen vårdgaranti på sju dagar eller förlängd läroplikt. Alla våra framtidsreformer bygger på att dessa människor står till förfogande, att de kommer på jobb morgon och kväll och tar hand om oss och dem som är allra viktigast för oss.
Under ledning av social- och hälsovårdsministeriet inleder regeringen ett förvaltningsövergripande program för att trygga tillgången till personal inom social- och hälsovården både på kort och på lång sikt. Vi har jobbat för att klimatet i skolan blir bättre och vi har satsat på småbarnspedagogiken. Och vi kommer att skriva in en personaldimensionering i barnskyddslagen.
Det är mycket bra. Men det räcker inte.
Åtgärder för att säkerställa tillräckligt med personal inom offentliga sektorn måste man nu omedelbart komma överens om på trepartsbasis.
Vi måste öka intresset för att jobba inom vården och se till att det finns tillräckligt med utbildad personal.
Bästa kamrater, vi socialdemokrater är som bäst då vi är som modigast,
Därför vill jag uppmuntra oss alla att modigt lyfta fram innovativa lösningar för att stödja våra kommunalt anställda och i framtiden också områdets anställda så att de orkar bättre i sitt värdefulla arbete.
År 1919 prövade Sverige på åtta timmars arbetsdag. Högern motsatte sig försöket. Hundra år senare provade de på sex timmars arbetsdag – gissa vad, högern motsatte sig igen. Nu har vårt grannland beslutat att ta i bruk sex timmars arbetsdag i vissa mindre enheter inom social- och hälsovården.
Denna höst kommer Socialdemokraterna i min hemstad Borgå att föra vidare ett förslag om att staden ska gå in för ett experiment med en sex timmars arbetsdag i en enhet inom social- och hälsovårdssektorn.
Kamrater, det är lätt att föra fram förslag som man tror på. Och jag tror på att alla traditionella eller “lätta” (på tanke på konsensus mellan de olika politiska makterna i Finland) lösningar har prövats – o de fungerar inte längre. Nu måste vi våga pröva på något ”nytt” och modigt.
Världen förändras bara om vi förändrar den!
Bästa kongressombud och andra
Har ni märkt att det ibland ser ut som om ett gäng med högerpopulistiska bävrar har luskat sig in och gnagar på vårt välfärdssamhälle från kanterna? De vill rubba våra välfärdstjänster med drömmar om privatisering. De vill främja en politik som minskar mindre bemedlades möjligheter att bygga en bättre framtid. Och på senaste tiden har de jobbat hårt för att fälla en av nordiska välfärdsstatens grundpelare, nämligen avtalssamhället.
Finländare vill inte att det bildas en separat arbetsmarkand med lägre löner i vårt land. Enligt en undersökning gjord av FFC, vill 75 procent, alltså tre fjärdedelar av finländarna fortfarande ha allmänt bindande kollektivavtal.
Nordiska välfärdsstaten har byggts upp genom samarbete, förtroende och respekt för varandra. Finland har, tillsammans med övriga Norden, klarat sig på världsmarknaden tack vare vårt stabila samhällsklimat och höga kunskapsnivå bland hela befolkningen.
Denna grund måste vi hålla fast vid också i framtiden!
Bästa åhörare
Idag samlas vi för att diskutera och besluta om framtiden för vårt lands äldsta och anrikaste socialdemokratiska organisation. Det är en ära att få vara med här idag.
Alla glada ansikten jag ser ger mig tro om en bättre framtid. Kamrater, vi ska fortsätta vara SDP:s samvete, vi ska fortsätta att vara trogna till vårt innersta och jobba för en stark, solidarisk och välmående nordisk välfärdsstat.
Tillsamman bygger vi framtiden, tillsammans förändrar vi världen!
Med dessa ord önskar jag er alla välkomna till FSD:s 108:e kongress. Kongressen är öppnad.
