Siirry pääsisältöön

Vårdreformen vilse

Alla partier är överens om att en social- och hälsovårdsreform behövs. Centrala delar i den reform regeringen Sipilä nu för fram är dock problematiska. Tvångsbolagiseringen, reformens tidtabell, överföringen av fastigheter och den marknadsstyrda valfrihetsmodellen är alla problematiska.
Enligt regeringens planer får kommunerna i framtiden varken producera vård eller äga vårdproducerande bolag. Minister Rehula motiverar det med att kommunerna är för små men samtidigt finns inga begränsningar gällande de privata bolagens storlek. Att förbjuda kommuner från att producera vård är tanklöst och stympar lokaldemokratin. Tyvärr är det redan idag svårt för medborgare att få sin röst hörd och denna modell förvärrar ytterligare situationen.
De ursprungliga målsättningarna tycks helt ha gömts bort då reformen varken gör vården effektivare eller jämlikare. Tillgången på bashälsovård förbättras inte heller. Privatisering av hälso- och sjukvården tycks driva regeringen liksom en oförklarlig vilja att skrota offentliga hälsovårdscentraler. En social- och hälsovårdsreform borde genomföras på ett ansvarsfullt och hållbart sätt genom att ta med alla riksdagspartier i beredningen. Tyvärr är det inte fallet nu.
Den föreslagna reformen oroar kommunerna. Hur skall det gå med servicen i kommunen? På grund av rädslan har exempelvis Pedersöre och Borgå planerat att bolagisera och privatisera hälsovården. Kommuner borde absolut inte på eget bevåg splittra den nuvarande servicen och överföra beslutsrätten över vården till privata intressen.
Ett annat orosmoment är framtiden för lokala organisationer inom tredje sektorn. Dessa organisationer får idag sin finansiering av kommunernas social- och hälsovårdsnämnder. Hur skall man exempelvis trygga den lokala finansieringen som har en stor betydelse för föreningarna i framtiden?
Hotbilderna och de obesvarade frågorna är många. Därför är det viktigt att minnas att den lagstiftning som berör regeringens reformförslag fortfarande är på hälft. Gällande det praktiska genomförandet av reformen finns inte heller annat än luddiga formuleringar. Inget är alltså ännu beslutat eller förlorat. Vi inser att det finns ett behov för en reform, men det finns stora misstag i regeringens förslag som bör rättas till.
Anette Karlsson
Viktor Kock

Tämän blogin suosituimmat tekstit

Kolumni: Edunvalvontavaltuutus kuntoon

Minulla on tapana kuunnella kuntoillessa musiikin sijaan webinaareja ja podcasteja. Usein koen ne rentouttaviksi, mutta nyt kuulemani sai minut pysähtymään hetkeksi. Aiheena oli edunvalvontavaltuutus ja tajusin, että asia ei ole järjestyksessä. Olin aina ajatellut olevani hyvin valmistautunut erilaisiin tilanteisiin, mutta tulevaan sairauteen tai onnettomuuteen valmistautuminen ei ole ensimmäisenä mielessä. Toki minulla on tavanomaiset vakuutukset, mutta vähemmälle pohdinnalle oli jäänyt mitä tapahtuu, jos en itse kykenisi hoitamaan asioitani. Nyt olen päättänyt tehdä itselleni edunvalvontavaltuutuksen. Edunvalvontavaltuutus on oikeudellinen asiakirja, jolla valtuutetaan toinen ihminen hoitamaan omat asiat, silloin kun ei itse siihen pysty. Esimerkiksi vakava liikenneonnettomuus tai sairaus voi johtaa oman päätöksentekokyvyn katoamiseen. Haluan, että läheinen ihminen voi siinä tilanteessa hoitaa asioitani ilman holhoustoimilain mukaista byrokraattista ja kallista prosessia. Omassa edun...

Suomen ylikulutuspäivä on tänään

Liian moni eläin, hyönteinen ja kasvi on kuollut - kadonnut maan päältä ikuisiksi ajoiksi. Tämä on todellista, vaikka jotkut päättäjät ovatkin kuuluttaneet väärää totuutta luontomme ja ilmastomme tilasta. Äitiyden myötä maapallomme tulevaisuus on minulle entistäkin tärkeämpää. Haluan, että lapseni saa nauttia puhtaasta luonnosta ja vedestä. Metsä on minulle tärkeä paikka, ja haluan sen olevan myös tulevien sukupolvien lapsille. Jos kaadamme kaikki puut, emme koskaan pääse nauttimaan metsän raikkaasta tuoksusta. Emme näe, kuinka ylös latva voi kasvaa tai miten monimuotoinen eläin- ja kasvikunta vanhan puun ympärille syntyy. Tällä hetkellä viidennes maapallon ihmisistä kuluttaa neljä viidesosaa maapallon luonnonvaroista. Suomen ylikulutuspäivä on tänään. Jos kaikki maailman ihmiset eläisivät kuin me suomalaiset, tarvittaisiin 3,6 maapalloa kattamaan luonnonvarojen tarve kestävästi. Liikenne, energia ja ruoan tuotanto ovat suurimmat maapallon kuluttajat. Kierrätysmateriaalien käytön kanna...

Valtuustoaloite: Järjestötoimijoiden tulevaisuuden turvaaminen

Porvoossa on yli 900 rekisteröityä yhdistystä, ja lisäksi yhdistyksiä, jotka toimivat Porvoon alueella. Arviolta joka kolmas suomalainen osallistuu vapaaehtoistoimintaan. Taloustutkimuksen toteuttamassa tutkimuksessa ihmiset osallistuivat vapaaehtoistoimintaan keskimäärin 15 tuntia kuukaudessa. Kansantaloudellisesti ajatellen vapaaehtoistoiminnan arvoksi voitaisiin siten laskea noin 2,5 miljardia euroa vuositasolla. Tutkitusti tiedetään, että kun ihminen osallistuu vapaaehtoistoimintaan tai vastaanottaa sitä, vastavuoroisesti koettu hyvä ei jää kahdenväliseksi. Kokemuksesta kerrotaan lähipiirille, joka ehkä innostuu osallistumaan toimintaan. Ja mukana oleminen ainakin vahvistaa uskoa kanssaihmisessä olevaan hyvään ja lisää rohkeutta luottaa toiseen ihmiseen. Vapaaehtoistyö ja järjestötoiminta on myös ikääntyneiden hyvinvointia vahvistavaa toimintaa. Suomalaisen yhteiskunnan ikääntyessä on tärkeää, että kiinnitämme entistä enemmän huomiota ikääntyvän väestön tarpeisiin ja hyvinvointiin....